När san­ning­en spe­lar allt mind­re roll.

När käns­lor­na blir allt vik­ti­ga­re i de­bat­ten sjun­ker san­ning­en i kurs. Här är psy­ko­lo­gin bakom POST TRUTH-SAM­HÄL­LET.

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - T EXT LOTTEN WIKLUND ILLUSTRATIO N MARCO MELGRATI

På värl­dens kanske mest in­fly­tel­se­ri­ka post sit­ter en man som por­trätt­te­rats som im­puls­styrd, för­doms­full och nar­cis­sis­tisk. USA:S pre­si­dent be­skrivs som en för­ne­ka­re av fak­ta, en man som av­vi­sar sakt­mod och ef­ter­tan­ke, som spri­der lö­sa ryk­ten och skval­ler och i många av­se­en­den fram­står som en fo­li­e­hatt. En kon­spi­ra­tions­te­o­re­ti­ker.

– Jag är egent­li­gen in­te så för­vå­nad över att män­ni­skor rös­ta­de på Do­nald Trump. Det som för­vå­nar men ock­så fa­sci­ne­rar mig är Do­nald Trump själv, säger Fri­da Stran­ne, dok­tor i freds- och ut­veck­lings­forsk­ning och lek­tor vid Hög­sko­lan i Halm­stad.

– Han är som ett barn. När nå­gon går emot ho­nom po­li­tiskt så at­tac­ke­rar han på per­son­ni­vå och dri­ver per­son­li­ga ven­det­tor. Han re­a­ge­rar i af­fekt och slår un­der bäl­tet. Det finns nog många po­li­ti­ker som dri­vit kam­pan­jer med bud­skap som in­te hål­ler för när­ma­re gransk­ning ti­di­ga­re, men Do­nald Trump har ta­git det­ta till helt nya ni­vå­er.

Lis­tan över Trumps an­kla­gel­ser om kon­spi­ra­tio­ner och oe­gent­lig­he­ter är lång och lå­ter sig in­te pre­sen­te­ras i sin hel­het. Mest upp­märk­sam­mat är kanske hans en­ga­ge­mang i

birt­her- rö­rel­sen, som häv­dar att Ba­rack Oba­ma in­te är född i USA. När det vi­sa­de sig att Hil­la­ry Clin­ton rent nu­me­riskt fått fler rös­ter häv­da­de han att tre mil­jo­ner ”tjuvrös­tat” på hen­ne. Han har sagt att kli­mat­ho­tet är ett på­hitt av Ki­na och att Clin­ton var in­blan­dad i mor­det på sin ad­vo­kat.

DET KONSPIRATIONSTEORETISKA

tän­kan­det har en lång tra­di­tion. En av 1800-ta­lets mest sprid­da te­o­ri­er är Sion vi­ses pro­to­koll – ett do­ku­ment som sa­des be­vi­sa att ju­dar värl­den över gått sam­man för att nå världs­her­ra­väl­de. Re­dan på 1920-ta­let mot­be­vi­sa­des det­ta och i dag vet man att do­ku­men­tet har helt and­ra käl­lor, bland an­nat en sa­ti­risk pam­flett rik­tad mot Na­po­le­on III.

De fles­ta kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er­na hand­lar om ve­ten­skap, po­li­tik och på se­na­re år kli­ma­tet. En ar­ti­kel i Ame­ri­can

jour­nal of po­li­ti­cal sci­ence från 2014 vi­sar att un­ge­fär hälf­ten av ame­ri­ka­ner­na tror på nå­gon av de mer sprid­da kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er­na, som att sta­ten var in­blan­dad i 11 sep­tem­ber‍ at­tac­ker­na 2001 el­ler att det finns bot mot can­cer som myn­dig­he­ter­na hem­lig­hål­ler. Opi­ni­ons­un­der­sök­ning­ar pe­kar på att 70 pro­cent av USA:S be­folk­ning tror att nå­gon form av kon­spi­ra­tion lig­ger bakom mor­det på pre­si­dent John F. Ken­ne­dy 1963.

