Modern Psykologi

Vad skiljer en tonårshjär­na från en vuxens?

-

? Mina föräldrar använder ofta ordet ”tonårshjär­na” när de pratar med mig och min lillebror. Jag förstår att de kopplar ihop det med puberteten, men är osäker på vad de menar. Finns det ”tonårshjär­nor”? I så fall, vad innebär det? Vad skiljer den från en ”vuxenhjärn­a”? Är det något särskilt man ska tänka på om man har en ”tonårshjär­na”? / Leonard, 15 år

! Under tonårstide­n utvecklas inte bara kroppen, utan även hjärnan. Hjärnan är ärdigutvec­klad unge är när vi är 25 år. Det som gör att människor pratar om en ”tonårshjär­na” är att olika delar i hjärnan utvecklas olika snabbt. Vissa delar utvecklas tidigare än andra. Hjärnan utvecklas bakifrån/inifrån och fram. Det sista som utvecklas är prefrontal­a cortex (frontallob­en) som ligger bakom pannan.

Var ör har det då betydelse? Jo, de delar som utvecklas tidigare är bland annat de delar som heter limbiska systemet och striatum.

Limbiska systemet kallas också ibland ör känslohjär­nan och består av era delar. Systemet är involverat när vi blir kära, men också när vårt hotsystem drar i gång, alltså när vi blir rädda, eller beredda på att örsvara oss. Under tonårstide­n är det där ör vanligt med starka känslor och det är också vanligt med snabbare humörsväng­ningar. Det är inte ovanligt att vuxna har en tendens att inte ta ungas starka känslor på allvar. Där ör kan vuxna behöva påminnas om att känslorna inte är mindre äkta, bara ör att de är övergående.

Striatum är en viktig del av belöningss­ystemet. Tonåringar år, till skillnad från barn och vuxna, mycket större aktivitet i dessa delar när de lyckas med något, äter något gott eller på annat sätt år positiva upplevelse­r. I kombinatio­n med tonåringen­s känslohjär­na så kan det leda till att risktagand­et och impulsivit­eten ökar och det blir svårare att tänka på de långsiktig­a konsekvens­erna.

Belöningss­ystemet är också involverat i minne och inlärning. I forsknings­studier har det visat sig att tonåringar lär sig snabbare än vuxna. Och det är ju bra, när det plötsligt är mycket nytt att anpassa sig till när man går från barn till vuxen.

Det som utvecklas sist är som sagt den delen av hjärnan som ligger bakom pannan, prefrontal­a cortex. Den ansvarar ör att bearbeta starka känsloreak­tioner, att tänka logiskt och rationellt, å syn på långsiktig­a konsekvens­er och se till att vi kan vänta med att göra saker. Alltså, när limbiska systemet skriker ”hjälp, fara, spring det här är allvar” så säger prefrontal­a cortex kanske ”men vänta lite, så farligt är det nog inte, vi kan nog lösa det här om du lugnar ner dig”.

Man brukar där ör säga att när vi människor utvecklas till vuxna så utvecklas örst gasen och sedan, alldeles sist, kommer bromsen på plats.

Ja, vad kan man tänka på om man har en tonårshjär­na? Jag tänker att unga örst och främst kan njuta av de ördelar som nns och all den positiva energin som också kan vara en del av tonårstide­n. Men det är samtidigt också viktigt att ibland påminna sig själv om att man har en tonårshjär­na. Kanske tar du ibland onödiga risker? Det kan vara värt att fundera över.

Om din tonårshjär­na ofta söker spänning och ”kickar”

nns det olika sätt att å utlopp ör det, som till exempel inom sport eller på ett nöjes ält.

Har din hjärna mycket tunga känslor kan du behöva klappa dig själv på axeln ibland och kanske påminna din hjärna om att känslorna nu är starka, men inte farliga och att de går över. Det brukar lugna ner systemet. Om känslorna blir ör svåra att hantera är det bra att prata med någon som kan hjälpa till att reda ut alla känslor.

⁄ Matilda Wurm, legitimera­d psykolog/psykologig­uiden UNG

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden