Så påverkar bostaden vårt psyke.
SNART FLYTTAR DE NYA HYRESGÄSTERNA in i flerbostadshuset i Stockholmsförorten Hökarängen där en ”grannakademi” finns. Det är bostadsföretaget Bergsundet som lanserar Neighbourhood Academy, en satsning där tanken är att alla som flyttar in ska få hjälp att komma igång med sociala relationer i hyreshuset.
– Vi knuffar dem i riktning mot en social gemenskap. Ett slags ”nudging” för att snabba på lära känna varandra-processen för våra hyresgäster, säger Lina Zakrisson som är samhällsplanerare och nationalekonom och som arbetar på Bergsundet med den nya satsningen.
Varje hyresgäst får gå en tvåtimmarsutbildning, och dessutom har två ”sociala lotsar” värvats för att ytterligare underlätta de sociala kontakterna mellan hyresgästerna och få snurr på grannsämjan.
– De ska inte ha hand om klagomål på sophämtning och liknande. Det tekniska ansvaret har förvaltningen. Snarare ska de heja i trapphuset, dra igång aktiviteter och bidra till god stämning.
I dag får bostadsföretagen inte bygga om de inte beaktar den sociala hållbarheten, och de flesta bostadsföretagen är väl medvetna om hur viktigt det är, berättar Lina Zakrisson.
– En god stämning bidrar inte bara till att skapa ökad trygghet i huset och välbefinnande bland hyresgästerna – den fysiska miljön blir också påverkad. Om alla känner sig delaktiga och sedda minskar slitage, vandalisering och klotter exempelvis. Så det finns en vinst för båda sidor här, säger hon.
Grannskapsprogrammet i Hökarängen tar avstamp i aktuell forskning om ensamhet, välmående och beteendevetenskap. En förebild har varit den brittiska staden Frome, en liten stad som tidigare var plågad av en hög grad av ensamhet och långtidssjukskrivningar. Sedan 2013 har de sociala myndigheterna i staden genomfört ett projekt som syftar till att bryta ensamheten hos invånarna genom att uppmuntra dem att gå med i körer och sjunga, gå på hundpromenader eller anordna andra sociala evenemang tillsammans. Tidningen The Telegraph konstaterade förra året i en artikel att Frome i dag förmodligen är ”den minst ensamma staden i hela Storbritannien” – och det i ett land där cirka 9 miljoner människor uppger att de är ensamma och där det inrättats en ensamhetsminister från politiskt håll.
– Det intressanta med Frome är att det inte bara var de som tidigare varit ofrivilligt ensamma som mådde bättre. Även de som hjälpt till och bidragit med sin tid mådde bättre. De kände sig nöjda över att kunna hjälpa, och det är ju så vi människor fungerar: vi är sociala varelser som behöver känna oss behövda, säger Lina Zakrisson.
DEN OFRIVILLIGA ENSAMHETEN är något som psykologen Anna Bennich har funderat på och arbetat mycket med. Hon är aktuell med boken Att vinna över ensamheten. Psykologens bästa råd (Norstedts 2019). Svenskarna är ett sekulariserat, individualiserat folk och antalet ensamhushåll i Sverige uppgår till 40 procent, men detta faktum gör inte att vi känner oss så ensamma jämfört med andra länder där andelen ensamhushåll är färre, konstaterar Anna Bennich – det är en myt att vi är ”ensammast i världen”, men många svenskar lider ändå av ensamhet på olika sätt, menar hon.
– Svenskar rapporterar faktiskt högre nöjdhet med sina relationer än vad man gör i flera andra länder där man bor tajtare, till exempel över generationsgränserna. Kanske handlar nöjdheten om att vi i högre grad kan välja de vi vill umgås med. Men långt ifrån alla kan ju det, och för dessa kan ensamboendet vara
en riskfaktor i sig. Över 300 000 svenskar uppger att de är socialt isolerade, vilket innebär ett enormt lidande. Det är för många! säger Anna Bennich.
– Vi kan ju sköta väldigt många uppgifter och göromål hemifrån i dag vilket gör att inte ens de små samtalen och ögonkontakterna med andra blir av. Att prata med butiksbiträdet, klaga ihop i postkön, diskutera någon bok i bokhandeln – allt det där kan ju gå förlorat i och med de digitala tjänster som finns. Sitter vi dessutom ensamma på kammaren och betalar räkningar och beställer hem bokpaket, ja då kan det bli väldigt ensamt.
EN NY RAPPORT från analys- och teknikkonsultföretaget WSP, som ägnar sig åt samhällsutvecklingsfrågor, visar att hela 59 procent av de svenskar som de tillfrågade kände sig ensamma ”ofta eller ibland”. Undersökningen genomfördes som en webbenkät, i vilken 1000 deltagare från hela Sverige i åldrarna 18 och uppåt besvarade frågor om sitt boende och om ofrivillig ensamhet. Av de 59 procent som uppgav att de kände sig ensamma ”ofta eller ibland” var det 29 procent som upplevde detta faktum som ett problem. Dessutom var andelen ensamma ”ofta eller ibland” högre i storstäderna, där hela 69 procent svarade ja på frågan. På landsbygden var motsvarande siffra 47 procent.
– Inom modern stadsutveckling är detta en fråga man inte ägnat sig så mycket åt tidigare: hur våra stadsmiljöer bidrar till ensamhet. Ensamhet har ju funnits i mänsklighetens hela historia, men på senare år har den uppmärksammats extra mycket och vi vet nu att ensamhet utgör en grogrund för psykisk ohälsa. Vi tyckte att det var spännande att undersöka hur vi kan bidra ur ett stadsbyggnadsperspektiv, säger Helena Klintström, som är ansvarig för hållbar stadsutveckling på WSP.
I UNDERSÖKNINGEN tillfrågades deltagarna om vilka stadskvaliteter som gör det mer inbjudande att vistas i det kollektiva rummet.
– Vi noterade att det egentligen inte handlar om så svåra saker. Deltagarna