Än i dag vet vi in­te vad som hän­de Lin­da Chen

Mord & Mysterier - - Bakom Kulisserna: Genombrottet -

I po­lis­för­hör ska han se­na­re sä­ga att han kid­nap­pa­des och dro­ga­des

Namn: Mat­ti­as Sandberg. Ål­der: 35. Gör: Re­por­ter på grävre­dak­tio­nen. 2008. Job­bat på Af­ton­bla­det se­dan:

’’ Ni mås­te åka dit’’.

Det är den 3 au­gusti 2009.

Mån­dag ef­ter­mid­dag, se­mester­ti­der, stiltje. Ny­hets­che­fen vill att jag och fo­to­graf Andre­as Bardell ska kon­trol­le­ra ett miss­tänkt för­svin­nan­de i Falun. Vi tit­tar på varand­ra. Fram och till­ba­ka är det minst fem tim­mar i bil.

Mot­vil­ligt tar vi his­sen ner till ­ga­ra­get.

Då anar vi in­te att vår in­ter­vju kom­mer bli upp­tak­ten till ett av de mer upp­märk­sam­ma­de rätts­fal­len i mo­dern tid.

En man har hört av sig till Af­ton­bla­det ef­tersom hans bli­van­de fru har för­svun­nit – en vec­ka in­nan ­de­ras bröl­lop.

Två tim­mar se­na­re par­ke­rar vi i Falun.

Om det rör sig om ett brott vet vi vad sta­tisti­ken sä­ger: gär­nings­man­nen är san­no­likt en an­hö­rig.

Men för­mod­li­gen har ingen­ting hänt.

Vi knac­kar på dör­ren, fort­fa­ran­de osäk­ra på vad som vän­tar.

Man­nen som öpp­nar är Lin­das sam­bo. Ögo­nen är röd­gråt­na. – Lin­da skul­le ald­rig för­svin­na fri­vil­ligt. Det är det förs­ta han sä­ger. Ett dygn har gått se­dan han an­mäl­de hen­ne för­svun­nen. Två dygn se­dan hon för­svann. Och de­ras bröl­lop är en vec­ka bort.

På en vägg häng­er in­ra­ma­de bröl­lops­fo­to­gra­fi­er, re­dan tag­na.

Han vi­sar oss för­lov­nings­ring­en i vit­guld, han vinklar den så vi kan se in­skrip­tio­nen. ”Nu och fram­åt – Lin­da”. Vi sät­ter oss i sof­fan i var­dags­rum­met. Lin­da Chens sam­bo re­ser sig upp. Ut­an att jag frå­gar log­gar han in på Lin­da Chens bank­kon­to, för­kla­rar att det är orört. Sam­ma sak med hen­nes mail, inga nya med­de­lan­den. Och pas­set, kvar­läm­nat.

– Lin­da skul­le ald­rig för­svin­na fri­vil­ligt, sä­ger han igen.

Jag frå­gar om dagen hon för­svann och han sva­rar snabbt. Näs­tan ­for­ce­rat. Be­rät­tel­sen kom­mer i stac­ca­to. Han re­do­gör för hur de åt mid­dag, hur de kör­de runt med bilen, hur Lin­da Chen gick ut för att träf­fa en vän – och ald­rig kom till­ba­ka.

Plöts­ligt slu­tar han pra­ta, och ­sit­ter tyst, länge.

Se­dan bry­ter han ihop.

Men han grå­ter in­te. I stäl­let slår han sig på be­nen med knut­na nä­var, om och om igen. Sam­ti­digt upp­re­par han sam­ma frå­ga. – Var­för, var­för, var­för? In­nan vi läm­nar lä­gen­he­ten tar han upp sin sin mo­bil och för­sö­ker ringa Lin­da Chen. Ing­en sva­rar. Han tit­tar på oss.

– Jag vet att hon in­te för­svun­nit fri­vil­ligt. Så­dant vet man ba­ra. Men jag vill in­te tän­ka på vad som kan ha hänt.

Än i dag, åt­ta år se­na­re, vet vi in­te vad som hän­de med Lin­da Chen. Mer än att hon dog. För drygt sex vec­kor ef­ter vår in­ter­vju hit­tar Lin­da Chens sam­bo hen­nes kvar­le­vor i en skog.

I po­lis­för­hör ska han se­na­re sä­ga att han kid­nap­pa­des, dro­ga­des, och vak­na­de upp i sko­gen med brin­nan­de klä­der.

Bred­vid sig fick han syn på en ris­hög och un­der den: ett män­ni­sko­ben. Så han sprang där­i­från. När han kom till riks­väg 80 för­sök­te han stop­pa för­bi­pas­se­ran­de bi­lar, men ing­en stan­na­de. Då sprang han vi­da­re till en stu­ga. Han skrek ef­ter po­lis och sa: – Jag vak­na­de vid en eld up­pe i sko­gen bred­vid Lin­da.

Sam­bon, som sprung­it i strumpläs­ten, sjönk ihop. – Hon är död, sa han. En­ligt en tid­nings­ar­ti­kel grät han hejd­löst.

Lin­da Chens sam­bo döm­des till 18 må­na­ders fäng­el­se för brott mot grif­te­fri­den.

Do­men över­kla­ga­des in­te.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.