DILEMMAT Fort­sätt­ning från si­dan 17.

Vems mak­ta­na­lys hål­ler du med?

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - – Ann La­ger­ström

Ska Linn gö­ra upp med sin mam­ma vid hen­nes döds­bädd? El­ler ska hon lå­ta mam­ma va­ra i fred och ta hand om sin sorg på egen hand? Här kom­mer fi­lo­so­fer­na med si­na oli­ka ar­gu­ment.

Linn skul­le kun­na lä­sa den dans­ka fi­lo­so­fen Sø­ren Ki­er­ke­gaard (1813–1855), som själv ställ­des in­för svå­ra di­lem- man där han var tvung­en att väl­ja si­na eg­na käns­lor fram­för nå­gon an­nans. Svå­rast var det när han be­stäm­de sig för att slå upp för­lov­ning­en med kvin­nan han äls­ka­de. I stäl­let för att bli ma­ke val­de han att äg­na res­ten av sitt liv åt för­fat­tar­skap och filosofi. Att han ha­de rätt att gö­ra så mo­ti­ve­ra­de han med vik­ten av att bli ”en­skild” – själv­stän­dig, au­ten­tisk. Ing- en­ting, me­na­de Ki­er­ke­gaard, är vik­ti­ga­re. Och au­ten­tisk blir man ge­nom att lyss­na till sitt eget in­re, mo­digt stå in­för li­vets många val och väl­ja det som känns rätt för en själv.

Al­lans sätt att ar­gu­men­te­ra har lik­he­ter med den ame­ri­kans­ka fi­lo­so­fen Lin­da Trinkaus Zag­zeb­ski (1946–). Hon me­nar att det in­te räc­ker att häv­da att det är rätt att ta­la san­ning, ut­an att man ock­så mås­te fun­de­ra på om det är lämp­ligt. Här skil­jer hon på mo­ra­lis­ka och in­tel­lek­tu­el­la dyg­der. Att är­lig­het är en dygd hål­ler hon med om, men man mås­te ock­så va­ra var­sam med san­ning­en: Är du sä­ker på att det du häv­dar är sant? Och när är det lämp­ligt att va­ra är­lig? Är det all­tid rätt att all­tid häv­da sin san­ning? Nej, me­nar Zag­zeb­ski, det kan fin­nas till­fäl­len då san­ning­en gör mer ska­da än nyt­ta. Och kan man va­ra är­lig på vil­ket sätt som helst? Nej, me­nar hon, det gäl­ler att gö­ra det så att den man vill ar­gu­men­te­ra med kan ta emot och för­stå san­ning­en. Där­för kan vi in­te be­hand­la är­lig­het som en en­skild mo­ra­lisk dygd, ut­an den mås­te vägas bå­de mot in­tel­le­ku­tell skär­pa och ef­ter­tänk­sam­het och pa­ras med and­ra dyg­der som tå­la­mod och med­käns­la.

En an­nan nu­ti­da fi­lo­sof, Mar­ga­ret Holm­gren (1951–) kan ge sitt stöd till Julia. Går det att för­so­nas med nå­gon som gjort oss il­la trots att för­ö­va­ren in­te ber om ur­säkt? Fi­lo­so­fer­na tvis­tar, men Holm­gren, som skri­vit en hel del om för­lå­tel­se, sva­rar ja. Om den som upp­fat­tar sig som ett of­fer själv kan pro­ces­sa det som hänt och ska­pa sig en re­a­lis­tisk bild av bå­de hän­del­sen och si­na eg­na käns­lor, då är det möj­ligt att för­so­nas på egen hand.

SLUTSKEDE Fi­lo­so­fer­na har oli­ka syn på om man all­tid mås­te

krä­va ett för­låt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.