Hur funkar beslut?

Varför gör man ofta helt annorlunda än man bestämt sig för att göra? När man bestämt sig för att följa ett beslutsalternativ så har det föregåtts av en beslutsprocess. Denna mentala process är delvis medveten och ibland helt omedveten. Vanligen utses först i processen ett preliminärt alternativ. Fakta och/eller värderingar till förmån för det alternativet jämfört med andra alternativ tenderar då att överdrivas och ofta ökas den överdriften för det preliminära valet under processen fram till beslutet. Detta bland annat men inte uteslutande för att det slutliga beslutet ska stå sig mot eventuella hot mot genomförandet (som nya fakta eller känslor). I värderingar ingår även exempelvis personliga, emotionella, sociala och etiska faktorer.

Under tiden från beslut till genomförande kan beslutet ”leva farligt” om det valda alternativet inte har värderats som tillräckligt mycket bättre än de bortvalda alternativen. Då kan emotionella (”Jag tycker ju i alla fall om henne/honom”) eller rent fysiologiska (”När jag nu ser chokladkakan måste jag ha den”) impulser dyka upp, som direkt gör att jag inte handlar som jag beslutat.

Men det finns också en systematisk psykologisk effekt under tiden fram till genomförandet av ett beslut. Det sker relativa förändringar i styrkan av det valda alternativets negativa och positiva aspekter. Ju närmare i tiden fram mot genomförandet av ett beslut, desto starkare blir de negativa aspekterna relativt de positiva aspekterna hos det valda alternativet. Om inte det valda alternativet har fått en ”marginal” mot ett annat som räcker för att motverka denna effekt, så kan de negativa aspekterna växa sig alltför starka så att jag gör något annat än det jag beslutade. Ola Svenson, professor emeritus i psykologi, Stockholms universitet