Forsk­ning vi­sar att svenskar har be­tyd­ligt stör­re tillit än ame­ri­ka­ner­na, bå­de till si­na med­män­ni­skor och till stat och myn­dig­he­ter. Men även här gras­se­rar idéer om ex­em­pel­vis

chemtrails, allt­så att myn- dig­he­ter­na ut­sät­ter oss för en sys­te­ma­tisk gift­be­sprut­ning med hjälp av flyg­plan, el­ler att myn­dig­he­ter­na mör­kar forsk­ning om far­lig strål­ning från mo­bi­ler och wi­fi. Hän­del­ser som Pal­me­mor­det och Esto­ni­a­ka­ta­stro­fen har si­na eg­na flo­ror av kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er. I ok­to­ber ut­såg Ox­ford

Dic­tio­na­ri­es 2016 års in­ter­na­tio­nel­la ord. Va­let föll på post

truth, el­ler post­san­ning. Bland an­nat Brex­it‍-om­röst­ning­en i Stor­bri­tan­ni­en och Trumps val­kam­panj i USA bi­drog till att an­vänd­ning­en av ordet öka­de med he­la 2 000 pro­cent. Post­san­ning hand­lar om ett po­li­tiskt kli­mat där opi­ni­o­nen på­ver­kas av käns­lo­re­la­te­ra­de ar­gu­ment sna­ra­re än av fak­ta.

Ef­ter det ame­ri­kans­ka pre­si­dent­va­let har Fri­da Stran­ne som en del av sin forsk­ning rest runt i USA och pra­tat med väl­ja­re. Just Trumps ten­dens till känslo­mäs­si­ga ar­gu­ment tycks va­ra nyc­keln till fram­gång.

– Många rös­ta­de på ho­nom för att han upp­levs som au­ten­tisk. Män­ni­skor säger: ”Ja, ja, Trump säger över­driv­na sa­ker, han ta­lar in­te all­tid san­ning men ef­tersom han all­tid säger pre­cis vad han me­nar och in­te lju­ger som and­ra po­li­ti­ker så li­tar jag på ho­nom.” Så re­so­ne­rar många som jag ta­lat med, be­rät­tar hon.

Do­nald Trump kan oro­väc­kan­de li­te, bå­de om det ame­ri­kans­ka po­li­tis­ka sy­ste­met och om ut­ri­kes­po­li­tik, men det han kan är att lä­sa av stäm­nings­lä­get, me­nar Fri­da Stran­ne.

– Han är oer­hört in­satt i al­la de käns­lor som finns i det ame­ri­kans­ka sam­häl­let och han vet hur han ska spe­la på dem. Han har trum­mat ut vis­sa enk­la bud­skap som trig­gat igång käns­lor hos många, oav­sett om du är vit arg man, fat­tig el­ler till­hör me­del­klas­sen.

sätt att

DET FINNS MÅNGA för­kla­ra kon­spi­ra­tions­te­o­re­tiskt tän­kan­de och miss­tro. Ibland hän­förs det till oli­ka per­son­lig­hets­ty­per och and­ra in­di­vi­du­el­la fak­to­rer.

Stu­di­er vi­sar ex­em­pel­vis att tron på kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er of­ta kan re­la­te­ras till så­dant som låg själv­käns­la, en in­sta­bil till­va­ro och miss­tro mot myn­dig­he­ter. Ibland pra­tar man in­om psy­ko­lo­gin om en

jum­ping to con­clu­sions- bi­as hos in­di­vi­der som har lätt att dra för­has­ta­de slut­sat­ser och som är mer be­näg­na att tro på kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er. Stu­di­er har ock­så vi­sat att tron på kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er of­ta sam­man­fal­ler med tron på pa­ra­nor­ma­la fe­no­men.

And­ra fors­ka­re me­nar att det in­di­vi­du­el­la per­spek­ti­vet blir allt för för­enk­lat, att vi mås­te se det ur ett sam­hälls­po­li­tiskt och kul­tu­rellt per­spek­tiv.

Mat­ti­as Lund­berg är psy­ko­log och de­bat­tör som gjort sig känd som en mot­stån­da­re till pseu­do­ve­ten­skap och fak­ta‍ re­sistens. Ny­li­gen gav han och Ste­fan Sö­der­häll ut ” Det är sant – det stod ju i tid­ning­en!” En bok om hur du und­vi­ker att bli lu­rad (Apla­to 2016). – Även om vi bli­vit bätt­re på käll­kri­tik så är flö­det av in­for­ma­tion så stort att vi in­te kan el­ler kla­rar av att ifrå­ga­sät­ta allt vi lä­ser och hör, säger han.

