Den luriga glömske kurvan
När jag gick på mellan- och högstadiet envisades min pappa med att alltid ställa några extra frågor om tidigare kapitel eller testa mig på förra veckans engelskglosor när han skulle förhöra mig på läxan. Jag blev vansinnig. Skulle jag plugga på sådant som vi inte hade i läxa? Som vi redan hade gjort? Många gånger slet jag ilsket åt mig mina böcker och gick. Om jag hade känt till Ebbinghaus glömskekurva hade jag möjligen stannat. Föga anade jag att min pappa var något på spåret.
Redan i slutet av 1800-talet bestämde sig en ung doktor i filosofi, Hermann Ebbinghaus, för att testa det mänskliga minnet. Han startade ett minneslabb i Berlin och påbörjade vad som kom att bli den första systematiska studien över människans minne – och glömska. Hermann Ebbinghaus skrev, för att testa sitt minne, ihop listor med meningslösa stavelser. Varje stavelse innehöll två konsonanter och en vokal. SOK, DUS, RUR. Han ordnade sina nonsensord i en mängd listor. Han pluggade och nötte, i kortare perioder och i längre. Han testade sig regelbundet för att se hur mycket han mindes och antecknade noga allt om varje tränings- och testtillfälle.
År 1885 hade han bevisat sin tes. Han hade upptäckt glömskekurvan. Resultatet publi
cerades i rapporten Memory: A contribution to experimental psychology. I sina studier såg Hermann Ebbinghaus att han redan inom några dagar hade glömt runt 70 procent av de bokstavskombinationer som han hade lärt sig. Men när han regelbundet repeterade det han lärt in kom minnet tillbaka och glömskekurvan planade ut. Några dagar efter att han gjort en första repetition kom han ihåg runt 40 procent av det han lärt sig, jämfört med 20 procent när han bara studerat materialet en gång. Han insåg också att när han tyckte att han hade glömt det han lärt sig, då gick det fortare att lära in det igen än första gången. Hermann Ebbinghaus visade alltså att när vi repeterar något, då minns vi det. Annars försvinner kunskapen. Avgörande för om minnet skulle finnas kvar, verkade alltså vara att det plockades upp och användes igen.