Än i dag vet vi inte vad som hände Linda Chen
I polisförhör ska han senare säga att han kidnappades och drogades
Namn: Mattias Sandberg. Ålder: 35. Gör: Reporter på grävredaktionen. 2008. Jobbat på Aftonbladet sedan:
’’ Ni måste åka dit’’.
Det är den 3 augusti 2009.
Måndag eftermiddag, semestertider, stiltje. Nyhetschefen vill att jag och fotograf Andreas Bardell ska kontrollera ett misstänkt försvinnande i Falun. Vi tittar på varandra. Fram och tillbaka är det minst fem timmar i bil.
Motvilligt tar vi hissen ner till garaget.
Då anar vi inte att vår intervju kommer bli upptakten till ett av de mer uppmärksammade rättsfallen i modern tid.
En man har hört av sig till Aftonbladet eftersom hans blivande fru har försvunnit – en vecka innan deras bröllop.
Två timmar senare parkerar vi i Falun.
Om det rör sig om ett brott vet vi vad statistiken säger: gärningsmannen är sannolikt en anhörig.
Men förmodligen har ingenting hänt.
Vi knackar på dörren, fortfarande osäkra på vad som väntar.
Mannen som öppnar är Lindas sambo. Ögonen är rödgråtna. – Linda skulle aldrig försvinna frivilligt. Det är det första han säger. Ett dygn har gått sedan han anmälde henne försvunnen. Två dygn sedan hon försvann. Och deras bröllop är en vecka bort.
På en vägg hänger inramade bröllopsfotografier, redan tagna.
Han visar oss förlovningsringen i vitguld, han vinklar den så vi kan se inskriptionen. ”Nu och framåt – Linda”. Vi sätter oss i soffan i vardagsrummet. Linda Chens sambo reser sig upp. Utan att jag frågar loggar han in på Linda Chens bankkonto, förklarar att det är orört. Samma sak med hennes mail, inga nya meddelanden. Och passet, kvarlämnat.
– Linda skulle aldrig försvinna frivilligt, säger han igen.
Jag frågar om dagen hon försvann och han svarar snabbt. Nästan forcerat. Berättelsen kommer i staccato. Han redogör för hur de åt middag, hur de körde runt med bilen, hur Linda Chen gick ut för att träffa en vän – och aldrig kom tillbaka.
Plötsligt slutar han prata, och sitter tyst, länge.
Sedan bryter han ihop.
Men han gråter inte. I stället slår han sig på benen med knutna nävar, om och om igen. Samtidigt upprepar han samma fråga. – Varför, varför, varför? Innan vi lämnar lägenheten tar han upp sin sin mobil och försöker ringa Linda Chen. Ingen svarar. Han tittar på oss.
– Jag vet att hon inte försvunnit frivilligt. Sådant vet man bara. Men jag vill inte tänka på vad som kan ha hänt.
Än i dag, åtta år senare, vet vi inte vad som hände med Linda Chen. Mer än att hon dog. För drygt sex veckor efter vår intervju hittar Linda Chens sambo hennes kvarlevor i en skog.
I polisförhör ska han senare säga att han kidnappades, drogades, och vaknade upp i skogen med brinnande kläder.
Bredvid sig fick han syn på en rishög och under den: ett människoben. Så han sprang därifrån. När han kom till riksväg 80 försökte han stoppa förbipasserande bilar, men ingen stannade. Då sprang han vidare till en stuga. Han skrek efter polis och sa: – Jag vaknade vid en eld uppe i skogen bredvid Linda.
Sambon, som sprungit i strumplästen, sjönk ihop. – Hon är död, sa han. Enligt en tidningsartikel grät han hejdlöst.
Linda Chens sambo dömdes till 18 månaders fängelse för brott mot griftefriden.
Domen överklagades inte.