Dags att börja ta forskningen om hypnos på allvar.

Bra resultat med få biverkningar – nu börjar forskarna ta HYPNOSENS effekter på allvar

ÄRLIGT TALAT UNDRADE JAG OM DET verkligen var värkar, för det skulle väl göra mycket ondare än så här, säger Shona när hon beskriver sin dotters födelse.

Hemligheten? Hypnos. Under graviditeten lärde sig Shona hur hon själv skulle hypnotisera sig till en sinnesstämning där förlossningssmärtorna minimerades och där hon, för att använda hennes egna ord, ”faktiskt kunde njuta av hela grejen”.

Ordet hypnos får dig kanske att tänka på en svängande pendel eller en illusionist som för att underhålla publiken får människor på scen att tro att de är nakna. Dess historia rymmer svartkonst och magi, berättelser om det ockulta och bluffmakare. Läkare tillhör sällan utövarna, kliniska studier får kämpa för att få anslag och det finns fortfarande ingen lagstiftning som reglerar praktiken. Men trots dessa problem söker sig personer till hypnos för att få hjälp med allt från förlossning och blodvallningar till ångest och kronisk smärta. Forskningsområdet blir allt större och vi börjar få en förståelse för hur hypnos fungerar i praktiken och vad som faktiskt händer i hjärnan under hypnos. Resultatet av detta är att vår definition av hypnos börjar förändras och dess användning inom vården ökar. Barnmorskeutbildningen i Storbrittannien godkänner nu kurser i ”hypnobirthing” och finansierar utbildning av tekniken.

Vissa narkosläkare inkluderar numera hypnos i sin verktygslåda och hypnos har också föreslagits som en lösning på opiatberoendekrisen. Hypnos är verkligen inget universalmedel, men att lära oss mer om vad det är och varför det fungerar och hur vi kan använda hypnos själva, kan hjälpa oss att utnyttja psykets krafter i livets tuffa strider.

HYPNOSEN HISTORIA ÄR lång. Den tidigast belagda användningen är från 1550 f.kr. Sedan tog det fart under 1700-talet, då den tyske läkaren Franz Mesmer fastslog att planeternas inverkan på människor kunde manipuleras med magneter för att skapa transtillstånd och bota sjukdomar. Franz Mesmer stämplades senare som bedragare och skojare, men föreställningen om att människors beteenden kan förändras genom trans levde kvar och vann i trovärdighet under 1800-talet när den skotske kirurgen James Braid började undersöka grunddragen i detta märkliga fenomen.

I dag används hypnos vid en rad olika svårigheter. Men även om användningen har blivit vanligare, så har hypnosens utbredning inom medicinen varit begränsad.

↓ Den stora fördelen med HYPNOS är att den ger få biverkningar.

Delvis beror det på svårigheter att definiera exakt vad hypnos är. Samlar man åsikter från en mängd forskare, kan en hypnotisk ”trans” beskrivas som ett

tillstånd av fokuserad uppmärksamhet, koncentration och inre försjunkenhet, åtföljt av medvetandeförlust av verkligheten omkring en. Det är ett tillstånd du förmodligen har upplevt tidigare – när du har varit så uppslukad av en aktivitet att du varken lägger märke till saker runt omkring dig eller tidens gång.

Nu för tiden vet vi också att när kända trollkonstnärer får människor att göra konstiga och underbara saker på scen, så har det mer med grupptryck än med hypnos att göra.

Det finns ingen standardmetod för hur man faktiskt gör för att hypnotisera någon. Ett vanligt tillvägagångssätt är att den som ska genomgå hypnos börjar tänka på en lugnande bild. Därefter får hen föreställa sig själv i en rofylld miljö som stimulerar alla sinnen. Sedan följer en mer djupgående procedur där olika slags påståenden hjälper personen att nå sitt mål. Detta kan uppnås genom antingen självhypnos eller med hjälp utifrån.

