Lögner och kärlek med Tone

I sin nya roman undersöker Tone Schunnesson relationer som transaktioner.

BIBBS OCH BABY LEVER tillsammans i en trasslig relation. De försöker reda upp det genom terapi: de går i alkoholterapi, parterapi och terapi för Babys ilska. ”Vi hade gått i alla sorters terapi”, som Bibbs sammanfattar det.

Dagarna, dagarna, dagarna är vare sig självbiografi eller autofiktion, men precis som romanens huvudpersoner Bibbs och Baby har dess författare också en förkärlek för terapi. Tone Schunnesson twittrade nyligen om att hon är stammis hos såväl nageltjej som frisör och analytiker.

– Jag är absolut stammis hos min analytiker. Det är man ju per definition eftersom det är fyra gånger i veckan, säger hon när vi träffas på några meters coronasäkert avstånd i ett tomt kafé vid Hornstull i Stockholm.

Sedan årsskiftet har Tone Schunnesson gått i psykoanalys. Hon tycker om att hon känner sig ”nära livet” i analysen och att det inte är så lösningsinriktat, utan mer av en ”organiserad självreflektion”. – Det kräver att man uppbådar intresse för sig själv, sina dagar och det man ägnar sig åt. Jag gick tidigare i psykodynamisk terapi och det är ju mer lösningsorienterat. I psykoanalys kan jag ägna två dagar åt att prata om att jag tappat mina nycklar. Det är extremt befriande och känns så skönt omodernt att ägna sig så åt att reflektera och fundera på ett långsamt sätt.

Pratar du om ditt författaryrke i analysen också?

– Så klart! Särskilt nu på senaste tiden. Det är väl den stora skillnaden mot psykodynamisk terapi. Då gick jag bara en gång i veckan och då ville jag inte slösa bort tiden med att prata om att jag redigerat text, men det kan jag göra nu. Så på ett sätt känns det som att jag i analysen kan vara ärligare mot var jag är i livet.

Läser du mycket om psykologi också?

– Nej, men jag har gått så länge så jag känner mig som ett proffs på terapi. Du då, har du gått i terapi?

Ja, psykodynamisk, parterapi och kbt.

– Hur var kbt då?

Bra, extremt lösningsorienterat förstås. Jag tror jag gick fem gånger.

– Och sedan blev det löst? Det kan jag inte tro. Jag märker att många kanske väljer kbt för de vill reda ut ett problem, men jag har växt upp med familjemedlemmar som har gått i psykoanalys så det känns inte så konstigt.

För många kanske det är en fråga om hur mycket tid det tar, och vad det kostar.

– Ja, det är klart. Men det kan gå att få analys på högkostnadskortet, though. Skriv det – som ett tips till läsarna!

Tone Schunnesson beställer en cappuccino och en cocacola. När servitrisen återvänder och frågar om det var okej att hon lade ner en citronskiva i glaset svarar Tone Schunnesson glatt:

– Fan vad bra gjort, proaktivt!

Sådan är hon i vår intervju också. Hon kommer med kvicka skämt, spontana och roliga metakommentarer kring det vi pratar om. Hon skrattar mycket och ställer hela tiden motfrågor, eller kommer med uppmaningar. Detta varvat med eftertänksamma utläggningar om Dagarna, dagarna, dagarna – som är så ny att den inte riktigt är slutredigerad än.

– Det är konstigt att prata om romanen. Jag märker att jag inte riktigt hunnit fundera på vad jag ska svara.

Men av detta märks alltså inget. Hon ger snabba svar. Och ibland bollar hon över frågan till mig som ställt den. Som när jag frågar hur romanens berättare och huvudperson, Bibbs, mår psykiskt.

– Vad tycker du själv?

Det känns så skönt omodernt att reflektera på ett långsamt sätt.

Hon mår nog inte jättebra.