Celler djupt i hjärnan startar slagsmål
Optogenetik kan reglera aggression.
Svenska forskare har hittat ett sätt att starta och stoppa aggressiva beteen den hos möss. Ett fåtal celler i hjärnan avgör om en situation blir våldsam eller inte.
En mushanne som får säll skap av en annan hanne i sin hembur brukar gå till angrepp. Striden gäller territoriet. Fors kare vid Karolinska institutet har lyckats stoppa sådana slagsmål på ett ögonblick, genom att dämpa den elek triska aktiviteten i ett relativt okänt knippe nervceller långt ner i angriparens hjärna, så kallade Pmv-celler. När de i stället aktiverade samma celler hos en fridfull mus gick den till attack.
Forskarna använde något som kallas optogenetik, en metod som gör det möjligt att styra utvalda celler i hjärnan i realtid med laserljus via en fiberkabel genom skallbenet.
– Effekten är dramatisk, säger Christian Broberger, hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Aggression är ett viktigt be teende hos människan och alla andra djurarter, bland annat för att etablera hackordningen mellan individer.
I ett experiment fick två möss mötas i en tunnel så trång att ingen av dem kunde vända. I det läget fortsätter en domi nant hanne framåt, medan en underordnad backar. Samma hackordning gäller varje gång de möts. Christian Broberger och hans medarbetare kunde kasta om rollerna genom att stimulera Pmv-cellerna hos den underordnade hannen, och samtidigt dämpa dem hos den dominante. Två veckor senare var det nya styrkeförhållan det kvar – trots att forskarna genomförde det uppföljande testet helt utan att mixtra med djurens hjärnceller.
Aggressivitet mellan människor är mer inveck lat. Våld är ofta kopplat till samhällets normer, personliga erfarenheter och olika former av missbruk. Men Christian Broberger tror att de nya rönen om aggressionens neurobiologi hos möss i förlängningen också kan påverka oss människor.
– Man kan spekulera i om något läkemedel kan dämpa aktiviteten i Pmv-celler, säger han.
Han hoppas också att forsk ningen om nervceller kopplade till aggressivitet ska bidra till bättre beteendeterapier för personer som lätt tar till våld.
De nya resultaten publiceras i tidskriften Nature Neuroscience.