Så funkar klimatförnekare.

FORSKAREN KIRSTI JYLHÄ FÖRKLARAR PSYKOLOGINBAKOM KLIMATFÖRNEKELSE.

Att vi människor lever våra liv på ett sätt som orsakar förändringar i jordens klimatsystem är någonting som ständigt förmedlas via medierna och i andra sammanhang. Likaså att dessa förändringar kan medföra svåra konsekvenser för livet på jorden om vi inte tar tag i problemet.

Men det är inte bara det vi får höra, utan det finns andra budskap också – om att klimatet inte håller på att ändras på grund av oss, och att om det gör det så kommer inte konsekvenserna vara på något sätt allvarliga. Därför är det inte överraskande att många är osäkra på vad som gäller. Ska man tro på att klimatet förändras på grund av människan eller inte? Med denna osäkerhet tillkommer det även andra typer av frågor: Ska vi verkligen förändra vår livsstil och samhällsstruktur för att mildra klimatförändringarna, om vi inte ens vet om de är ett faktum?

I dag finns det hög vetenskaplig konsensus i klimatfrågan. Uppskattningsvis 97 procent av klimatforskarna är ense om att klimatet förändras på grund av mänsklig påverkan. Men varifrån kommer den motsatta synen?

Analyser har visat på att majoriteten av motbevisen inte grundar sig på vetenskapliga källor, utan att det medvetet skapas felaktiga motbevis till klimatforskningen, med syfte att väcka osäkerhet och tvivel hos allmänheten. Den taktiken är inte ny, utan har använts bland annat inom tobaksindustrin. På 1960-talet upptäckte man att om man lyckas skapa tvivel kring forskningsresultat om rökningens hälsoeffekter, så kommer allmänheten inte att lita på resultaten och med högre sannolikhet fortsätta att röka. Liknande strategier har använts i klimatfrågan, där till exempel vissa oljebolag har stöttat och finansierat så kallade förnekelsemaskiner ( denial machines) som sprider felaktig information.

De flesta av oss är inte klimatforskare, och därför kan vi inte generellt förväntas kunna avgöra vilka utsagor som bygger på pålitliga vetenskapliga bevis och vilka som är fabricerade. Och om allmänheten ges bild av att det råder stor oenighet i klimatfrågan bland forskare, tas beslutet om vilka man ska lita på utifrån andra grunder än de vetenskapliga. Från en psykologisk synvinkel är det en viktig fråga vilka faktorer som påverkar viljan att lyssna på eller motstå varningarna om klimatförändringar.

säga att ve

GENERELLT KAN MAN tenskapsförnekelse inte är en fråga om irrationalitet eller om motstånd mot vetenskapliga fynd i sig. Det kan i vissa fall vara mycket rationellt att avvisa olika forskningsresultat. Om en utsaga hotar ens världsbild vore det ur psykologiskt perspektiv underligt att bara acceptera det. Det är viktigt för oss att kunna upprätthålla stabila världsbilder, och det är orealistiskt – och ofta inte önskvärt – att dessa lätt skulle kunna ändras.

Vidare är det vanligt att argument emot icke-önskvärda forskningsresultat tar upp just motsatta vetenskapliga fynd. En framgångsfaktor för förnekelsemaskinerna är att de fabricerar information som ser ut att vara vetenskapligt grundad. Således hänvisar båda sidor till vetenskap.

I linje med det brukar de som avvisar klimatforskningens resultat föredra ordet skeptiker och ogilla ordet förnekare. Skepticism innebär en tvivlande attityd gentemot påståenden om att de inte grundar sig på objektiva bevis. Med tanke på hur stor cirkulationen av information som ser ut att vara vetenskaplig är, så är det tydligt att en del av dem som är kritiska mot klimatforskningen är skeptiker snarare än förnekare. Men eftersom det finns många som medvetet sprider lögner, och många som är motiverade att tro på dessa lögner, kan man påstå att förnekelse beskriver fenomenet bättre än ordet skepticism.

det då som förklarar

SÅ VAD ÄR vetenskapsförnekelse? För att svara på den frågan behöver man identifiera de psykologiska motiv som ett specifikt vetenskapligt fynd hotar. Förnekelse av klimatförändringar kan till exempel bero på olika emotionella orsaker. Klimatförändringarna kan upplevas som ett existentiellt hot mot livet på jorden och kan även skapa skam- och skuldkänslor. Ångesten det medför kan ibland hanteras genom förnekelse eller undvikande. Men det är också av stor vikt att inse att de föreslagna klimatåtgärderna hotar vårt status quo. Om man medger att vi människor har orsakat klimatförändringar så behöver man även erkänna

att framgångsrika klimatåtgärder inte är möjliga utan att vi ändrar vår nuvarande livsstil. Det kan vara svårt för en individ som önskar behålla status quo.

DET ÄR VANLIGARE hos politiskt konservativa att önska skydda status quo, om man jämför med dem som är politiskt liberala eller står till vänster. I dag finns det mycket forskning från olika länder som har kopplat klimatförändringsförnekelse till just konservativ politisk orientering. För det första har analyser visat på att en stor del av den klimatskeptiska litteraturen har publicerats i samarbete med konservativa tankesmedjor. För det andra är det mer vanligt hos politiskt konservativa individer att motstå information om klimatförändringar.

