Fortsättning från sidan 17.
Vems syn på vänskap håller du med om?
Här får de fyra medlemmarna i bokklubben stöd från olika filosofer. Vem tycker du har rätt i konflikten kring lojalitet?
En människas moral kan man utläsa av vem hon väljer att vara lojal med, menar den amerikanska filosofen Josiah Royce (1855–1916), och hans tankar kan intressera Julia. Royce hävdar att människan föds in i en värld full av föreställningar och att det är nödvändigt att hon inte bara anammar dem hur som helst, utan väljer medvetet. Royces etik är både individualistisk – du måste välja själv – och kollektivistisk – du är oundvikligen involverad i olika sociala sammanhang. Välj vem du vill vara lojal med för det kommer att påverka din möjlighet att förverkliga dig själv.
Den grekiske filosofen Aristoteles (384–322 f.kr.) tar vänskapen på stort allvar. Relationen till vänner, philia, är minst lika viktig som relationerna till vår partner eller familj. Känslan vi har för våra vänner är i högsta grad en form av kärlek, kanske till och med större än den vi har till våra traditionella partner. Så här har Iris definitivt någon att hålla i handen.
Aristoteles skiljer på vänner i största allmänhet och nära vänner. En nära vänskap tar tid att bygga upp: Vi måste träda fram inför varandra, berätta om våra innersta tankar, bli mottagna och vinna varandras förtroende, menar Aristoteles.
Att leva för andra, som Jim vill göra, ansåg den franske filosofen Auguste Comte (1798–1857) vara inte bara gott, utan nödvändigt. Därför introducerade han ordet altruism (från franskans autrui ”för andra människor”, ”för nästan”). Den som bara ägnar sig åt sig själv riskerar att leva sitt liv i ”okunnig dvala och okontrollerbar sinnesrörelse”, skrev Comte. Men om man i stället vänder sig utåt och ägnar sig åt att tjäna andra, så kommer man att hitta en helt annan stabilitet.
Nelly väljer sig själv före de andra och det beslutet skulle hon kunna få stöd för från den brittiska filosofen och sociologen Herbert Spencer (1820– 1903). Människan strävar efter lycka, menade Spencer, och genom att erkänna sina behov och följa dem så utvecklar hon både sig själv, andra och samhället. Den som förverkligar sina drömmar ger också andra möjlighet att förverkliga sina.
Även om Spencers filosofi brukar ingå i det som kallas för rationell egoism, så menade han att den som söker efter sin egen lycka, och finner den, samtidigt blir medveten om andra människors behov – en form av medkänsla som vuxit fram ur självmedvetenhet och självförverkligande.