Att fast­slå ex­akt vad som är en kon­spi­ra­tions­te­o­ri kan

” Kon­spi­ra‍ ti­ons­te­o­ri­er kan re­la­te­ras till låg själv‍ käns­la och miss­tro mot myn­dig­he­ter”

va­ra gans­ka kne­pigt. Många fors­ka­re pra­tar om det som en sorts be­rät­tel­ser om makt och peng­ar, om hur in­di­vi­der el­ler or­ga­ni­sa­tio­ner käm­par för att be­fäs­ta el­ler bi­be­hål­la kon­trol­len över and­ra män­ni­skor ge­nom att ska­pa hem­li­ga sam­man­slut­ning­ar el­ler över­ens­kom­mel­ser.

Kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er­na kan ses som ett kul­tu­rellt ut­tryck där lek­män och med­bor­ga­re tillåts ifrå­ga­sät­ta tro­vär­dig­he­ten och till­för­lit­lig­he­ten hos mak­ten. Ge­nom kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er­na kan man ska­pa sam­man­hang kring fö­re­te­el­ser som upp­levs som obe­grip­li­ga.

Sam­ti­digt ser man i forsk­ning­en att det konspirationsteoretiska tän­kan­det har stark kopp­ling till de­struk­ti­va kraf­ter som ra­sism, po­li­tisk ex­tre­mism och våld. Ris­ken att helt fel­ak­ti­ga te­o­ri­er och van­fö­re­ställ­ning­ar får fäs­te hos all­män­he­ten och på­ver­kar män­ni­skors be­te­en­de på sätt som får ne­ga­ti­va kon­se­kven­ser, är ett vik­tigt skäl till att fors­ka om kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er, me­nar fors­kar­na själ­va.

En i dag helt mot­be­vi­sad kon­spi­ra­tions­te­o­ri är att vac­cin or­sa­kar au­tism (nå­got som in­te hind­rat Do­nald Trump från att spri­da my­ten) och att vac­ci­na­tions­pro­gram är ett sätt att hål­la den eko­no­miskt vik­ti­ga lä­ke­me­dels­in­du­strin om ryg­gen. I dag lå­ter mel­lan 97 och 98 pro­cent av för­äld­rar­na i Sve­ri­ge vac­ci­ne­ra si­na barn. Men om kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er­na om vac­ci­na­tion får fäs­te, så att män­ni­skor slu­tar vac­ci­ne­ra och barn­sjuk­do­mar­na bör­jar spri­das igen i stör­re ska­la, skul­le det få oer­hör­da kon­se­kven­ser. Å and­ra si­dan så finns det en rim­lig­het i att va­ra kri­tisk mot lä­ke­me­dels­in­du­strin, som är en bransch som va­rit in­blan­dad i många kor­rup­tions­skan­da­ler och and­ra all­var­li­ga hän­del­ser, ex­em­pel­vis Neu­ro­se­dyns­kan­da­len på 1960-ta­let.

ut­sa­gan

ATT ARGUMENTERA MOT att värl­den styrs av öd­lor från rym­den, så som den brit­tis­ke mil­jö­par­tis­ten Da­vid Ic­ke på­stått, är nog ing­en stor ut­ma­ning för den som vill slå ett slag mot fak­ta­re­sistens. Men när det gäl­ler bran­scher där vi vet att det fö­re­kom­mit kor­rup­tion, och som verk­li­gen för­tjä­nar or­dent­li­ga ge­nom­lys­ning­ar, så är det svå­ra­re att skil­ja mel­lan det de­struk­ti­va konspirationsteoretiska tän­kan­det och ett sunt ifrå­ga­sät­tan­de.

För att kom­ma till rät­ta med den här pro­ble­ma­ti­ken krävs nya verk­tyg. År 2016 pub­li­ce­ra­de fors­ka­ren Da­vid Ro­bert Gri­me vid Ox­ford uni­ver­si­ty i Stor­bri­tan­ni­en en stu­die, där han ska­pat en me­tod för att räk­na ut san­no­lik­he­ten för att någon­ting verk­li­gen är en kon­spi­ra­tion. Rent sta­tis­tiskt, me­nar Gri­me, är san­no­lik­he­ten för verk­li­ga kon­spi­ra­tio­ner myc­ket låg. Fram­för allt vi­sar han sta­tis­tiskt att kon­spi­ra­tio­ner säl­lan för­blir dol­da ef­tersom kon­spi­ra­tö­rer­na av­slö­jar sig.

– Vi mås­te ock­så kom­ma ihåg att de fles­ta som hål­ler på med kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er, pseu­do­ve­ten­skap el­ler fak­ta­re­sistens in­te är char­la­ta­ner. De är ba­ra okun­ni­ga, säger Mat­ti­as Lund­berg.

Of­ta har de drab­bats av det som bru­kar kal­las Dun­ning­Kru­ger-syndro­met, me­nar han. Det är en sorts kog­ni­tiv bi­as – ett sys­te­ma­tiskt tan­ke­fel. I stu­di­er kun­de fors­kar­na Da­vid Dun­ning och Jus­tin Kru­ger vid Cor­nell uni­ver­si­ty i USA vi­sa att det finns ett sam­band mel­lan okun­nig­het och självö­ver­skatt­ning. Ju mind­re du kan om ett äm­ne, desto säm­re är du på att upp-

” De li­be­ra­la me­di­er­na har för­lo­rat tolk­nings­fö­re­trä­det om san­ning­en”

skat­ta din egen kom­pe­tens och ten­de­rar där­för att över­skat­ta di­na eg­na för­må­gor.

En an­nan kog­ni­tiv sned­vrid­ning som Trump sys­te­ma­tiskt an­vän­der sig av är det som in­om psy­ko­lo­gin kal­las för con­fir­ma­tion bi­as.

– Han säger sa­ker som får män­ni­skor att re­a­ge­ra med ”pre­cis så är det”, säger Mat­ti­as Lund­berg. Vi sö­ker he­la ti­den ord­ning och re­da i vår för­stå­el­se av värl­den. Kan nå­gon pre­sen­te­ra ett snyggt och sak­ligt bud­skap som stö­der det per­spek­tiv vi har från bör­jan, så ten­de­rar vi att kö­pa det.

I VÅ­RA FIL­TER­BUBB­LOR, där de so­ci­a­la me­di­er­nas al­go­rit­mer sål­lar fram bud­skap som lik­nar det vi re­dan läst och gil­lat, får vi allt svå­ra­re att ta till oss mot­stri­dig in­for­ma­tion. I post­san­ning­ens ti­de­varv tar kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er­na he­la ti­den nya vänd­ning­ar. Hur ska vi till ex­em­pel för­stå att vis­sa av de kons­ti­gas­te men ock­så mest sprid­da ”ny­he­ter­na” om Do­nald Trump vi­sa­de sig va­ra på­hit­ta­de? Som an­kla­gel­ser­na om att Trump skul­le har an­li­tats av pa­ret Clin­ton för att stäl­la upp som Hil­la­rys mot­kan­di­dat. Ge­nom att be­te sig kon­tro­ver­si­ellt och pro­vo­ce­ran­de skul­le han se till att Hil­la­ry vann.

Och un­der hös­ten an­kla­ga­des ol­je­bo­la­get Ex­x­on Mo­bil – vars då­va­ran­de vd, Rex Til­ler‍ son, i de­cem­ber no­mi­ne­ra­des till ut­ri­kesmi­nis­ter­pos­ten av Trump – för att fi­nan­si­e­ra kli­mat­för­ne­ka­re. Ex­x­on Mo­bil själ­va kal­la­de an­kla­gel­ser­na för kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er som här­rör­de från Roc­ke­fel­lers väl­gö­ren­hets­fon­der.

Vad ska vi tro när kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er­na nu hag­lar från al­la håll?