Ideologiskt motiverat motstånd för vetenskapliga fynd bygger på ett psykologiskt fenomen som kallas för motiverat resonemang ( motivated reasoning). Det innebär att vi har en omedveten tendens att processa information på ett sätt som tillåter oss att komma fram till en i förväg önskad slutsats. Vi söker efter sådan information som bekräftar våra tidigare uppfattningar, och när vi utsätts för information som utmanar våra uppfattningar så brukar vi vara kritiska och kan försöka förklara bort den på olika sätt. Inte sällan kommer vi fram till en slutsats att de som levererar den oönskade informationen är icke-rationella, känslostyrda och eventuellt offer för socialt tryck eller konspirationer – till skillnad från oss själva, som dragit objektiva slutsatser på rationella grunder. Att vänner, släktingar och dem vi möter i våra filterbubblor på nätet ofta delar våra uppfattningar kan ytterligare förstärka sådana slutsatser. Dessutom är åsikter och ideologier en viktig grund för att bestämma vilka vi gillar och litar på – i psykologiska termer vilka vi räknar till vår ingrupp (”vi”) eller utgrupp (”dom”). Åsikter är betydelsefulla signaler för social identitet och grupptillhörighet. I linje med det har forskning visat att en orsak till ideologisk polarisering i klimatdebatten är att frågan hotar den konservativa politiska identiteten. Att klimatförändringar oftare har lyfts upp av liberaler och vänstergrupper gör att diskussionen om problemet har fått ideologiserade betydelser.

FÖR ATT FÖRSTÅ varför klimatförändringar har blivit en politisk fråga behöver man fundera ytterligare på de psykologiska faktorerna. Polariseringen kan som sagt delvis bero på att politiskt konservativa individer är mer benägna att försvara status quo. Men det kan finnas andra orsaker också. I vår forskning har jag och mina kolleger testat om kopplingen kan bero på en annan psykologisk tendens som är vanligare hos konservativa individer: acceptans av sociala ojämlikheter och maktstrukturer. Man kan nämligen fråga sig hur människor kan bortse från varningar om allvarliga klimatförändringar bara

utifrån motivationen att vilja fortsätta leva som hittills. En förklaring kan vara att många inte tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar över huvud taget, utan tänker att de som drabbas ligger psykologiskt och geografiskt långt bort.

Speciellt för medborgare i rika länder kan den uppfattningen till viss del stämma. Även om klimatförändringar kan förväntas påverka alla på jorden på något sätt, är det främst fattiga och kommande generationer som förväntas möta de svåraste konsekvenserna. Med tanke på att den rika livstilen primärt har orsakat klimatförändringen, är det de som är minst skyldiga till problemet som drabbas hårdast. Därför kan man även förvänta sig att acceptans av ojämlikheter och hierarkiska maktstrukturer också hänger ihop med klimatförändringsförnekelse. Det kan alltså vara lättare att fortsätta kräva mer bevis för klimatförändringar om man inte ser sociala orättvisor som ett problem.

I sex olika studier har vi testat om synen på social ojämlikhet – enligt en skala för social dominansorientering – hänger ihop med klimatförändringsförnekelse, och om det kan förklara sambandet mellan till exempel politisk orientering och förnekelse. Resultat har, i linje med forskning från andra forskare i olika länder, visat på att acceptans av gruppbaserade sociala hierarkier och dominans korrelerar med tendensen att förneka olika aspekter av klimatfrågan.

Vidare har våra resultat visat på att då effekten av social dominansorientering statistiskt kontrolleras, så blir kopplingen mellan politisk orientering och klimatförnekelse mycket svagare eller försvinner helt. Samma gäller för kopplingen mellan försvarandet av status quo och förnekelse. Det innebär att även om förnekande av klimatförändringar till viss del kan baseras på önskan att upprätthålla nuvarande livsstilar, så förklarar inte det i sig förnekelse, om inte individen även accepterar hierarkiska maktstrukturer. Det krävs alltså både och.

man göra med dessa

SÅ VAD KAN resultat? De kan med fördel användas för att komma fram till hur man kan diskutera klimatfrågan så att den kan accepteras av individer med olika typer av världsbild. De attityder som social dominansorientering mäter brukar vara vanligare hos individer som visar lägre empati, högre dominans och/eller tillhör grupper som har högre status i samhället. Social dominansorientering hänger även ihop med en bild av att världen präglas av ständig tävling, ett slags nollsummespel, där det är naturligt och önskvärt att hierarkier uppstår. Utifrån detta perspektiv kan man inse att individer som ligger högt i social dominansorientering troligtvis inte lockas av diskussioner om orättvisor i klimatfrågan. De är då inte heller motiverade att ge upp bekvämligheter för att ta hand om dem som förväntas drabbas hårdast av klimatförändringar.

Hur man skulle prata i stället behöver det forskas vidare om, men några förslag är att diskutera hur alla (även människor i Sverige generellt och de rika) kommer att gynnas av klimatåtgärder, att ekonomin inte behöver drabbas, samt att ens eget land kunde försöka nå en ledande position i klimatarbetet.

Kirsti Jylhä är lektor i psyko logi vid Södertörns högskola.