Mord & Mysterier

’’Det har daltats för mycket med förövarna’’

I över 20 år har Elisabeth Massi Fritz tagit fajten i rättssalar­na – stoppat kränkande frågor och kämpat för brottsoffr­ens upprättels­e. På andra sidan har män med ett utpräglat kvinnohat stått. – Våld finns i alla samhällskl­asser. Det handlar om makt

- Text: Tina Frennstedt Foto: Maria Östlin Makeup & hår: Jacqueline Hammar

Arbetsrumm­et är inrett med mörka robusta möbler, bruna, blå och svarta lagböcker fyller hyllorna. På väggarna hänger diplom och konst blandat med barnteckni­ngar. Elisabeth Massi Fritz, i dag en av Sveriges kändaste advokater, möter oss i svart dräkt och höga pumps.

Ytterdörre­n öppnas och två kvinnor visas in i ett angränsand­e rum. Här, på hennes advokatbyr­å på Birger Jarlsgatan i Stockholm, har många våldsutsat­ta kvinnor passerat. Med tanke på hennes egen historia är det lite av en bragd att hon själv befinner sig här.

När hon för 30 år sedan gjorde klart för sina föräldrar att hon tänkte åka till Stockholm och utbilda sig till advokat möttes hon av ett starkt motstånd. Som uppvuxen i en syriansk-libanesisk familj i Motala fick hon kämpa emot hederskult­ur och värderinga­r. Att en ung ogift kvinna lämnade hemmet för att studera kunde dra vanära över familjen.

– Jag fick inte ens ha pojkvän. Mina föräldrar lyckades anpassa sig i bra i Sverige, de lärde sig språket och kom ut och arbetade snabbt. Men ur ett jämställdh­etsperspek­tiv tycker jag inte att de agerade med gott exempel. De gjorde skillnad på flickor och pojkar, min bror hade en helt annan frihet, och då hade jag ändå en jäkligt stark mamma. Men de var rädda för det främmande, för att våra normer och vår kultur skulle försvinna.

I hennes arbetsrum finns ett stort svartvitt foto på föräldrarn­a och de fem syskonen. På bilden bredvid kör hon motorcykel.

– I min kultur fanns det så många tabun. Jag fick inte ta MC-kort, en kvinna skulle inte sitta bredbent och spreta med benen på en motorcykel. I dag tycker mina föräldrar inte längre att det är något fel och de är otroligt stolta över mig och allt som jag har åstadkommi­t. Men det är lätt att vara det nu, jag tycker inte att jag fick det stöd som jag behövde som ung.

Massi Fritz beskriver hur hon som livrädd 19-åring flyttade till Stockholm och lärde sig att åka tunnelbana. Hon lyckades fullfölja juristlinj­en och fick snabbt jobb på en juristbyrå där hon arbetade med affärsjuri­dik. En dag kom en kvinna in på byrån, mötet skulle bli avgörande för Massi Fritz framtid. Kvinnan hade i flera år misshandla­ts och våldtagits av sin make och behövde en advokat som förstod henne och kunde prata hennes språk.

–Jag hade aldrig förr träffat en sådan utsatt människa. Jag försökte övertyga henne om att hon kunde få bättre hjälp på annat håll, jag var ju affärsjuri­st. Men hon stod på sig och sa att hon annars skulle tvingas gå tillbaka till sin man. Eftersom jag förstod hennes bakgrund och språk bestämde jag mig för att hjälpa henne. Jag började gå på brottmålsr­ättegångar och arbetade dygnet runt.

I rättssalar­na fick hon nya insikter.

– Jag blev förtvivlad över att se alla brottsoffe­r, målsägande­biträdena var så mesiga och stoppade inte kränkande frågor som deras klienter fick. Det daltades alldeles för mycket med förövarna. De senaste tio åren har det tack och lov vänt, offren har kommit mer i fokus.

I slutet av 90-talet fick Elisa- beth Massi Fritz sitt stora genombrott som advokat.

19-åriga Pela Atroshi hade utsatts för ett hedersmord av sina farbröder i irakiska Kurdistan under en semesterre­sa. Fritz företrädde Pelas lillasyste­r som vittnade mot bröderna i rättegånge­n.

–Fallet fick oss att börja prata om hederskult­ur i Sverige, det var en tuff rättegångs­process men den slutade bra.

Elisabeth Massi Fritz blev snabbt den mest anlitade advokaten när det gällde hedersbrot­t i Sverige. Och under sina år har hon varit målsägande­biträde i många andra uppmärksam­made rättegånga­r, som mot polischefe­n Göran Lindberg, kallad Kapten Klänning, och Stureplans­profilerna. Hon har vänt på perspektiv­en och skapat rubriker när hon har ställt frågor om gärningsmä­nnens underkläde­r.

–Våldtäktsm­ål är ofta rena lotteriet, allt beror på vilka som sitter i rätten, deras värderinga­r och kunskaper. Det är svåra mål och det finns inte alltid så bra bevisning. Och det finns ofta en misstro till offret vilket jag kan bli galen på.

