Att skriva är att skämmas
Det sägs att skammen är en bra ledstjärna för författare. Om du räds att visa det du skrivit för någon annan så ska du fortsätta jobba. Det betyder nämligen att det du skildrar verkligen är angeläget. Det gäller så klart andra konstformer också. Tänk på vad det är som du uppskattar i en roman, ett bildkonstverk eller ett stycke musik. För min del är det ofta när jag inser att jag inte är ensam om en känsla, tanke eller erfarenhet. ”Det som är boskap i andra är boskap också i dig”, som Gunnar Ekelöf diktade. När konsten är som bäst kanske den till och med öppnar upp något i mig som jag själv inte varit medveten om.
Ofta har personerna bakom de här verken skämts. För det de lägger upp till beskådan är något som ingen annan blottat, vilket bidrar deras originalitet.
När performancekonstnären Marina Abramovi´c inledde sin karriär var hon livrädd innan hon, ofta naken, steg ut framför publiken. Men när det funkade, när hon befann sig i kontakt med åskådarna, då släppte skammen. I sin självbiografi, som du kan läsa om på sidan 66, beskriver hon hur hon som ung knappt vågade prata med andra på grund av sin djupa skam. Nu däremot kan hon stå inför tusentals personer, utan förberedelser. ”Vad hände? Konsten hände”, skriver hon.
Själv skäms jag ofta inför att visa upp det jag skrivit som journalist. Det första ledet i skrivskammen kommer när jag skickar över citat till intervjupersonerna, så att de kan lufta eventuella invändningar inför publiceringen. Tänk om jag missförstått den jag intervjuat och ämnet. Tänk om det blir dålig stämning – vi som hade så trevligt under intervjun. Och i nästa led: Hur kommer texten att tas emot? Kanske till och med du som läser tar fram skämskudden å mina vägnar.
Trots att skam kvalar in som den kanske värsta av känslor – den berör ju vårt sociala existensberättigande – så är jag ändå tacksam över att skämmas, i lagom dos. På sidan 30 skriver Eva Barkeman om sund och giftig skam. Den sunda är mer situationsbunden och får oss att göra vårt bästa i stunden. Den giftiga kröker vår rygg i livet, men även den kan leda till något gott. För ett sätt att komma ur den är att göra som konstnärerna: Blotta din skam och dela den med någon. Även om skammen inte försvinner helt så har den nog lindrats – och du har förhoppningsvis kommit närmare en annan människa. Jonas Mattsson är chefredaktör för Modern Psykologi.
När hon befann sig i kontakt med åskådarna, då släppte skammen