Det allra svåraste problemet
Frågan om vårt medvetandes natur verkar ha intresserat en viss del av mänskligheten sedan dag ett. Dagens medvetande losofer är mycket upptagna av det som kallas ör the hard problem of consiousness: frågan om hur en subjektiv upplevelse (i vårt medvetande) kan örklaras av fysiska fenomen och materiella samband (som processer i hjärnan) – men redan Aristotelses funderade ju mycket på frågan om kropp och själ. Den något mer samtida losofen David Chalmers myntade år 1995 begreppet the hard problem of consiousness och på senare år har allt er naturvetenskapligt inriktade hjärnforskare kommit in i bilden med en strävan efter att på ett mer konkret sätt örklara medvetandet utifrån fysiologiska mekanismer – man vill genom experiment örsöka identi era fysiska motsvarigheter och processer i hjärnan kopplade till våra subjektiva upplevelser. En av dessa forskare är Christof Koch, som 1998 ör övrigt slog vad med David Chalmers om att han inom 25 år skulle lyckas hitta ett sådant ”neuralt korrelat” till medvetandet. Tidigare i år meddelade dock Koch att han såg sig besegrad i vadet.
MEN TEORIER OM
medvetandets natur och neurala korrelat saknas inte. I ärlighetens namn örstår jag väldigt lite av teorierna som läggs fram (läs om några av dem på sidan 11). Det är en svindlande tanke att svaret på något så ogreppbart som medvetandets gåta, skulle nnas i hjärnans fysiologi. Men just där ör är det så skönt att många andra, däribland världens skarpaste hjärnforskare, kämpar på i arbetet med att reda ut detta.
En av dem är Antonio Damasio, men han anser inte att frågan om medvetandet är olöslig. Han nner idén om att sinnet inte skulle vara något fysiskt märklig eftersom han menar att medvetandet uppstår i hjärnan i relation till resten av kroppen. Läs mer om hans tankar om kropp och själ i vår exklusiva intervju på sidan 40.
GIVETVIS ÄR VÅRT
årliga specialnummer fyllt av annan matnyttig läsning om hjärnan; allt ifrån konst till transkraniell magnetstimulering. God läsning!