Bli en an­tiauk­to­ri­tär för­äl­der i 6 steg .

Upp­fost­ra med an­tiauk­to­ri­tär psy­ko­lo­gi.

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - TEXT NIKLAS LANINGE ILLUSTRATION GRAHAM SAMUELS

Ham­nar du of­ta i kon­flik­ter med ditt barn? Det förs­ta du bör kän­na till är att det är helt nor‍ malt. Till ex­em­pel har he­la nit‍ tio pro­cent av al­la treå­ring­ar vre­desut­brott var­je vec­ka – de fles­ta har ett var­je dag som i snitt va­rar i fy­ra mi­nu­ter. Det and­ra du bör kän­na till är att det är vi vux­na som har an­sva‍ ret för att hjäl­pa vå­ra barn att lyc­kas. Det tred­je du bör ve­ta är att det i de fles­ta fa­mil­jer finns ut­rym­me för för­bätt­ring. Här är sex me­to­der som har be­vi­sad ef­fekt när det gäl­ler att hjäl­pa föräldrar som of­ta brå­kar med si­na barn.

1

Välj di­na stri‍ der.

De fles­ta brå­ken mel­lan barn och föräldrar hand­lar om så­dant som grun­dar sig i att för­äl­dern vill bar­nets bäs­ta: att stänga av surf­plat­tan, bors­ta tän­der­na och äta upp ma­ten. I en om­ta­lad stu­die från 1995 fil­ma­de fors­kar­na Ja­mes Sny­der och Ge­rald Pat­ter­son någ­ra för­äld­rars sam­spel med si­na barn un­der tio da­gar i följd. Det vi­sa­de sig att en stor del av kon­flik­ter­na kun­de för­kla­ras av att för­äld­rar­na i bör­jan trap­pat upp kon­flik­ten och se­dan gett ef­ter när bar­nen bör­ja­de brå­ka. Ett förs­ta steg mot mind­re bråk är där­för att helt stry­ka någ­ra av de si­tu­a­ti‍oner som ger upp­hov till tjat. Lis­ta al­la kon­flik­ter du och ditt barn har un­der en gi­ven dag. Gör där­ef­ter nå­got ra­di­kalt: Stryk två tred­je­de­lar av des­sa! Du ska allt­så väl­ja att släp­pa kon­flik­ter­na un­der någ­ra da­gar för att se vil­ken ef­fekt det har på er kon­flikt‍ ni­vå. Om du har be­stämt dig att lägg­dags in­te är bland de högst pri­o­ri­te­ra­de kon­flik‍ ter­na, så kan du på­min­na bar­net att det snart är dags en halv­tim­me in­nan den van­li­ga sov­ti­den och fö­re­slå att du ska lä­sa sa­ga el­ler hjäl­pa till att väl­ja py­ja­mas. Du får allt­så på­min­na och hjäl­pa till så myc­ket som möj­ligt, men in­te grä­la på bar­net.

2

Sätt grän­ser på rätt sätt.

I en stu­die av fors­kar­na Lynn Sch­rep­fer­man och Ja­mes Sny­der 2002 del­tog föräldrar till 46 barn som sökt hjälp med kon­flikt­han­te­ring hos so­ci­al­tjäns­ten. En ut­vald del av för­äld­rar­na fick öva på att lå­ta bar­nen vin­na kon­struk‍ ti­va dis­kus­sio­ner, men att

” Låt bar­net vin­na när det ger mer kon­struk­ti­va för­slag och ge be­röm för det”

in­te ge ef­ter om bar­nen trap­pa­de upp brå­ket. Vid en upp­följ­ning två år se­na­re, vi­sa­de det sig att bar­nen till för­äld­rar­na som lärt sig att stå på sig i vik­ti­ga frågor och kom­pro­mis­sa i kon­struk­ti­va lä­gen ha­de he­la 50 pro­cent mind­re risk att ham­na i trub­bel med rätt­vi­san.

Det är väl­digt viktigt att du i för­väg fun­de­rar på vil­ka reg­ler du har och vil­ka grän­ser du kan sät­ta. Gör gär­na det här till­sam­mans med den and­ra för­äl­dern om det finns en så­dan. Om du in­te har klart för dig var di­na grän­ser går, så kom­mer det att bli svårt att lugnt stå på dig när bar­net trap­par upp kon­flik­ten för att få sin vilja ige­nom. Om du ger dig när bar­net trap­par upp kon­flik­ten, så finns en risk att bar­net kom­mer att lä­ra sig att det lö­nar sig att brå­ka för att få sin vilja ige­nom. Kom ihåg att ditt barn övar på kon­flikt­lös‍ ning när hen brå­kar med dig. Låt bar­net där­för vin­na när det ger mer kon­struk­ti­va för­slag och ge be­röm för det.

