De over­lev­de at­tac­ken

Det kan hjärn­fors­kar­na lä­ra sig ef­ter terror­då­den.

Modern Psykologi - - PERSONLIGHETEN) DEN TRAUMATISERADE - TEXT VICTO­RIA MACHMU­DOV

Den 13 no­vem‍ ber 2015 är ett da­tum som de fles­ta frans­män har svårt att glöm­ma. Ter‍ rorat­ten­ta­ten som i Pa­ris skör­da­de hund­ra‍ tals män­ni­sko­liv ska­ka­de en hel na­tion. Georges Salines, 60 år, förlorade sin dot­ter den da‍ gen. Han är en av dem som valt att del­ta i en av de stu­di­er som in­letts för att för­sö­ka för­stå sig på de psy­kis­ka ef­ter­dy­ning­ar­na av vål­det.

– Jag vill stöd­ja al­la in­sat­ser som kan hjäl­pa oss att för­stå vad som hän­de och vad som kan gö­ras för att för­bätt­ra vår åter­hämt­nings­för­må­ga, vår åter­gång till livet, säger han.

Pa­ris me­moi­re

I PRO­JEK­TET

vi­ve hop­pas forskarna kun­na hjäl­pa of­fer med post­trau­ma‍ tiskt stres­syndrom, ptsd, att snab­ba­re åter­häm­ta sig från trau­mat. I stu­di­en ut­vär­de­ras lä­ke­med­let propra­no­lol i kom‍ bi­na­tion med sam­tals­te­ra­pi, där pa­ti­en­ten un­der sex veck‍ ors tid åter­kal­lar smärt­sam­ma min­nen. Pa­ti­en­ten ombeds att skri­va ner min­ne­na på ett pap‍ per och se­dan, en tim­me ef­ter att de ta­git lä­ke­med­let, lä­sa upp tex­ten högt och dis­ku­te­ra med en psy­ko­te­ra­peut.

180 per­so­ner har hit­tills re‍ kry­te­rats till pro­gram­met men må­let är att nå 400 pa­ti­en­ter. Inga slut­sat­ser har än­nu kun‍ nat dras men Bru­no Mil­let, psy­ki­a­ter på Pi­tié-salpêtriè­re­sjuk­hu­set i Pa­ris och ko­or­di‍ na­tor för Pa­ris me­moi­re vi­ve, är hopp­full.

– Det finns nu väx­an­de be­vis för att be­hand­ling­en skul­le kun­na bloc­ke­ra kon­so­li­de­ring och för­bätt­ra det som vi kal­lar det emo­tio­nel­la min­net hos in­di­vi­der som li­der av ptsd, säger han.

Kon­so­li­de­ring är en term för pro­ces­sen då sin­nes­in­tryck el­ler an­nan typ av in­for­ma­tion lag­ras i min­net. Propra­no­lol är en be­ta-bloc­ke­ra­re och an­vänds i van­li­ga fall för att re­gle­ra blod­tryck och be­hand­la hjärtrytm­rubb­ning­ar. Lä­ke‍ med­lets funk­tion är här att mins­ka stres­spåsla­get som de trau­ma­tis­ka min­ne­na är för‍ knip­pa­de med, så att de in­te är kopp­la­de till sam­ma käns­lo­re‍ ak­tion när de stop­pas till­ba­ka i lång­tids­min­net i sam­band med te­ra­peut­sam­ta­let.

Om be­hand­ling­en vi­sar sig fram­gångs­rik, skul­le den in­te en­bart kun­na tilläm­pas på terror­då­dens of­fer, ut­an även hjäl­pa bland an­nat våld­täkts‍ ut­sat­ta el­ler sol­da­ter som va­rit i krig. En ut­vär­de­ring har på­bör­jats för att jäm­fö­ra

Jag är över­ty­gad om att vi be­hö­ver ett skif­te inom min­nes‍ forsk­ning­en

be­hand­ling­ens kost­nad med re­dan ex­i­ste­ran­de me­to­der, som till ex­em­pel kog­ni­tiv be­te‍ en­de­te­ra­pi, ögon­rö­rel­se­te­ra­pi och an­ti­de­pres­si­va lä­ke­me­del.

– Idén är att un­der­sö­ka om an­vänd­ning­en av bloc­ke­rad kon­so­li­de­ring är li­ka effektiv som den van­li­ga be­hand­ling­en men kanske även mind­re kost‍ sam, säger Bru­no Mil­let.

Filip Arn­berg är do­cent i kli­nisk psy­ko­lo­gi och pro­gram‍ di­rek­tör för Kun­skaps­cent­rum för ka­ta­strof­psy­ki­a­tri vid Upp‍ sa­la uni­ver­si­tet. Han me­nar att pro­jek­tet är in­tres­sant, dels ur ett te­ra­pi­ut­veck­lingsper‍ spek­tiv, dels när det gäl­ler att för­sö­ka över­fö­ra kun­skap från lab­bet till verk­li­ga hän­del­ser och rik­ti­ga pa­ti­en­ter.