– Vi vet från forsk­ning, bland an­nat från Gö­te­borgs uni­ver­si­tet, att det finns en li­be­ral el­ler väns­tervri­den ten­dens in­om me­di­er och aka­de­mi och en kon­sen­sus­syn på san­ning och om vad som är rätt. Men det är in­te så en­kelt som att Trump all­tid lju­ger och att Hil­la­ry Clin­ton re­pre­sen­te­rar det ul­ti­ma­ta ut­tryc­ket för san­ning, säger Lars Trä­gårdh, pro­fes­sor i histo­ria och USA­kän­na­re.

Kon­sen­sus­men­ta­li­te­ten i me­di­er­na är en­ligt Lars Trä­gårdh nå­got som re­tar upp dem som står ut­an­för och det­ta blir en gro­grund för po­pu­lis­tis­ka fö­re­te­el­ser, som Breit­bart News vars ti­di­ga­re chef, Ste­ve Ban­non, är Trumps chefs­stra­teg.

– Vi vet ock­så att för­ut­sätt­ning­ar­na för det of­fent­li­ga sam­ta­let har för­änd­rats. Att vi i dag ta­lar för­bi varand­ra på grund av ett frag­men­ti­se­rat me­di­e­land­skap, där vi fram­för allt får in­for­ma­tion som be­kräf­tar så­dant vi re­dan tyc­ker.

Lars Trä­gårdh tyc­ker att det finns an­led­ning att för­hål­la sig kri­tisk till me­di­er­na.

– Trumps vinst är ett tec­ken på att de li­be­ra­la me­di­er­na har för­lo­rat tolk­nings­fö­re­trä­det om san­ning­en och jag gis­sar att många är upp­rör­da över det. Vi har re­dan sett kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er från li­be­ralt håll och vi kom­mer sä­kert att se fler kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er fram­ö­ver om vad Trump och hans gäng har för sig, säger han.

USA har all­tid va­rit en hem­vist för väst­värl­dens do­mi­ne- ran­de kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er. Kanske be­ror det på att det i det ame­ri­kans­ka sam­häl­let sak­nas nå­got som an­nars i hög ut­sträck­ning har präg­lat ex­em­pel­vis det svens­ka, näm­li­gen tilli­ten till med­män­ni­skor och till sta­ten och dess in­sti­tu­tio­ner.

– In­sti­tu­tio­ner fun­ge­rar som red­skap för att byg­ga upp ge­men­sam­ma vär­de­ring­ar. Den höga tilli­ten som vi har i Sve­ri­ge går att här­rö­ra till så­da­na fe­no­men som folk­sko­lan och värn­plik­ten. Sam­häl­lets in­sti­tu­tio­ner och ge­men­sam­ma me­di­er var länge det som gjor­de att män­ni­skor in­te­gre­ra­des in i en hyf­sat lik­nan­de ide­o­lo­gi om vad som är ett gott sam­häl­le och hur det ska ut­for­mas.

Ge­men­sam­ma me­di­er gjor­de dess­utom att man var tvung­en att ta till sig åsik­ter och syn­punk­ter som in­te all­tid stäm­de över­ens med de eg­na.

– Men i det me­di­e­land­skap vi ser växa fram be­fin­ner vi oss i stäl­let i små bubb­lor där vi en­dast mö­ter män­ni­skor och åsik­ter som lik­nar oss själ­va. I den här po­la­ri­se­ring­en får tvi­vel­ak­ti­ga fak­ta och kon­spi­ra­tions­te­o­ri­er star­ka­re fäs­te.

Lars Trä­gårdh ser en ut­veck­ling som oro­ar ho­nom.

– När för­ut­sätt­ning­ar­na för de ge­men­sam­ma sam­ta­len för­svin­ner och för­tro­en­det för de ge­men­sam­ma in­sti­tu­tio­ner­na sjun­ker har vi re­cep­tet på ett sam­häl­le i för­fall. I USA har det här gått långt, och i Sve­ri­ge ser vi en lik­nan­de ut­veck­ling. Än är det in­te för sent här, men vi mås­te vå­ga pra­ta med män­ni­skor som in­te tyc­ker som vi. An­nars läm­nar vi fäl­tet öp­pet och för­lo­rar på walk over mot ode­mo­kra­tis­ka kraf­ter.

I Mo­dern Psy­ko­lo­gi 7/2016 grans­ka­de Lotten Wiklund NLP, neu­ro­ling­vis­tisk pro­gram­me­ring.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.