3

Um­gås.

Många föräldrar upp­le­ver att näs­tan all tid med bar­nen går åt till att tja­ta om oli­ka var­dags­ak­ti­vi­te­ter. Det är pro­ble­ma­tiskt ur många syn­vinklar. Psy­ko­lo­gen och fors­ka­ren Mar­tin Fors­ter me­nar att det för var­je tjat el­ler an­märk­ning be­hövs runt fem kär­leks­ful­la hand­ling­ar. För att lyc­kas be­hö­ver du äg­na mer tid till um­gänge med ditt barn.

För att få in mer tid till‍ sam­mans kan du in­fö­ra en ge­men­sam stund var­je dag. Då är tan­ken att bar­net ska sty­ra vad ni gör och hur. Om bar­net vill byg­ga med le­go, ri­ta el­ler spe­la tv-spel till­sam­mans, så gör ni det. Tan­ken är se­dan att du som för­äl­der ska öva på att va­ra ex­tra följ­sam. Du ska sva­ra på bar­nets ini­ti­a­tiv och för­sö­ka att in­te ”sty­ra upp” le­ken el­ler dis­tra­he­ra bar­net med en mas­sa frågor.

4

På­pe­ka när bar­net gör rätt.

Psy­ko­lo­gen Do­mi­ni­que de Qu­er­vain har un­der­sökt var­för vi män­ni­skor har en med­född ten­dens att vilja straf­fa and­ra som gjort fel. Te­o­rin är att det va­rit en evo­lu­tio­när för­del för dem som snabbt kun­de sät­ta grän­ser gente­mot med­lem­mar ur floc­ken som ex­em­pel­vis för­stör för and­ra. Vi föräldrar får där­för dessvär­re en käns­la av att vi gjort nå­got bra när vi skäl­ler, sät­ter grän­ser el­ler straf­far vå­ra barn.

Hur re­a­ge­rar bar­nen på att bli straf­fa­de? Dessvär­re le­der straff och skäll in­te till att barn lär sig.

5

Barn lär sig av att lyc­kas.

Neu­ropsy­ko­lo­gen An­na van Duij­ven­vo­or­de har i sin forsk­ning vi­sat att barn un­der el­va år har en in­ten­siv ak­ti­vi­tet i de om­rå­den i hjär­nan som ak­ti­ve­ras vid in­lär­ning när de får åter­kopp­ling­en: ”Nu blev det rätt!” När de får re­da på att de gjort fel, sjun­ker hjärn­ak­ti‍ vi­te­ten i in­lär­nings­om­rå­det. För per­so­ner över 15 år var re­sul­ta­tet mot­satt. De lär­de sig mer av att få ve­ta om när de gjor­de fel. I ål­dern el­va till fem­ton ver­kar det som att det sker en grad­vis mog­nad från att be­hö­va mer po­si­tiv feed­back till att även kun­na ta till sig ne­ga­tiv åter­kopp­ling ut­an att tap­pa mo­ti­va­tio­nen. Till­rätta­vis­ning­ar är med and­ra ord in­te så värst ef­fek­tivt om ditt barn är un­der el­va år.

6

Sor­te­ra si­tua‍ ti­o­ner som ska­par pro­blem.

Det för­äld­ra­skap som fö­re­språ­kas av de fles­ta psy­ko­lo­ger i dag är till stor del an­tiauk­to­ri­tärt. Det fo­ku­se­rar på att um­gås mer, öka po­si­tiv upp­märk­sam‍ het och att släp­pa kon­flik­ter.

En me­tod du kan tilläm­pa för att öva på just det här är att sor­te­ra pro­blem­si­tu­a­tio­ner­na i tre oli­ka men­ta­la kor­gar. I korg A ham­nar al­la kon­flik­ter där bar­net el­ler nå­gon annan ris­ke­rar att ska­da sig, ex­em‍ pel­vis om bar­net slår and­ra el‍ ler om bar­net väg­rar an­vän­da sä­ker­hets­bäl­te. Korg B är för al­la kon­flik­ter som hand­lar om vik­ti­ga sa­ker för bar­nets ut­veck­ling – ex­em­pel­vis att gå till sko­lan, bors­ta tän­der­na, äta mat, gö­ra läx­or och så vi­da­re.

Al­la kon­flik­ter som hand­lar om att du och ditt barn vill oli­ka sa­ker när det gäl­ler min‍ dre vik­ti­ga sa­ker, till ex­em­pel städ­ning, val av klä­der el­ler att bar­net ska sma­ka på oli­ka sor­ters mat, ham­nar i korg C. Just des­sa är som du för­står in­te li­ka vik­ti­ga, me­dan B och fram­för allt A är ic­ke-för‍ hand­lings­ba­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.