Sjung för anknytningens skull.

Forskare testar om vaggvisor kan förbättra anknytningen.

Akutsalen har vita väggar utan tavlor och en beige linoleum matta. Persiennerna släpper bara in lite ljus. I varje hörn har ett för tidigt fött barn sin plastsäng eller kuvös och för äldern en fåtölj. På kroppen har spädbarnen elektroder som är kopplade till två olika monito rer vid varje säng. Det är tyst, förutom sjuksköterskornas lågmälda röster och återkom mande pip från monitorerna.

I ett hörn byter en pappa blöja på sin bebis och mamman sätter sig i fåtöljen i väntan på att amma. Barnet är inte tillfreds, pappan blir stressad. Musikterapeut Pernilla Hugo son slår sig ner bredvid fåtöljen och frågar om hon får sjunga något. Hon börjar nynna på

Trollmors vaggvisa.

När sången tonar in föränd ras stämningen. Mammans axlar sjunker ner. Hon lyfter sin hand och smeker försik tigt barnets huvud. Flickan kommer till ro och efter en stund gör hon försök att suga. Mamman faller in i sången och pappan flyttar sig närmare för att lägga en hand på bebisens rygg. Sången skapar en stund av närhet, ro och gemenskap.

SCENEN UTSPELAR SIG på en neo natalavdelning på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. I samarbete med en finsk fors kargrupp undersöker musik terapeuten Pernilla Hugoson och barnläkaren Ulrika Ådén vid Karolinska institutet hur musikterapi påverkar för tidigt födda barns utveckling och anknytning till föräldrarna.

Den förtida födseln innebär ett avbrott i relationen mellan

Forskarna hoppas kunna stimulera synapsbildningen i områden som är involverade i social intelligens

mamman och bebisen, som egentligen skulle ha fortsatt att växa inne i livmodern i minst två månader till. För att efter likna livmodermiljön används numera så kallad känguruvård. Barnet får ligga hud mot hud på förälderns bröst så mycket som möjligt, i snitt åtta timmar per dag. Det har visat sig stabili sera hjärtfrekvens, blodtryck, andning och kroppstempera tur. Barnet blir också lugnare.

DET FÖR TIDIGT födda barnets hjärna är omogen så barnen är perceptionskänsliga. Mil jön på avdelningen är därför dämpad, men man stimulerar utvecklingen av den senso riska hjärnan genom hud mot hud-metoden och lagom med ljud- och ljusintryck. I studien tillkommer nu också föräld rarnas röster som stimulans.

– Syftet med sången är att skapa en multimodal sinnes stimulering: en språklig och auditiv stimulering med både olika tonhöjder, ord och ett emotionellt innehåll, som vi tror stärker anknytningen till föräldern, säger Ulrika Ådén.

– Sången är det mest na turliga sättet att musicera på, som människan gjort i alla tider. Det är också ett naturligt inslag i relationen mellan barn och föräldrar. Vaggvisor före kommer i alla kulturer, säger Pernilla Hugoson.

I studien lottas familjerna till vanlig känguruvård eller känguruvård med musikterapi. De som får musikterapi träffar musikterapeuten två gånger per vecka à 45 minuter under fyra veckor.

– Metoden är väldigt subtil och individualiserad, det handlar om att möta famil jen här och nu. Jag har inget schema för hur sessionerna ska gå till, utan får lyssna in vad familjen verka behöva, säger Pernilla Hugoson.

Många föräldrar är väl digt tysta, så i början kan det handla om att uppmuntra dem att börja nynna på enstaka to ner när barnet ligger på bröstet och kan känna bröstbenets vibrationer. Lugnt, svagt, i långsamt tempo, särskilt om barnet är väldigt för tidigt fött.

– Jag uppmuntrar dem att prova att sjunga lite om det är stökigt. Sången skapar som en bubbla, ett eget rum. Målet är att föräldrarna ska hitta ett lugn och ett sätt att vara nära sitt barn, både fysiskt och psykiskt, så att vi stärker anknytningen, säger Pernilla Hugoson.

Ulrika Ådén betonar det terapeutiska inslaget.

– Interventionen handlar inte bara om ljud, utan musik terapeuten stödjer föräldrarna att se barnets behov och inspi rerar till hur de kan sjunga. Det är som en första föräldrakurs i hur man ska läsa sitt barn.

FÖR DE FLESTA är tröskeln hög inför att sjunga offentligt och nyckeln kan då vara att Per nilla Hugoson börjar sjunga. Ibland passar det inte att sjunga eller familjen vill inte. Då kan det bli ett samtal i stäl let, eller så uppstår ett samtal när sången först lugnat ner en stressad situation.

– De föräldrar jag intervjuat hittills tycker att det känns skönt att sjunga för bebisen. De upplever känslomässig närhet till sitt barn. Och musiken väcker känslor som en del se dan väljer att prata om. Det kan vara värdefullt att få uttrycka till exempel sorg och oro, säger Urika Ådén.

Utöver intervjuer, mäts för äldrarnas oro med självskatt ningsformulär. Anknytningen undersöks med en videoin spelning i hemmet när barnet är fem månader gammalt. En enda tidigare israelisk studie av mammors sång under kän guruvård på en neonatalavdel ning visade korttidseffekter på hjärtrytm och andning som vid tyst känguruvård.

För första gången undersöks i den här studien även lång tidseffekter av sången. Barnen får göra en magnetencefalo grafiundersökning, MEG, av hjärnan vid fullgången tid när de skulle ha fötts. MEG:EN mäter hörselbarkens reaktio ner på olika språkljud. För hoppningen är att sången ska förbättra barnens förmåga att särskilja olika ljud, vilket kan främja deras språkutveckling. Forskarna hoppas också kunna stimulera synapsbildningen i de områden centralt i hjärnan som är involverade i kommu nikation och social intelligens, som brukar utvecklas sämre hos för tidigt födda barn.

En psykolog bedömer språk utveckling, kognition och finmotorik vid två års ålder. Föräldrarna skattar då också barnets beteende. Tidigare forskning visar att för tidigt födda barn oftare får språk störningar och autism.

Fortfarande återstår rekry teringen av fler familjer till studien, eftersom det föds få prematura barn, men forskar na har redan börjat analysera Meg-data. Exakt när resulta ten kommer att publiceras kan forskarna inte säga i dag, men gissar på att det kan dröja ett par år.

I Modern Psykologi 12/2017 skrev Inna Sevelius om hyper sexuell störning.