– Det se­na­re är sär­skilt vik­tigt när det gäl­ler in­sat­ser till drab­ba­de ef­ter hän­del­ser som terror­dåd el­ler ka­ta­stro­fer, bland an­nat ef­tersom de stres‍ san­de si­tu­a­tio­ner som stu­die‍ del­ta­ga­re i ex­pe­ri­men­tel­la stu­di­er ut­sätts för svår­li­gen går att jäm­fö­ra med det trau­ma som över­le­va­re från terror­dåd kan upp­le­va, säger han.

sats­ning ef­ter

EN AN­NAN STOR terror­då­den är 13 no­vem­ber­pro­gram­met, som be­räk­nas kos­ta runt 20 mil­jo­ner eu­ro. 934 per­so­ner har in­ter­vju­ats för stu­di­en men grup­pen be‍ står in­te en­bart av di­a­gnosti‍ se­ra­de med ptsd, ut­an även av and­ra. Det rör sig om po­lis­män och brand­män som be­fun­nit sig på plats, kvar­tersin­vå­na­re som in­te di­rekt ex­po­ne­rats för ter­rorn, män­ni­skor i Pa­ris och dess för­or­ter samt per­so­ner från tre and­ra stä­der. Del­ta‍ gar­na kom­mer un­der tio års tid att ut­frå­gas vid fy­ra till­fäl­len om si­na upp­le­vel­ser av hän‍ del­ser­na. Det­ta kom­plet­te­ras med ana­ly­ser av me­di­eö­ver‍ vak­ning­en och flö­det på so­ci­a­la me­di­er samt en bi­o­me­di­cinsk del, som går un­der nam­net Re

mem­ber och fo­ku­se­rar på ptsd och åter­hämt­nings­för­må­ga. 200 av de 934 per­so­ner som in­går i stu­di­en har valts ut för att un­der två dagars tid få sva­ra på ett me­di­cinskt, psy­ko‍ pa­to­lo­giskt och neu­ropsy­ko‍ lo­giskt fråge­for­mu­lär. De har även ge­nom­gått en mag­net­ka‍ me­ra­un­der­sök­ning.

13 no­vem­ber-pro­gram­met är en tvär­ve­ten­skap­lig stu­die som un­der­sö­ker hur at­tac­ken på­ver­kat det kol­lek­ti­va och in­di­vi­du­el­la min­net. Pro­gram‍ met är det förs­ta i sitt slag och har ut­for­mats av histo­ri­ker, so­ci­o­lo­ger, psy­ko­lo­ger och neu­ro­fors­ka­re.

– Om vi vill få intressanta svar på des­sa frå­gor och dra intressanta slut­sat­ser be­hö‍ ver vi an­vän­da oss av oli­ka di­sci‍pli­ner, säger histo­ri­kern De­nis Pe­schan­ski, som är en av forsk­nings­le­dar­na för pro‍ gram­met.

– Som­li­ga ut­veck­la­de ptsd och and­ra gjor­de in­te det, men var­för? Vi be­hö­ver hit­ta or­sa­ken och om vi vill gö­ra det kan vi såklart stu­de­ra des­sa per­so­ner bi­o­lo­giskt, men in­te en­bart.

De­nis Pe­schan­ski ta­lar om vik­ten av att mo­bi­li­se­ra so­ci­o­lo­gisk och psy­ko­lo­gisk in­for­ma­tion:

– Är des­sa män­ni­skor en‍ sam­ma el­ler in­te? Hur ser de­ras yr­kes- och fa­mil­je­si­tu­a­tion ut? Jag är över­ty­gad om att vi be‍ hö­ver ett pa­ra­digm­skif­te inom min­nes­forsk­ning­en. Vi kan in­te ac­cep­te­ra se­pa­ra­tio­nen mel­lan ett so­ci­alt/psy­ko­lo­giskt per­spek­tiv och ett na­tur­ve‍ ten­skap­ligt. Vi be­hö­ver ar­be­ta till­sam­mans, säger han.

GEORGES SALINES, som är en av del­ta­gar­na i 13 no­vem­ber-pro‍ gram­met, dri­ver nu en för­e­ning för at­tac­kens över­le­va­re och de­ras när­stå­en­de.

– På ett per­son­ligt plan för mig, men ock­så för någ­ra av mi­na vän­ner, var det här en möj­lig­het att be­rät­ta vår histo­ria på ett an­nat sätt. Vi har be­rät­tat vår histo­ria för me­di­er­na, men det är all­tid ut­i­från en viss vin­kel och un­der tids­press, säger han.

– Vi vet ock­så att vå­ra vitt‍ nes­mål kom­mer att be­va­ras i arkiv un­der en lång tid, så att fram­ti­da fors­ka­re och fram­ti­da ge­ne­ra­tio­ner kan få till­gång till vår histo­ria. Victo­ria Machmu­dov är fri­lans­jour­na­list ba­se­rad i Pa­ris.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.