De overlevde attacken

Det kan hjärnforskarna lära sig efter terrordåden.

Den 13 novem ber 2015 är ett datum som de flesta fransmän har svårt att glömma. Ter rorattentaten som i Paris skördade hundra tals människoliv skakade en hel nation. Georges Salines, 60 år, förlorade sin dotter den da gen. Han är en av dem som valt att delta i en av de studier som inletts för att försöka förstå sig på de psykiska efterdyningarna av våldet.

– Jag vill stödja alla insatser som kan hjälpa oss att förstå vad som hände och vad som kan göras för att förbättra vår återhämtningsförmåga, vår återgång till livet, säger han.

Paris memoire

I PROJEKTET

vive hoppas forskarna kunna hjälpa offer med posttrauma tiskt stressyndrom, ptsd, att snabbare återhämta sig från traumat. I studien utvärderas läkemedlet propranolol i kom bination med samtalsterapi, där patienten under sex veck ors tid återkallar smärtsamma minnen. Patienten ombeds att skriva ner minnena på ett pap per och sedan, en timme efter att de tagit läkemedlet, läsa upp texten högt och diskutera med en psykoterapeut.

180 personer har hittills re kryterats till programmet men målet är att nå 400 patienter. Inga slutsatser har ännu kun nat dras men Bruno Millet, psykiater på Pitié-salpêtrièresjukhuset i Paris och koordi nator för Paris memoire vive, är hoppfull.

– Det finns nu växande bevis för att behandlingen skulle kunna blockera konsolidering och förbättra det som vi kallar det emotionella minnet hos individer som lider av ptsd, säger han.

Konsolidering är en term för processen då sinnesintryck eller annan typ av information lagras i minnet. Propranolol är en beta-blockerare och används i vanliga fall för att reglera blodtryck och behandla hjärtrytmrubbningar. Läke medlets funktion är här att minska stresspåslaget som de traumatiska minnena är för knippade med, så att de inte är kopplade till samma känslore aktion när de stoppas tillbaka i långtidsminnet i samband med terapeutsamtalet.

Om behandlingen visar sig framgångsrik, skulle den inte enbart kunna tillämpas på terrordådens offer, utan även hjälpa bland annat våldtäkts utsatta eller soldater som varit i krig. En utvärdering har påbörjats för att jämföra

Jag är övertygad om att vi behöver ett skifte inom minnes forskningen

behandlingens kostnad med redan existerande metoder, som till exempel kognitiv bete endeterapi, ögonrörelseterapi och antidepressiva läkemedel.

– Idén är att undersöka om användningen av blockerad konsolidering är lika effektiv som den vanliga behandlingen men kanske även mindre kost sam, säger Bruno Millet.

Filip Arnberg är docent i klinisk psykologi och program direktör för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Upp sala universitet. Han menar att projektet är intressant, dels ur ett terapiutvecklingsper spektiv, dels när det gäller att försöka överföra kunskap från labbet till verkliga händelser och riktiga patienter.

– Det senare är särskilt viktigt när det gäller insatser till drabbade efter händelser som terrordåd eller katastrofer, bland annat eftersom de stres sande situationer som studie deltagare i experimentella studier utsätts för svårligen går att jämföra med det trauma som överlevare från terrordåd kan uppleva, säger han.

satsning efter

EN ANNAN STOR terrordåden är 13 novemberprogrammet, som beräknas kosta runt 20 miljoner euro. 934 personer har intervjuats för studien men gruppen be står inte enbart av diagnosti serade med ptsd, utan även av andra. Det rör sig om polismän och brandmän som befunnit sig på plats, kvartersinvånare som inte direkt exponerats för terrorn, människor i Paris och dess förorter samt personer från tre andra städer. Delta garna kommer under tio års tid att utfrågas vid fyra tillfällen om sina upplevelser av hän delserna. Detta kompletteras med analyser av medieöver vakningen och flödet på sociala medier samt en biomedicinsk del, som går under namnet Re

member och fokuserar på ptsd och återhämtningsförmåga. 200 av de 934 personer som ingår i studien har valts ut för att under två dagars tid få svara på ett medicinskt, psyko patologiskt och neuropsyko logiskt frågeformulär. De har även genomgått en magnetka meraundersökning.

13 november-programmet är en tvärvetenskaplig studie som undersöker hur attacken påverkat det kollektiva och individuella minnet. Program met är det första i sitt slag och har utformats av historiker, sociologer, psykologer och neuroforskare.

– Om vi vill få intressanta svar på dessa frågor och dra intressanta slutsatser behö ver vi använda oss av olika discipliner, säger historikern Denis Peschanski, som är en av forskningsledarna för pro grammet.

– Somliga utvecklade ptsd och andra gjorde inte det, men varför? Vi behöver hitta orsaken och om vi vill göra det kan vi såklart studera dessa personer biologiskt, men inte enbart.

Denis Peschanski talar om vikten av att mobilisera sociologisk och psykologisk information:

– Är dessa människor en samma eller inte? Hur ser deras yrkes- och familjesituation ut? Jag är övertygad om att vi be höver ett paradigmskifte inom minnesforskningen. Vi kan inte acceptera separationen mellan ett socialt/psykologiskt perspektiv och ett naturve tenskapligt. Vi behöver arbeta tillsammans, säger han.

GEORGES SALINES, som är en av deltagarna i 13 november-pro grammet, driver nu en förening för attackens överlevare och deras närstående.

– På ett personligt plan för mig, men också för några av mina vänner, var det här en möjlighet att berätta vår historia på ett annat sätt. Vi har berättat vår historia för medierna, men det är alltid utifrån en viss vinkel och under tidspress, säger han.

– Vi vet också att våra vitt nesmål kommer att bevaras i arkiv under en lång tid, så att framtida forskare och framtida generationer kan få tillgång till vår historia. Victoria Machmudov är frilansjournalist baserad i Paris.