Så skiljer ni er som vänner.

Så får ni skilsmässan att sluta i vänskap.

Marit Danielsson och Magnus Abrahamsson har båda genomgått varsin separation. Då, när de var mitt uppe i det smärtsamma, sorgliga och jobbiga, önskade de att det funnits någon form av handbok.

När de var ute på andra sidan, hade träffat varandra och blivit ett par, bestämde de sig för att skapa Skilsmässopodden och nu också boken Lyckligt skild: Hitta den kloka vägen före, under och efter separationen (Norstedts 2017).

Frågan är om det verkligen är möjligt att skiljas lyckligt.

– Ja. Däremot tror jag inte att det går att ta sig igenom själva skils mäss o processen utan att krisa på något sätt. En skilsmässa innebär en kris, men senare – när stormen bedarrat: – absolut, säger Marit och får medhåll av Magnus.

– Man får inte glömma att en skilsmässa innebär att man tar sig ur något dåligt, något man inte mår bra av. Avsikten med en separation är ju att ta ett steg mot ett lyckligare liv.

För det är naturligtvis så det börjar. Med ett dåligt förhål- lande. Och då är steget mot att må bra igen, efter att man kanske provat såväl parterapi som individuell terapi, att separera.

– Finns det barn med i bilden är det ett enormt plus om man kan fortsätta att vara bra som familj, trots att man separerat, säger Marit.

ATT DET ÄR värdefullt att ha en bra relation med sitt ex håller psykologen och psykoterapeuten Anders Nyman med om.

– Även om man i och med separationen slutar att vara ett ”kärleks-vi”, kan man mycket väl fortsätta att ha en relation, ett ”samarbets-vi” eller ”vänskaps-vi”.

Tillsammans med Allan Linnér, som är psykolog, psykoterapeut och programledare för Radiopsykologen, har han skrivit Kärlekens koreografi (Natur & Kultur 2017). Det är en bok om relationer, men också om separationer.

– Den skilsmässa man genomför har man med sig hela livet. Därför bör man försöka genomföra den på ett så värdigt och respektfullt sätt som möjligt, säger Anders Nyman.

I vissa fall kan orsakerna till separationen vara så smärtsamma så att man väljer att säga upp kontakten för gott. Men i de flesta fall har man allt att vinna på att försöka upprätthålla någon form av kontakt, åtminstone om det finns barn med i bilden.

– Ingen vinner på att man blir bitter och blir fiender. Kan man påminna sig om de fina upplevelser man haft tillsammans kan det vara lättare att hålla sams, även om det naturligtvis inte alltid går, säger Anders Nyman.

Både Marit och Magnus är övertygade om att det nästan alltid är möjligt att hitta tillbaka till varandra på något sätt efter en skilsmässa.

– Däremot kan det ta olika lång tid och vara olika svårt, men när man väl kommit vidare är det värt det, konstaterar Magnus.

Man kan dock inte förvänta sig att en bra relation till exet ska komma av sig själv, som ett brev på posten. Det kräver tid och ansträngning. Det kan

Även om man slutar att vara ett ”kärleks-vi”, kan man fortsätta att ha ett ”samarbets-vi”

också innebära att man upptäcker sidor hos sig själv som man inte visste att man hade, och som man inte heller är särskilt stolt över. Många gånger är också de här känslorna ett kvitto på att det funnits starka känslor, och på att man inte levt i ett ljumt förhållande.

– Har man sådana känslor, då är det viktigt att man inte skäms över det. Alla hamnar vi i ett hav av dåliga känslor någon gång under en separation, men då är det viktigt att skilja på känslor och handling. Du måste alltså inte agera på dina känslor, påpekar Marit.

ATT FÅ UR sig känslorna är ett viktigt led i separationen. Men att spy ur sig sin galla hos expartnern är kanske inte heller alltid det smartaste alternativet. Ibland kan det vara bättre att ta in en oberoende part, alternativt ta in en god vän som lyssnare. Det är först efter att känslorna kommit ut som man kan kamma sig, skärpa till sig och gå vidare. Att vara en vuxen och klok människa är något som är viktigt, särskilt när det finns barn med i bilden.

– I en skilsmässa intar barnen en huvudroll. De behöver två fungerande föräldrar. Därför ska man försöka hantera sina känslostormar vid sidan om. Man måste ta ansvar för att skiljas på ett sätt som är till barnens bästa, säger Marit.

Många gånger, menar Magnus och Marit, räcker det att den ena av parterna i separationen försöker se klart på situationen. Finns det bara någon som vänder andra kinden till och anstränger sig för att lösa det på bästa möjliga sätt, kommer man med tiden en bra bit på väg. Alla vinner på att det inte startas ett krig mellan parterna.

– Under vissa tillfällen i livet måste man helt enkelt ha över- seende med att någon säger saker som han eller hon kanske inte menar. Ibland måste man helt enkelt få ur sig ilska och aggressioner för att kunna gå vidare, säger Magnus.

ETT TIPS SOM Marit och Magnus återkommer till är att man ska försöka se sig som två personer som kommer att ha någon form av relation till varandra resten av livet.

– Därför kan en terapeut vara till stor hjälp. I en terapisituation kan man både få hjälp att formulera sina känslor, och hjälp med att förstå sin partner, något som öppnar upp för en bra framtida relation som separerade, säger Magnus. I Modern Psykologi 8/2017 skrev Anna-maria Stawreberg om när den ena partnern vill ha sex och den andra inte är så sugen.