8 steg till en mer jämställd vardag.

8 steg till mer rättvisa i hemmet.

Statistiken visar att ojämställdhet mellan kvinnor och män i allra högsta grad existerar. Den finns inte bara på arbetsplatser, i styrelserummet eller i det offentliga, utan även i våra hem och relationer. Var femte kvinna som är sjukskriven har en diagnos relaterad till stress och kvinnor drar fortfarande det tyngsta lasset när det gäller obetalt hushållsarbete och föräldraskap. Här kommer 8 steg till en mer jämställd vardag.

Prata om det i termer av jämställdhet och rättvisa. Jämställdhet i praktiken är svårt och handlar mer om gråzoner än om att någon är elak och tvingar den andre att tvätta, städa, snyta ungar eller vara föräldraledig. Saker och ting bara blir – vi vet ofta inte ens hur det gått till. Första steget handlar om att vi måste lära oss att benämna saker vid dess rätta namn. Vi behöver prata om beteenden och våra relationer i termer av jämställdhet eller helt enkelt rättvisa. Forskning visar att relationer där vi medvetet och explicit pratar och förhandlar på det sättet är mer jämställda än relationer där vi bara låter det ”bli som det blir.”

Gör ordentliga överenskom melser. När vi tänker kan det låta såhär: ”Han/hon borde självklart fatta att vi ska dammsuga varannan dag.” Men människor är inte tankeläsare. Underförstådda överenskommelser fungerar inte och regeln är att aldrig anta att någon fattar någonting utan att du säger det. Så lista allt förekommande arbete i ert hem som städning, tvätt och matlagning. Om ni har barn tillkommer sådant som skolutflykter, föräldramöten, gympapåsar, rena och hela kläder i rätt storlek. Kort sagt kan den här listan nästan bli oändlig. Det är viktigt att synliggöra allt arbete och sedan fördela. Då kan ingen part skylla på att ”hen inte visste, inte förstod, inte såg”.

Skapa tydliga mål och en klar rollfördelning. Från arbetslivsforskningen vet vi att både stress och antalet konflikter minskar om det organisatoriskt finns tydliga mål och en rollfördelning. Helt enkelt, att alla vet vem som ska göra vad och när. Samma princip gäller här. Om ingen har koll på vad som behöver göras och när leder det med stor säkerhet till att kvinnor i förhållanden med män landar i att göra mer av både hushållsarbetet och relationsarbetet.

” Lägg 60–70 procent av uppgifterna på den som inte tar projekt ledarrollen”

Glöm inte projektledan

det. Även par som vill leva jämställt återkommer till att de inte riktigt får det att fungera. Planering och struktur gör att det blir bättre, men inte helt bra. Dilemmat är att hon ofta blir ansvarig för att komma ihåg, planera och påminna. Hon är den klassiska projektledaren helt enkelt. Många glömmer att räkna på hur mycket tid, energi och kraft det här tänkandet tar varje dag. Glöm inte det, utan upp med det på agendan också!

Synliggör normativa beteenden och härs

kartekniker. Det är svårt att lära om vad gäller ojämställda beteenden från en dag till en annan. Det här leder till att män i heterorelationer ofta ”glömmer” att de ska påminna, sköta logistiken, fråga och ge feedback kring vad som fungerar och inte. Bestäm redan i förväg hur ni hanterar det när överenskommelser bryts och tydliggör att härskartekniker inte är ett schysst agerande, varken i hemmet eller någon annanstans. Kom ihåg att den som lyfter problemen är modig, inte tjatig. Om någon i ett förhållande upplever att det finns ett problem är det ett gemensamt ansvar att lösa det.

Våga experi

mentera. Om ni har gjort listor och pratat, förhandlat och argumenterat men fortfarande inte lyckas få till projektledandet och huvudansvaret för hem, hushåll och föräldraskap, så kan ni prova att inte fördela 50/50. Ni ska i stället fördela kompensatoriskt. Lägg avsiktligt cirka 60–70 procent av de konkreta arbetsuppgifterna på den part i förhållandet som inte fixar projekt ledarrollen (statistiskt sett ofta mannen i ett hetero förhållande).

Nu kanske någon tänker: ”Han kommer inte att gå med på det.” Då måste ni tillbaka till steg 1 och prata om det igen, i termer av rättvisa/jämställdhet. Det är på många sätt lättare att fortsätta leva ojämställt i ett samhälle som bygger på ojämställdhet, men beteenden som är bekväma på kort sikt är också de som riskerar att dränera oss totalt på lång sikt. Jämställdhet är en process. Något som många brottas med är att känna skam över att ens ideal inte alltid går ihop med hur en faktiskt lever. Men jämställdhet är inget mål som går att bocka av och bli klar med. Ledsen om jag gjort er besvikna, men det finns ingen

quick-fix som fixar jämställdhet i all evighet. Jämställdhet är en ständigt pågående process. Jämställdhet skyddar inte mot ekonomiska bekymmer, sjukdom, gräl, svek, otrohet, skilsmässa, tårar eller något annat, men att sträva efter jämställdhet kan leda till mer jämställdhet. Det innebär en rättvis fördelning av ansvaret, en känsla av att dela livet i stället för att sitta i varsitt hörn och fundera på hur ens partner kunde komma från Mars när du själv tydligen föddes på Venus.

Fira gemensamma framgångar. Visste ni att människor gör mer av beteenden som blir positivt förstärkta? Sådant som att bli sedda, bekräftade, omtyckta och älskade. I nära relationer finns den här positiva förstärkningen inbyggd som en väldigt naturlig del. Att någon ser mig, älskar och vill ha mig. Men vi kan också behöva påminna oss om de här bitarna i vardagen.

Så hitta skäl att fira. Har ni lyckats rodda ihop en galet hektisk vecka på ett bra sätt? Öppna champagnen eller mys till det med te och en schysst Netflix-serie. Har din partner gjort något som du tycker var värt att uppmärksamma, säg det! Ta varken varandra eller varandras handlingar för givna. Det är inte farligt att bråka, men det är ödesdigert att glömma bort att mellan bråken fylla på med massvis av glädje och kärlek. Tänk 5–1-principen, den är bra på många sätt. I föräldraskap, för chefer och i relationer. Det betyder helt enkelt att vi ska ge fem gånger mer positiv uppmärksamhet än negativ uppmärksamhet. Om ni gillar varandra och vill fortsätta leva tillsammans får ni aldrig glömma det. Sandra Lindström är legitimerad psykolog och föreläsare samt grundare av bloggen Jämställd vardag.