Trafiktokig

● Fenomenet road rage, ”trafikilska”, är inte hemmahörande i någon diagnosmanual. Men vi har ju alla stött på det, antingen hos oss själva eller andra – den oproportionerliga lättretligheten bakom ratten.

Våra kognitiva funktioner, som uppmärksamhet och beslutsfattande, påverkas negativt av ilska, så det är inte så konstigt att även bilkörningen påverkas negativt – med ökat risktagande, aggressivitet och olyckor – om man redan är arg när man sätter sig bakom ratten. Varför vissa människor verkar argare än andra i trafiken är dock mer oklart. Det rör sig ofta om en reaktion på en annan förares beteende, och hur vi reagerar på det kan exempelvis ha att göra med hur benägna vi är att ta det som händer personligt. En annan faktor som brukar tas upp är att bilen i någon mån anonymiserar oss, och samtidigt försvårar för vanlig mellanmänsklig interaktion.

Lite oroande i sammanhanget är den australiska studie av 220 bilförare som visade att förutom ilska, så var förarnas höga tankar om sig själva en förklaring till aggressivt körbeteende. De förare som trodde sig vara bättre bilförare med bättre kontroll än sina medtrafikanter (trots att det kanske inte stämde), var också de som körde mest riskfyllt och aggressivt. Tur i oturen är att kognitiv beteendeterapi i flera studier visat sig effektivt vid road rage.