DILEMMAT Fortsättning från sidan 19.

Vem håller du med?

Utforskandet av frå gan om människors beteende styrs av den fria viljan har pågått sedan anti ken och än så länge finns inget entydigt svar. Snarare blir det mer och mer komplicerat. På senare tid har hjärnforskarna blandat sig i diskussionen, och det gör inte saken lättare.

Den amerikanska filosofen John Doris, som är professor både i filosofi och filosofineurovetenskap-psykologi, är ”situationist” och ger Ella rätt. Hunger kan mycket väl påverka en människas vilja och få henne att utföra handlingar som hon inte skulle gjort om hon varit mätt. Hade Ella ätit en akutbanan hade hon kanske inte knuffat till Oliver.

Situationisterna lutar sig mot den psykologiska forsk ning som visar att vår vilja mindre beror på medvetna val än på i vilken situation vi befinner oss. Vi är generösa i vissa situationer, snåla i andra, har tålamod ibland, annars inte – allt beroende på läget.

Gunilla kan studera den amerikanska neurofilosofen Patricia Churchland (1943 –) som menar att frågan om viljan är mycket mer komplicerad. Det går inte att dela upp den i å ena sidan fri vilja och å andra sidan ofri vilja. Snarare är det en enda röra. I stället för fri vilja vill hon tala om kontroll, det vill säga att graden av ”fri het” beror på i hur hög grad en människa har kontroll över sig själv, sin kropp och sin hjärna. Möjligheten att styra över vår vilja beror dels på ålder, till stånd och förmågor, och dels på vad vi kan ha kontroll över. Vissa funktioner, skriver hon, rår inte det vi kallar ”jag” på, de styrs helt från hjärnan.

Oliver skulle kunna få en del ammunition från den franska filosofen Jean-paul Sartre (1905–1980) som kopplade människans frihet till ansvar. I unga år hävdade han att individen i princip har en helt fri vilja och att hen därmed också har fullt ansvar för sina handlingar. Hans livskamrat, filosofen Simone de Beauvoir (1908 – 1986), protesterade och menade att det fanns situatio ner när en människas vilja var begränsad och hon var ett offer för omständigheterna.

Joe kan kalla sig determi nist och bland annat läsa in sig på Storbritanniens ledande hjärnforskare, professorn i kognitiv neurovetenskap, Patrick Haggard, som knappt tror att vi har någon vilja alls. Eftersom människan är en del av kosmos och därmed under ställd samma naturlagar som allting annat, så är det mesta vi gör en fråga om mer eller min dre automatiska svar på olika stimuli. Det vi uppfattar som fri vilja är bara upplevelsen av en enda lång orsakskedja.

Och har vi då ansvar för våra egna handlingar? Det beror på vilka delar av vår hjärna som var aktiva när handlingen utfördes, menar Haggard, och hänvisar till den grupp neuro forskare, filosofer och psykiat riker som försöker reda ut vilka rättsliga konsekvenser som den nya hjärnforskningen ska få.