Far­väl glo­ba­li­se­ring?

Han­dels­av­tal sägs upp, in­ter­na­tio­nel­la sam­ar­be­ten av­bryts och mu­rar ska byg­gas. Det blå­ser nya vin­dar i den in­ter­na­tio­nel­la po­li­ti­ken och fle­ra av dem vis­kar om stär­kan­det av na­tions­grän­ser­na. Går det att ta­la om ett hot mot me­gat­ren­den glo­ba­li­se­ring?

Modern Psykologi - - ANNONS - Sto­ra Fram­tids­da­gen om en post-glo­bal värld är en hel­dags­kon­fe­rens om tren­der som har be­ty­del­se för vår fram­tid. Da­gen or­ga­ni­se­ras av In­sti­tu­tet för Fram­tids­stu­di­er, Forsk­ning & Fram­steg och Da­gens Ar­be­te. Se ti­di­ga­re kon­fe­ren­ser på ro­bot­da­gen.se och mi­gr

En me­gat­rend är en lång­sik­tig och om­väl­van­de för­änd­ring på glo­bal ni­vå som kan på­ver­ka sam­häl­le, eko­no­mi och kul­tur un­der många år. Idag räk­nas t.ex. di­gi­ta­li­se­ring och ny tek­nik, en väx­an­de och åld­ran­de be­folk­ning, kli­mat­för­änd­ring­ar, in­di­vi­du­a­li­se­ring och ur­ba­ni­se­ring till de me­gat­ren­der som an­tas ha stor be­ty­del­se för hur vår fram­tid kom­mer att se ut. För­står vi dem, kan vi ock­så bätt­re för­stå vart vi är på väg. Fle­ra av de här me­gat­ren­der­na stu­de­ras på In­sti­tu­tet för Fram­tids­stu­di­er och de se­nas­te åren har vi ar­ran­ge­rat en år­lig hel­dags­kon­fe­rens för att tit­ta när­ma­re på de fe­no­men som vi tror kan ha stor in­ver­kan på oss och vårt sam­häl­le de närms­ta 10–20 åren. I år rik­tar vi vårt fo­kus på en av de me­gat­ren­der som har fun­nits med på lis­tan längst; glo­ba­li­se­ring­en. Glo­ba­li­se­ring hand­lar om att för­ut­sätt­ning­ar­na för rör­lig­het över na­tions­grän­ser­na suc­ces­sivt blir bätt­re, så­väl för va­ror, ka­pi­tal och ar­bets­kraft som för in­for­ma­tion. Det finns de som me­nar att det­ta har lett till att det eko­no­mis­ka väl­stån­det har ökat och att fär­re män­ni­skor le­ver i fat­tig­dom, till ökad makt till in­di­vi­den som kon­su­ment, och en kul­tur, po­li­tik och eko­no­mi som i stör­re ut­sträck­ning de­las av många län­der.

Men glo­ba­li­se­ring­en har ock­så kri­ti­se­rats och me­gat­ren­den är in­te ut­an mott­ren­der. Kri­ti­ken me­nar att den öka­de rör­lig­he­ten av va­ror och män­ni­skor kan ha med­fört en för­svag­ning av ar­be­tar­rät­tig­he­ter och en ök­ning av ut­släpp. Det finns ock­så de som pe­kar på bris­tan­de möj­lig­he­ter till de­mo­kra­tiskt in­fly­tan­de och ökan­de ojäm­lik­het som oöns­ka­de kon­se­kven­ser av glo­ba­li­se­ring­en. På se­na­re år har det dykt upp ten­den­ser som till­sam­mans skul­le kun­na fun­ge­ra som en kraf­ti­ga­re mott­rend – ten­den­ser som al­la syf­tar till att stär­ka grän­ser som ti­di­ga­re har öpp­nats.