Det finns, vilket du kommer att bli varse, goda skäl att fortsätta att kalla processen för hypnos, men begreppets luddiga definition och kontroversiella historia har gjort det svårt att skilja mellan det som hjälper människor och det som inte gör det. Att brittiska National health service, NHS, har valt att klassa hypnos som ”kompletterande behandling” i relation till konventionell terapi har inte heller varit till någon hjälp, menar Jane Boissière från British society of clinical and academic hypnosis, eftersom detta i princip har gjort det omöjligt att få anslag för tester och utbildning.

TROTS DETTA, REKOMMENDERAR National institute for health and care excellence i Storbritannien hypnos vid ett sjukdomstillstånd: IBS, även kallat känslig tarm. IBS orsakar smärtsamma kramper, uppblåsthet, diarré och förstoppning. Dess orsak är inte klarlagd och det finns ingen behandling, men vissa mediciner och ändrad kost kan lindra symtomen. Men för IBS, finns det överväldigande bevis för att hypnos kan lindra symptomen och förbättra patienternas liv. ”Under hypnos kan patienter exempelvis föreställa sig havets mjuka vågor och att deras tarmar rör sig i en liknande regelbunden, mjuk rytm”, säger Carla Flik vid University medical centre Utrecht i Nederländerna.

I USA däremot, förordar både American psychological association och national institutes of health hypnos som en del av standardvården för smärtlindring. Flera studier har visat att hypnos kan hjälpa vid en mängd kroniska besvär, såsom ländryggssmärta och vid biverkningar av cancerbehandlingar. Ofta ger hypnos större lindring än enbart fysioterapi och olika former av kognitiv beteendeterapi, och kan bidra till effektiv smärtlindring. Sedan 1992 har den använts som ett alternativ till narkos vid kirurgiska ingrepp som biopsi, laparoskopi och plastikkirurgi. Tekniken är enkel, säger Aurore Marcou vid Curie-institutet i Paris i Frankrike.

– Patienten får lokalbedövning och milt lugnande medel. Vi sitter bredvid och får patienten att koncentrera sig på sin inre värld, sin andning och vi hjälper hen att flytta uppmärksamheten till en trygg plats. Vi hjälper patienten att återuppleva erfarenheter i det förflutna och hjärnan är inriktad på dessa minnen. Den stora fördelen med hypnos är att den ger

färre biverkningar. Patienter känner sig inte dåsiga eller illamående som av narkos, säger Aurore Marcou.

Guy Montgomery vid Icahn school of medicine vid Mount Sinai-sjukhuset i New York har konstaterat att kvinnor som genomgår hypnos strax innan de opereras för bröstcancer uppger att de känner

↓

Jag tror INTE att någon bör säga ’ja, vi vet exakt vad hypnos är’.

mindre smärta, oro, illamående och trötthet efteråt. Och fördelarna är inte bara fysiska. Guy Montgomerys läkarlag menar att om 90 procent av dem som behöver genomgå en bröstcancerbiopsi i USA skulle ges lugnande hypnos, så skulle det bespara landet mer än 135 miljoner dollar per år.

Det är inte överraskande att rapporter om minskade psykiska och fysiska symptom får gravida kvinnor som Shona att flockas till kurser om förlossning med hypnos (hypnobirthing). Men, från officiellt håll är övertygelsen inte lika stor. En granskning av 13 studier från 2011 konstaterade att förlossningshypnos ”lovar gott” som hjälp vid förlossningssmärtor, men att många av studierna var så dåligt utförda att ett mer definitivt svar på hur effektivt hypnos är var omöjligt att ge. Ett försök från 2015 visar att de kvinnor som använt hypnostekniken inte bad om mindre smärtlindring under förlossningen, men rapporterade mindre känslor av rädsla och oro.

MÅNGA SER ANVÄNDNINGEN av hypnos inom psykiatrin som löftesrik. Ångestsyndrom tillhör de mest skadliga – och vanliga – sjukdomarna i USA. I den första studien i sitt slag bestämde sig Keara Valentine och hennes kolleger vid University of Hartford i Connecticut 2019 för att undersöka hypnosens effekt vid oro. Detta gjordes genom en analys av alla kontrollerade studier som gjorts på området. Resultaten visar att genomsnittsdeltagare som gavs hypnos upplevde mindre oro än de patienter som inte fick det. Tilläggas bör att det inte var någon skillnad mellan de som använde sig av självhypnos eller de som blev hypnotiserade av någon annan.

Hypnos används förstås inte bara för att lindra smärta och oro. Den har blivit ett alltmer populärt sätt att få människor att lära sig nya beteenden eller sluta med dåliga vanor. Återigen är dock forskningen delad på grund av dåligt utformade tester. Jamie Hartmann-boyce och hennes kolleger vid University of Oxford publicerade i juni 2019 en granskning av 14 studier som alla undersökt hur hypnos hjälpt människor som ville sluta röka. Studierna kunde dock inte styrka att hypnos hjälpte.

– Men det behöver inte betyda att hypnos definitivt inte fungerar, säger Jamie Hartmann-boyce, utan att många av testerna var röriga. De var partiska, oprecisa eller hade alltför få deltagare. Vi behöver genomföra större och bättre tester, säger hon.

Inom andra områden är resultaten av hypnos mer konsekventa. En metaanalys av viktminskningsstudier under tidigt 1990-tal visar till exempel att om hypnos lades till behandlingen med kognitiv beteendeterapi, så gick patienterna ner dubbelt så många kilon. En annan metaanalys från 2018 visar på liknande resultat.

TROTS ÖKAT STÖD för hypnosens potential återstår fortfarande många frågor kring hur det verkligen fungerar.

– Jag tror inte att någon bör säga ’ja, vi vet exakt vad hypnos är’, säger Laurence Sugarman vid Rochester institute of technology i New York.

– Men vi har några idéer. Först och främst, säger han, ska vi inte tänka på hypnos som något som leder till ett enda tillstånd, utan snarare som en disciplin som påverkar hjärnans förmåga till anpassning och inlärning – en färdighet som hjälper oss att förändra våra sinnen.

Denna anpassningsförmåga – också känd som plasticitet – kan ändra de neurologiska förbindelserna i hjärnan. När de omskapas kan vi lära in nya beteen

den, minnas ny information och anpassa oss till de många olika prövningar vi möter i livet. Det finns perioder då hjärnan är mer plastisk – de första åren i livet till exempel, eller då vi upplever starka känslor. Det är troligt att hypnos försätter vår hjärna i ett tillstånd som bidrar till en omformning – inte på ett enda sätt, utan på många olika sätt, beroende på person och på vilken terapiform som används.

Hjärnscanningstester visar exempelvis att den lugnande delen i hypnosens inledning tydligt undertrycker aktiviteten i främre hjärnbarken, den del av hjärnan som har ansvar för planering, beslutsfattande och uppmärksamhet. Det medför att denna del inte längre ”bromsar” de områden som är involverade i filtrering och integration av information, som vi använder för att skapa nya minnen, idéer och beteenden. Detta påminner om hur det blir då vi dricker alkohol och känner oss mer lättsuggererade.

DET VERKAR SOM att vi, då vi befinner oss i ett hypnotiskt tillstånd, kan generera mer intensiva upplevelser i vårt medvetande. Marie-elisabeth Faymonville, chef för smärtkliniken vid universitetssjukhuset i Liège i Belgien, har konstaterat att hypnotiserade personer som ombeds att föreställa sig ett behagligt minne, uppvisar mer aktivitet i de delar av hjärnan som ansvarar för rörelse och känslor än människor som bara föreställer sig en liknande scen utan hypnos.

– Det fanns ingen verklig stimulans från världen runt omkring, men de som var hypnotiserade såg minnet som om deras ögon var öppna och fick intryck utifrån. Det liknade verklig perception, säger hon.

Ju starkare sådana förnimmelser är – föreställda eller ej – desto enklare kan de inlemmas i ett beteende. När det handlar om att kontrollera smärta verkar hypnos hjälpa på ett annat sätt. Smärtförnimmelse genereras av hjärnan, och vi vet att den kan påverkas: tänk exempelvis på en gymnast som bryter sitt ben halvvägs in i en rutin och fortsätter, eller en mamma som räddar sitt barn från en brinnande byggnad innan hon själv uppmärksammar sina egna skador. Hypnos verkar hjälpa oss att göra något liknande.