Så lätt skapas falska minnen

Över 50 procent tror på eller accepterar självbiografiska minnen som planterats i dem. Dessa kan delas upp i 30,5 procent, som hade robusta, fullskaliga eller ofullständiga minnen, och 23 procent som helt eller delvis accepterade de påhittade händelserna som sanna, men utan att kunna klassificeras som att de verkligen hade utvecklat egna minnen. Det visar en genomgång i tidskriften Memory av åtta forskningsstudiermedsammanlagt 423 deltagare.

De metoder som visat sig mest effektiva för att plantera minnen handlade främst om att koppla den påhittade händelsen till verklig information, som till exempel namnet på en lärare eller släkting, och att uppmuntra personen att själv föreställa sig det falska skeendet. Att visa ett fotografi som sägs visa upplevelsen verkar däremot snarare hämma skapandet av det falska minnet, jämfört med att händelsen suggererades fram utan fotografi.

Forskarna är positiva till att terapiformer som arbetar med att framkalla minnen på liknande suggestiva sätt är på tillbakagång, men påpekar att det enligt andra studier fortfarande tillämpas av vissa terapeuter.