Tall­riks­mo­del­len

Modern Psykologi - - PERSONLIGT -

To­mat: Det är en av yt­terst få rå­va­ror vars smak in­te för­säm­ras i bull­ri­ga mil­jö­er. To­mat pas­sar där­för ut­märkt på flyg­plan el­ler på en skrä­nig re­stau­rang. Iro­niskt nog un­der­sök­te en ame­ri­kansk fors­ka­re kor­re­la­tio­nen mel­lan smak och ljud re­dan 1965. Hon val­de att ge­nom­fö­ra experimentet med to­matjuice och hit­ta­de ing­et sam­band mel­lan ovä­sen och för­säm­rad smak. Om hon ha­de valt vil­ken an­nan dryck som helst ha­de hon fått helt and­ra re­sul­tat. Då ha­de forsk­nings­fäl­tet kanske sla­git ige­nom re­dan på 1960-ta­let. Ci­tron: Den su­ras­te mu­si­ken som tes­tats i forsk­nings­sam­man­hang är ar­gen­tinsk tan­go. Den som lyss­nar på tan­go och äter en sötsur des­sert kom­mer med störs­ta san­no­lik­het att upp­fat­ta sma­ken som su­ra­re än vad den är. Perfekt om du har slut på ci­tron. Kaf­fe: Char­les Spence har hit­tat mu­sik‍ styc­ken som pas­sar ex­tra bra ihop med allt från kaf­fe till vin och öl. Den ul­ti­ma­ta vitvinsmu­si­ken lå­ter till ex­em­pel som ur­gam­mal slotts­mu­sik. Bak­verk: Lju­sa to­ner får sött att sma­ka än­nu sö­ta­re. Do­va to­ner fram­hä­ver bitt­ra sma­ker. En för­kla­ring finns i så kal­la­de em­bo­di­ment

te­o­ri­er, en­ligt vil­ka vi kan för­stå vis­sa upp­le­vel­ser ge­nom att ut­gå från kropps­li­ga upp­le­vel­ser. Män­ni­skan är till ex­em­pel förin­ställd på att gil­la sö­ta sma­ker och und­vi­ka bitt­ra. Mu­sik som be­skrivs som söt är ock­så mu­sik vi bru­kar gil­la, till skill­nad från de bitt­ra lju­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.