Klimatet under debatt
Jag läste Kirsti Jylhäs artikel Vem engagerar sig för klimatet? i Modern Psykologi 9/2017. Artikeln är skriven av en psykolog som tar för givet att mediernas allmänt spridda information om klimatför ändringarna och deras orsaker är korrekt och allt annat falskt. Först om detta är fallet kan det vara relevant att lägga psykologiska synpunkter på varför man tror på det ena eller det andra.
Det finns många anledning ar att tvivla på den konven tionellt torgförda synen, men jag tar bara fram det grund läggande argumentet som författaren stöder sig på – de 97 procenten.
Hur uppstod då myten om de 97 procenten? Jag citerar från www.klimatupplys ningen.se: ”I januari 2009 publicerades en artikel av Peter Doran och Kendall Zim merman som påstod att det råder nästan total konsensus om klimatet bland forskarna. (…) Enkäten skickades ut till 10 257 vetenskapsmän. Av dem svarade 3 146. Av de som svarade så var det bara 5 procent som definierade sig själva som ’klimatforskare’. Det blir 157 stycken. Endast hälften av dessa (77 stycken) kunde klassificeras som ’spe cialister’ enligt författarnas kriterium (som baserades på proportionen av klimatrela terade artiklar de publicerat). Och då blev det 97 % (75 av 77).” Slutsatsen blir att det är ytterst tveksamt om männis kors tro på klimatförändring arnas orsaker är ett ämne för psykologer, som inte trängt in i ämnets fakta och komplexi tet. – Carl Eric Linn
När det gäller 97 procents konsensus som du särskilt lyfter fram, så har den utretts i flera studier som har använt olika forskningsmetoder. Ganska nyligen publicerades det en artikel till, Consensus on consensus: a synthesis of consensus estimates on human-caused global warming i Environmental Research Letters 2016, som syftade till att bedöma vetenskaplig konsensus i klimatfrågan. Resultat visade på att beroende på hur man mäter konsensus så kan den uppskattas att ligga på mellan 90 och 100 procent. Vidare visades att bland de artiklar där författare hade mer expertis i klimatfrågan var konsensus högre jämfört med artiklar med lägre expertis hos författarna.
Du har rätt i att klimatfrågan är komplex. Det finns fortfarande många oklarheter som det behöver forskas vidare om. Men de aktuella oklarheterna har att göra med specifika frågor, som kan vara svåra att reda ut just på grund av komplexiteten i jordens klimatsystem. Däremot råder det inte längre någon märkbar debatt hos klimatforskare i vissa mer generella frågor. Klimatpsykologiforskning brukar fokusera på dessa generella frågor eftersom de även kontinuerligt kommuniceras till allmänheten. Mer specifikt mäter man ofta huruvida deltagare i studier anser att klimatet faktiskt håller på att förändras, att förändringar i klimatsystemet beror på mänskliga aktiviteter och att klimatförändringar kommer att ge allvarliga konsekvenser. Det har vi också gjort i vår forskning.
I min forskning utgår jag dels ifrån tidigare forskning i klimatfrågans psykologi, och dels ifrån synen på klimatfrågan hos de som forskar om klimatförändringar. Som jag nämnde i artikeln, så har man sett i olika studier att motbevis för klimatförändringar inte brukar bygga på pålitliga vetenskapliga källor.
Till exempel har det visats att en stor del av den klimatskeptiska litteraturen inte har gått igenom peer review, som är en process där andra forskare granskar en vetenskaplig artikel och sedan beslutar om den ska publiceras eller inte. Vidare har ett urval av artiklar granskade av kolleger som talar emot klimatförändringar visats vara av dålig kvalitet.
Vad gäller klimatskeptiska böcker har en stor del av dessa publicerats i samarbete med
En stor del av den klimatskeptiska litteraturen har inte gått igenom
peer review
konservativa tankesmedjor, och detta pekar på eventuella intressekonflikter som kan ha påverkat slutsatserna.
Och slutligen, de så kallade förnekelsemaskinerna, som jag nämnde även i artikeln, skapar och sprider felaktig information om klimatförändringar med syftet att skapa ovisshet och tvivel hos allmänheten. Utöver det används det som en taktik för att på olika sätt attackera klimatforskare med syftet att tysta dem och ifrågasätta deras trovärdighet.
Som forskare baserar jag mina beslut om olika fenomen på forskningsfynd. I och med att de generella slutsatserna om klimatförändringar inte har falsifierats hittills i klimatforskning, så utgår jag ifrån dessa när jag forskar om människors attityder gentemot dem. Jag hoppas att det ovanstående svarar på dina frågor och funderingar. Jag välkomnar dig även att läsa min avhandling, Ideological roots of climate change denial: Resistance to change, acceptance of inequality, or both? Du kan ladda ner avhandlingen gratis på nätet. – Kirsti Jylhä, lektor i psykologi
vid Södertörns högskola