För det förs­ta kan vi se be­gyn­nan­de be­gräns­ning­ar av rör­lig­he­ten av va­ror och tjäns­ter ge­nom åter­in­för­da han­dels­hin­der och upp­sag­da han­dels­av­tal. Det främs­ta ex­emp­let är den ame­ri­kans­ke pre­si­den­ten Do­nald Trumps am­bi­tion att sät­ta ”Ame­ri­ca First” ge­nom att få ame­ri­kans­ka fö­re­tag att läg­ga sin pro­duk­tion i hem­lan­det.

Även Eu­ro­pa har bli­vit för­sik­ti­ga­re, vil­ket bl.a. vi­sat

sig i en ökad miss­tänk­sam­het i Tyskland mot in­ve­ste­ring­ar från Ki­na, och i ett han­dels­av­tal mel­lan EU och Ka­na­da som blev ovän­tat svår­för­hand­lat p.g.a. pro­tes­ter från Val­lo­ni­en. Se­dan fi­nan­s­kri­sen rap­por­te­ras ock­så fle­ra han­dels­hin­der ha in­förts som kan le­da till en ny era av pro­tek­tio­nism.

Utö­ver det­ta pe­kar vis­sa på att fö­re­tag så sak­te­li­ga bör­jat flyt­ta hem sin pro­duk­tion av and­ra skäl och man spe­ku­le­rar ock­så i om nya tek­no­lo­gi­er som 3D-print­rar i allt hög­re grad kom­mer att gö­ra pro­duk­tio­nen mer lo­kal. När det gäl­ler den po­li­tis­ka glo­ba­li­se­ring­en är det bris­tan­de för­tro­en­det för över­na­tio­nel­la in­sti­tu­tio­ner som FN och EU en trend. In­sti­tu­tio­ner som ti­di­ga­re har sam­lat län­der runt ge­men­sam­ma mål och gi­vit hopp om en glo­bal de­mo­kra­ti, ut­står nu kri­tik från fle­ra håll.

Tyd­li­gast är Stor­bri­tan­ni­ens Brex­it, men EU för­sva­gas ock­så som en följd av att så kal­la­de po­pu­lis­tis­ka par­ti­er vin­ner fram­gång­ar i med­lems­län­der­na, par­ti­er som gär­na fram­hål­ler be­ty­del­sen av att hål­la på de na­tio­nel­la grän­ser­na och ogär­na de­lar med sig av mak­ten. I Po­len och Ung­ern där ult­ra­na­tio­na­lis­ter sit­ter vid mak­ten har man från­gått EU:S stad­gar om me­di­ers fri­het, och Tur­ki­et som ti­di­ga­re för­hand­lat med EU om att bli med­lem har nu släppt am­bi­tio­ner­na. Fle­ra be­gräns­ning­ar kan ock­så iden­ti­fie­ras på området in­for­ma­tion. I Tur­ki­et där ytt­ran­de­fri­he­ten suc­ces­sivt har strypts på se­na­re tid bloc­ke­ra­des i april åt­koms­ten till al­la språkver­sio­ner av Wi­ki­pe­dia, och så­väl i Ryss­land som Ung­ern blir själv­cen­su­ren bland jour­na­lis­ter allt mer ut­bredd.

Des­sa, och and­ra ten­den­ser, skul­le kun­na le­da oss mot en post-glo­bal värld. Det är ock­så vad Step­hen King skri­ver i sin nyut­kom­na bok Gra­ve New World. The End of Glo­ba­li­za­tion, the Re­turn of Histo­ry, lik­som Bill

Em­mott i sin bok The Fa­te of the West. The Batt­le to Sa­ve the World’s Most Suc­cess­ful Po­li­ti­cal Idea. Un­der årets fram­tids­dag för­sö­ker vi ta re­da på hur san­no­likt det är att vi går mot en post-glo­bal värld och om det­ta är bra el­ler då­ligt. Vad skul­le det få för kon­se­kven­ser för Sve­ri­ge? Vad händer med vår eko­no­mi? Vil­ken möj­lig­het har vi till själv­för­sörj­ning? Kan ut­veck­ling­en gyn­na el­ler miss­gyn­na den na­tio­nel­la de­mo­kra­tin? Och kan ny tek­no­lo­gi mot­ver­ka el­ler för­stär­ka ten­den­ser­na?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.