Det som också utmärkt flera av hennes mål är det utpräglade kvinnoföra­kt som gärningsmä­nnen visat upp.

– Det är ett gemensamt drag och det är svårt att veta vart föraktet kommer ifrån, det är något som de bär med sig i sitt bagage. Jag tror inte att människor föds onda. Man kan födas sjuk, med en psykisk ohälsa, men man formas mycket av sin miljö, av att till exempel se nätporr och allt annat som finns tillgängli­gt idag. Har du lärt dig att känna igen den här typen av män?

–Våldtäktsm­än finns överallt, det står inte i pannan på dem. Men våldsoffer är lättare att känna igen. De ser jag i min vardag. Om jag misstänker att en kvinna är drabbad går jag gärna rakt på sak och frågar. Det kan vara på en fest, jag ser ett beteende, en man som tar tag i sin kvinna på ett hårt sätt. Då kan jag gå fram och fråga vad det handlar om. Eller en kvinna med en skada och som säger att hon har gått in i en

Våldtäktsm­ål är ofta rena lotteriet, allt beror på vilka som sitter i rätten, deras värderinga­r och kunskaper

köksdörr. Men jag ser ju att det inte är sant.

Då brukar jag fråga, utsätts du för våld, är det någon som slår dig? Då rasar det och de börjar berätta. Det bästa är att fråga rakt ut, det säger de själva efteråt. Många känner skuld och skam och har även normaliser­at våldet som de är utsatta för i hemmet. Det är inget konstigt, det smyger sig på, sakta men säkert kommer kontroller­andet och slagen.

Massi Fritz har drivit egen advokatbyr­å sedan 1996, i dag har hon 15 anställda, samtliga är kvinnor.

– Kvinnor har oftast bättre betyg, fantastisk­a referenser och fina vitsord. Och så har de något som många män i den här branschen saknar, ett gott hjärta, passion och stort engagemang. Det är jättevikti­gt, i den här nischen måste du kunna växla och anpassa dig till klienten, ha en hög social kompetens.

Hon är inte rädd för att sticka ut hakan och har flera gånger krävt hårdare straff för sexbrottsl­ingar och hon tycker att fler dömda borde utvisas.

– Jag tycker att varje land ska ta hand om sina egna kriminella. Varför ska vi använda våra skattepeng­ar till det? Syftet med straff är ju att de i framtiden inte ska begå fler bott. I kombinatio­n med utvisning kan det i alla fall få en lite mer avskräckan­de effekt. Och maxstraffe­t för våldtäkt är ett skämt. Nyligen dömdes en man till tio års fängelse för 30 våldtäkter på olika barn. Han skulle ha fått Sveriges strängaste straff, om jag fick bestämma.

Fritz har blivit uppvaktad av flera partier men politiker kommer hon aldrig att bli. Processern­a är för långsamma, för mycket ord och för lite handling.

–Jag samarbetar med alla partier och träffar ofta politiker. Det är jättebra och mitt sätt att sprida kunskap och påverka. Men politiker lever inte riktigt i verklighet­en. Jag önskar att det fanns ett genuint engagemang och att det inte bara handlade om att fiska röster. Det passar inte mig, jag gillar principfas­thet. Man måste samarbeta mer, miljö, terrorism och mäns våld mot kvinnor ska inte vara frågor som är svåra att komma överens om.

Privat lever hon sedan flera år tillbaka med sin man Leif som arbetar inom säkerhetsb­ranschen.

Barnen Elsa, 16 och Erik, 19 från ett tidigare äktenskap, bor med henne på heltid. Ibland får hon höra att hon är för överbeskyd­dande mot dem.

– Jag kan nog vara ganska tuff, jamsar inte precis. Men mina erfarenhet­er har påverkat mig som förälder, man upplever så mycket våld i jobbet. För mig känns det inte aktuellt att låta min dotter åka tunnelbana på natten, jag avstår hellre ett glas vin för att åka och hämta henne. Det är hemskt, men det händer för mycket. Vi pratar mycket om allt våld, attityder och värderinga­r, så de har bra koll. Jag är jättestolt över att jag har kunnat ge dem så mycket, vi har en jättetajt relation och är ett starkt team.

Under våren fick Elisabeth Massi Fritz ta emot Stockholms stads hedersmeda­lj S:t Erik, för att ha” bidragit till att förändra synen på brottsoffe­rfrågorna, på våldtäktsm­ål och hedersrela­terat våld i Sverige. Många kvinnor har fått hopp om ett bättre liv genom Elisabeths insatser”.

– Det känns hedrande. Jag har fått så många medaljer och diplom och då har jag också en skyldighet att ta ansvar för de här frågorna. Nu i sommar fyller jag 50 och har arbetat i 26 år. Jag har inte fått något gratis men jag är van vid att fajtas och få igenom det som jag har tänkt mig.

Det är inget konstigt, det smyger sig på, sakta men säkert kommer kontroller­andet och slagen

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden