Guide. Ta makten över din ekonomi i sex steg.
Psykologi och ekonomi är till stor del sammankopplade. Som ekonom ser jag stora fördelar med beteendeekonomi, eller ”psykonomi” som jag kallar det – som är en tvärvetenskap mellan psykologi och ekonomi. Vårt ekonomiska beslutstagande i alltifrån småköpen i vardagen till hur vi agerar och placerar våra pengar på aktiemarknaden påverkas till lika stor del av psykologi och känslor som den består siffror och budget. För att ta färre dåliga ekonomiska beslut behöver du också minska beslutsfällorna.
Bilden av oss männsikor som rationella och nyttomaximerande har ändrats tack vare de senaste decenniernas forskning. Därför behöver vi som konsumenter och placerare också bli mer medvetna om våra tillkortakommanden och tankevurpor för att lyckas med vår privatekonomi. Även om pengar handlar om siffor så är det i slutändan de återkommande beteenden och besluten som avgör hur bra vi är på att budgetera med lönen, spara till en buffert eller agera på aktiemarknaden.
I VARDAGEN HANDLAR det till stor del om hur vi tolkar information – oavsett om det gäller erbjudanden du får i matbutiken, hur din bankrådgivare framställer informationen när du förhandlar om bolånet eller valet av risknivån på fonden du ska pensionsspara i. I dag sker stor del av vår konsumtion online och via e-handeln. Vi lämnar konstant efter oss spår av våra beteenden, vanor och sökningar som leder till en större möjlighet för onlinebutikerna att öka på ha-begäret men också trigga igång belöningssystemet hos oss genom riktade erbjudanden.
Forskning inom beteendeekonomi visar bland annat på en bristande självkontroll och irrationalitet, vilket är en förklaring till varför vi fattar sämre ekonomiska beslut än vi skulle behöva. Hur ska vi då agera för att minska våra ekonomiska felbeslut? 1 Impulsköpen.
I mataffären, när du passerar skyltfönstret eller när du slösurfar på telefonen så finns både ”ta tre betala för två”-erbjudanden,
Vi värderar det vi har högre än det många gånger är värt.
”sista chansen”-erbjudanden och ”limited edition”-produkter som lätt bidrar till känslan av att du går miste om en chans om du inte tar den nu. Du behöver bli mer medveten om i vilka sammanhang vissa känslor och beteenden uppstår för att kunna ha en större insikt och planering. En konsekvens av rädslan att gå miste om någonting, fomo (fear of missing out), brist på självdisciplin och svagheten för kortsiktiga belöningar är orsaker till att vi konsumerar mer än vi egentligen önskar. 2 Snabba belöning ar. Det många gånger svårt att ha självdisciplin nog att ta de rätta besluten som är bra för oss i det långa loppet. Vi är känslostyrda och det är enklare att argumentera för sig själv varför man behöver just den där tröjan eller nya telefonen i stället för att tänka 20 år framåt och vad det skulle göra för skillnad för det framtida livet som pensionär, om man varje månad avsatte samma summa i ett fondsparande till att pensionsspara. 3 Mentala konton.
Forskning visar att vi gärna delar upp våra pengar i olika mentala konton i stället för att se vår ekonomi som en helhet. Till viss del gör vi det för att det förenklar vårt beslutstagade om vi mentalt delar upp pengarna. Till stor del handlar pengar och budget om att sammankoppla våra inkomster och utgifter. Om vi delar upp våra pengar i olika fack, till exempel nöje, resa och boende men också särskiljer värdet på pengar beroende på dess ursprung finns en stor risk att vi agerar irrationellt.
Ett exempel är skatteåterbäringen som för många upplevs som gratis pengar eller extra tillskott. Ett annat exempel på irrationaliteten är att vi kanske tar en dyr kredit för inköp för att man inte vill röra pengarna på sparkontot då den är öronmärkt till sparande och man hamnar i slutändan i ett dyrare slutbelopp än om man använt sparpengarna. 4 Rädslan för förlust. Vi undviker till stor del allt som kan upplevas som förlust, många gånger i en högre grad än viljan att skaffa oss vinster. Förklaringen är att förluster är mer smärtsamma för oss än vinster är njutbara. Känslan av en förlust är dubbelt så smärtsam som en vinst känns bra. Det är till viss del därför som vi väljer att ha en för stor andel pengar på sparkontot med noll ränta i stället för att placera våra pengar i fond med möjligheten till en vinst och avkastning. Av samma anledning agerar de av oss som placerat våra pengar på börsen förhastat på tidningsrubriker om börsras och väljer att följa flocken och sälja av sina fonder och aktier utan större analys. Rädslan för förluster kan helt enkelt leda till ännu större förluster. 5 Tankefel i var dagen. En stor del av hur vi tar våra beslut kan påverkas av ordval, butikslayout och förkryssade standardalternativ. Det påverkar både ditt köpbeteende och andra ekonomiska beslut som en referenspunkt att välja en viss typ av produkt eller beteende. Så nästa gång du avslutar ett köp på nätet och det förkryssade alternativet är en delbetalning, låt inte dig styras utan tänk till en extra gång. 6 Besittnings effekten. Vi övervärderar det vi har. Att värdera det vi har högre än det många gånger är värt gör det också svårare att lämna tillbaka någonting som vi beställt hem på öppet köp trots att vi inte kommer att använda saken eller plagget.
Så nästa gång du tecknar ett ”prova på gratis i en månad”abonnemang finns det en stor risk att provperioden skapar en ägandekänsla som gör att du fortsätter behålla abonnemanget även när priset höjs till ordinarie pris. Vilket i slutändan kan leda till att du sitter fast i många onödiga abonnemang och köp som blir stora kostnader i längden.
Shoka Åhrman har studerat ekonomi vid Handelshögskolan och har mångårig erfarenhet av ekonomisk rådgivning. Hon är författare till böckerna Så blir du rik i den digitala ekonomin (Fri tanke) och Medveten ekonomi: En vardag med guldkant (tillsammans med Frida Tres chow, Natur & Kultur).