Månz Karlsson, 16, närmar sig Örgrytes A-lag med stormsteg
Hösten 2021 spelade den då 14-årige Månz Karlsson i moderklubben Fässbergs IF. Sedan flytten till Öis har han redan bytt av lagets stora stjärna – och varit på landslagssamling.
En onsdagsmorgon i mitten av oktober. Natten har bjudit på frost, soluppgången kan endast skymtas ovan grantopparna runt Öisgården i Kallebäck.
– Det var tre grader när jag åkte hemifrån i morse. Det kändes, säger Månz Karlsson, 16.
Tillsammans med ett 20-tal andra gymnasiekillar drillas han på konstgräsplanen av Sören Börjesson – legendar i Örgrytekretsar efter fotbollsklubbens senaste SM-guld 1985. I dag kämpar föreningens herrlag i botten av näst högsta divisionen. Fyra matcher återstår och stämningen runt klubben har i flera artiklar i GP rapporterats som tung.
Det tjugotalet gymnasisterna på planen verkar dock obekymrade. Det är skratt och jubel efter varje lyckad dragning och mål. Och om någon ska jubla så är det anfallaren Månz Karlsson från Mölndals innerstad. Utvecklingskurvan sedan flytten från Fässberg till Öis för två år sedan har varit spikrak. På två år har han gjort en resa från P15-laget till reservlaget U21, där också många A-lagsspelare ingår.
– Det har gått snabbt. Nya människor och ny miljö hela tiden så det har både varit tråkigt och jobbigt att lämna kompisarna men också jättekul. Det är det här jag vill.
Som om inte det vore nog kallades Månz Karlsson in till landslagsläger sommaren 2022.
– Det tog fart under turneringen Sef trophy. Det gick väldigt bra för mig där och veckan efter fick jag meddelande att jag var uttagen till landslagsläger på Bosön.
Ytterligare två läger har genomförts men så här långt har han ännu inte fått spela match iklädd blågul landslagströja.
Vad kom det sig att du valde Öis?
– Häcken hade vi slagit med mitt Fässbergslag och Hisingen ligger för långt ifrån Mölndal. Av olika anledningar kändes inte Gais och Blåvitt aktuella så Öis var mitt förstaval. Dessutom hade jag vänner här, trivdes i miljön och fick en bra känsla från början.
Fast vännerna han började spela med i rödblått har nu bytts ut mot äldre. Månz Karlsson är ensam om att vara född 2007 i P19-laget.
– Jag är yngst och minst i laget, fast det börjar ta sig. I matcherna funkar det bra men jag har inte riktigt fått ut mitt bästa på träningarna.
Varför inte?
– När jag får bollen vill jag göra något snabbt och då blir det lite stressat. Det har min tränare sagt till mig också.
Sören Börjesson är inte Månz ordinarie tränare, men väl den som har hand om eleverna från fotbollsgymnasiet, tillika före detta A-lagstränare.
– Månz är målmedveten, fokuserad och har flera skickliga egenskaper offensivt. Han har gjort en bra säsong och det ska bli spännande vad det blir av honom, säger Öislegendaren.
Under hösten har Månz Karlsson dessutom spelat matcher med U21-laget, som inte sällan består av flera A-lagsspelare. Så var det härom veckan i förlustmatchen mot Gais (0–2). Efter 45 minuter byttes Månz in för rutinerade Nicklas Bärkroth, Balltorpsonen som 2007, 15 år gammal, blev allsvenskans yngste spelare någonsin när hoppade in för IFK Göteborg i en match mot Brommapojkarna.
– Det var roligt att se hur han rörde sig och hur han ville ha boll. Det fanns mycket att analysera och lära sig av där.
Vad skulle du säga är den stora skillnaden mellan junioroch seniorfotboll?
– Vi brukar springa på allt, så länge vi orkar. Seniorerna värderar spelet och tänker på ett annat sätt. De tokrusar inte om det inte är meningsfullt. Men man märker också att det ställs helt andra krav. A-lagsspelarna går verkligen in för det och ger allt, kanske särskilt i ett derby mot Gais.
Månz Karlsson hoppas bli uttagen till den nästkommande landslagssamlingen i november och på