DOKUMENT: Gå­tan Jo­han­na Möl­ler

Nå­gon­stans och av nå­gon ­an­led­ning gick all­ting snett. Jo­han­na Möl­ler för­lo­ra­de sig i ­gi­rig­het och ma­ni­pu­la­tio­ner. Vem är hon egent­li­gen, ­kvin­nan som kom­mer att gå till histo­ri­en som en av de grövs­ta ­brotts­ling­ar­na i mo­dern tid?

Mord & Mysterier - - Mord & Mysterier/ Innehåll - Text: Oisín Can­twell

’’ Den här bran­schen är Sve­ri­ges nya knark­han­del Jo­han­na Möl­ler om att dri­va fa­mil­je­hem.

Psy­ko­lo­ger, ko­lum­nis­ter och kri­mi­no­lo­ger har ser­ve­rat oss mäng­der av te­o­ri­er om sex­barns­mam­man som är be­redd att gå över lik för att få ige­nom sin vil­ja. Här och där finns skär­vor och pus­sel­bi­tar som sam­man­fo­ga­de bil­dar ett möns­ter med kon­tu­rer som lös­gör sig ur skug­gor­na och ger oss en bild, en möj­lig­het till nå­gon form av för­stå­el­se.

Utred­ning­ar har gjorts. I barn­dom och upp­växt märks inga egen­dom­lig­he­ter som i ef­ter­hand går att tol­ka som ett ti­digt tec­ken på att Jo­han­na Möl­ler skul­le kom­ma att dö­mas för mord, an­stif­tan till mord och en rad and­ra grova brott.

Sta­bil barn­dom i trygg fa­milj, för­vis­so nå­got stö­kig och ut­å­ta­ge­ran­de som ung ton­å­ring, men det är många unga män­ni­skor. En del slarv i skol­gång­en un­der hög­sta­di­et, men be­te­en­det var in­te an­märk­nings­värt.

El­ler fanns det trots allt ­sig­na­ler?

Jo­han­na Möl­ler har i en ut­red­ning som ­fri­vår­den gjor­de ef­ter att hon häk­ta­des be­rät­tat att hon kän­de sig oäls­kad av för­äld­rar­na un­der upp­väx­ten, att mam­mas och pap­pas kär­lek ba­ra räck­te till hen­nes sys­ter.

Hon sä­ger att åter­kom­man­de pa­ni­kång­est­at­tac­ker gjor­de att hon bör­ja­de job­ba di­rekt ef­ter hög­sta­di­et och först se­na­re kän­de sig stark nog att lä­sa in gym­na­si­et och ut­bil­da sig till kock, ett yr­ke hon ald­rig kom att äg­na sig åt.

Möl­ler föd­de sitt förs­ta barn 18 år gam­mal. Med sam­me man fick hon snart yt­ter­li­ga­re två barn. För­hål­lan­det tog slut, men hon sä­ger att hon och den förs­te ma­ken fort­sat­te att ha en god re­la­tion.

I bör­jan på 2000-ta­let läs­te Möl­ler till ­so­ci­o­nom. Hon ar­be­ta­de mel­lan 2007 och 2015 med bar­nut­red­ning­ar på so­ci­al­kon­tor.

Här finns en vik­tig pus­sel­bit. I var­je fall om vi ska tro åkla­gar­na i rät­te­gång­en om de miss­tänk­ta mor­den och be­drä­ge­ri­er­na. Lö­nen som ­so­ci­o­nom är in­te allt­för hög och Jo­han­na Möl­ler ha­de fått smak på li­vets go­da.

Flyk­ting­kri­sen 2015 fick hen­ne att sad­la om. Till­sam­mans med en kol­le­ga star­ta­de hon ett fö­re­tag som drev fa­mil­je­hem och stöd­bo­en­de.

Det vi­sa­de sig va­ra en lyck­träff. Sto­ra sum­mor tril­la­de snart in. Re­dan det förs­ta året om­sat­te verk­sam­he­ten 28 mil­jo­ner kro­nor.

– Den här bran­schen är Sve­ri­ges nya knark­han­del, skul­le Möl­ler för­kla­ra någ­ra år se­na­re, un­der rät­te­gång­en i Väst­man­lands tings­rätt.

Möl­ler ha­de vid det här la­get sex barn att för­sör­ja. Det bor­de in­te ha va­rit någ­ra pro­blem, då hund­ra­tu­sen­tals kro­nor rann in på hen­nes kon­ton var­je må­nad och mer än väl bor­de ha täckt även en ex­tra­va­gant livs­stil.

Pro­ble­met är att li­ka myc­ket rann ut. Skön­hets­o­pe­ra­tio­ner, cham­pagne, mär­kes­klä­der, re­sor. Ba­ra den in­köp­ta food­truc­ken, som ald­rig rik­tigt kom att an­vän­das, kos­ta­de en kvarts mil­jon.

Och i ju­ni 2016 in­träf­fa­de någon­ting som skul­le kom­ma att få för­ödan­de kon­se­kven­ser. Tid­ning­en Eskilstu­na-Ku­ri­ren pub­li­ce­ra­de in­ter­vju­er med två flyk­ting­poj­kar som häv­da­de att de tving­ats till sex av fö­re­stån­da­ren på de­ras fa­mil­je­hem.

Möl­ler namn­gavs in­te, men hen­nes kol­le­ga för­stod di­rekt vem det hand­la­de om. I för­hör skul­le hon se­na­re be­rät­ta hur verk­sam­he­ten un­der de kom­man­de vec­kor­na föll ihop.

En an­nan vik­tig hän­del­se vid den­na tid var pap­pa Gö­rans be­slut att vrä­ka sin ­dot­ter. Han ha­de köpt lä­gen­he­ten i Eskils­tu­na som dot­tern bod­de i och tänk­te nu säl­ja den. Jo­han­na Möl­ler äg­de fem pro­cent av lä­gen­he­ten, men vil­le ha he­la vins­ten. Men Gö­ran ha­de fått nog av hen­nes be­te­en­de. Hon skul­le in­te få mer peng­ar.

Allt ha­de gått Jo­han­na Möl­ler emot. Al­la peng­akra­nar var av­stäng­da. Möj­lig­he­ter­na såg ut att va­ra ut­töm­da. Hon satt med räk­ning­ar och krav­brev och kre­ditskul­der. Ut­an en chans att kun­na be­ta­la. Lyx­livet var över.

Var det där­för Aki Paa­si­la dog? Såg Jo­han­na Möl­ler till att man­nen hon ha­de två barn med blev mör­dad för att kom­ma över de två mil­jo­ner kro­nor som liv­för­säk­ring­en var teck­nad på? Är hon så skru­pel­fri och käns­lo­kall att hon av ­eko­no­mis­ka skäl be­stäm­de sig för att han skul­le dö? Tings­rät­ten an­såg i var­je fall det. Där­e­mot an­såg hov­rät­ten att be­vis­ning­en in­te höll. Dom­sto­len över­ty­ga­des vis­ser­li­gen om att Möl­ler har för­sökt för­må and­ra att dö­da Paa­si­la och döm­de hen­ne där­för för stämp­ling till mord. Men oklar­he­ter­na kring hans död var för sto­ra för att det bort­om rim­ligt tvi­vel gick att slå fast att man­nen blev mör­dad.

Än­då döms hon till livs­tids fäng­el­se. Svea hov­rätt de­lar åkla­gar­nas och tings­rät­tens upp­fatt­ning: Be­vis­ning­en rö­ran­de mor­det på pap­pan och mord­för­sök på mam­man är till­räck­ligt stark.

Vi bac­kar ban­det. I slu­tet på 2011, då Möl­ler just ha­de av­slu­tat en re­la­tion, ­träf­fa­de hon Paa­si­la på nä­tet. De flyt­ta­de ihop och fick snart tvil­ling­ar.

– Stäm­ning­en blev snabbt då­lig mel­lan dem. Det var spänt. Det var som att det gick att skä­ra med kniv i luf­ten när man

’’ Det var som att det gick att skä­ra med kniv i luf­ten när man kom hem till dem

kom hem till dem, be­rät­ta­de Jo­han­na Möl­lers mam­ma un­der rät­te­gång­en.

Som­ma­ren 2016 hit­ta­des den­ne fris­ke, välträ­na­de och sim­kun­ni­ge man ­drunk­nad på grunt vat­ten in­vid Möl­lers för­äld­rars som­mar­hus.

En po­lis skul­le se­na­re vitt­na om att Möl­ler be­ted­de sig märk­ligt då hon fick be­rät­tat för sig att Paa­si­la på­träf­fa­des. Hon ställ­de inga frå­gor, var in­te in­tres­se­rad av om­stän­dig­he­ter­na kring det tra­gis­ka fyn­det, gjor­de ett lik­gil­tigt in­tryck.

För­säk­rings­bo­la­get If, som Möl­ler ha­de teck­nat liv­för­säk­ring­en hos, väg­ra­de be­ta­la ut peng­ar­na. En tjäns­te­man fat­ta­de miss­tan­kar då hon ba­ra någ­ra da­gar ef­ter döds­fal­let iv­rigt kräv­de att mil­jo­ner­na ome­del­bart skul­le sät­tas in på hen­nes kon­to.

Män­ni­skor bru­kar sör­ja ti­den ef­ter att en nä­ra an­hö­rig gått bort. Ad­mi­nist­ra­tion och by­rå­kra­ti or­kas in­te med. ­För­säk­rings­bo­la­gens er­fa­ren­het är att det bru­kar drö­ja minst ett halv­år in­nan even­tu­el­la eko­no­mis­ka an­språk ram­lar in.

Jo­han­na Möl­ler blev ra­san­de över ­be­ske­det. Hon brå­ka­de och ho­ta­de att över­kla­ga be­slu­tet till dom­stol. Men för­säk­rings­bo­la­get var obe­vek­ligt.

Det var dags för plan B. Möl­lers pap­pa Gö­ran bil­da­de i bör­jan på 2000-ta­let till­sam­mans med Jo­han­na Möl­lers sys­ter ett smyc­kes­fö­re­tag. ­Verk­sam­he­ten blev väl­digt fram­gångs­rik och om­sat­te in­om någ­ra år många ­mil­jo­ner, nå­got som af­färs­pres­sen upp­märk­sam­ma­de i hyl­lan­de ar­tik­lar.

2011 sål­de Gö­ran och dot­tern en stor del av sitt ak­ti­e­in­ne­hav för en hem­lig sum­ma till in­ve­ste­ra­re.

Det var, en­ligt åkla­ga­re och dom­stol, gi­rig­het som en som­mar­natt 2016 led­de till mor­det på pap­pan och mord­för­sö­ket på mam­man. Jo­han­na Möl­ler hop­pa­des få ut ett stort arv.

Hur fun­ge­rar en män­ni­ska som är be­redd till så­dan hän­syns­lös­het? Vil­ka är me­ka­nis­mer­na? Vad är det som saknas?

De un­der­sök­ning­ar som har gjorts av Jo­han­na Möl­lers men­ta­la till­stånd ger oss viss väg­led­ning, men re­sul­ta­ten är till sto­ra de­lar hem­lig­stämp­la­de.

Den lil­la rätts­psy­ki­a­tris­ka un­der­sök­ning som ge­nom­för­des in­för rät­te­gång­en ger vid han­den att Möl­ler miss­tänks ha haft en all­var­lig psy­kisk stör­ning vid så­väl mor­det och mord­för­sö­ket som vid un­der­sök­nings­till­fäl­let.

Men vad som får lä­ka­re att dra den slut­sat­sen är sek­re­tess­be­lagt. Det är även den even­tu­el­la di­a­gno­sen.

Att allt in­te står rätt till i Möl­lers ­hu­vud står emel­ler­tid klart.

Även den sto­ra rätts­psy­ki­a­tris­ka ut­red­ning som gjor­des ef­ter rät­te­gång­en

Gud mam­ma jag trod­de att pap­pa dött när jag såg al­la mis­sa­de sam­tal Jo­han­na Möl­lers sms till sin ­mam­ma den 25 ju­li 2016. Nio da­gar se­na­re mör­da­des Gö­ran Möl­ler.

’’ Den sto­ra rätts­psy­ki­a­tris­ka ut­red­ning som gjor­des ef­ter rät­te­gång­en är i allt vä­sent­ligt hem­lig­stämp­lad

men in­nan dom är i allt vä­sent­ligt ­hem­lig­stämp­lad.

Slut­sat­sen kän­ner vi dock till: Möl­ler li­der in­te av en så pass all­var­lig psy­kisk stör­ning att fäng­el­se­för­bud in­trä­der. Hon är kort sagt en ka­pa­bel män­ni­ska som vet vad hon gör.

Men även i den ut­red­ning­en sipp­rar det fram de­tal­jer som är vär­de­ful­la för för­stå­el­sen av Jo­han­na Möl­ler och brot­ten hon dömts för.

Av de de­lar som in­te är sek­re­tess­be­lag­da fram­går att Möl­ler är en ”re­surs­stark och fö­re­tag­sam per­son” som har ”dys­funk­tio­nel­la per­son­lig­hets­drag” och är ”drif­tig men ock­så do­mi­nant och oem­pa­tisk”.

Vad är egent­li­gen dys­funk­tio­nel­la ­per­son­lig­hets­drag? Det är in­te svårt att fin­na män­ni­skor som in­te rik­tigt fun­ge­rar, men få av dem blir mör­da­re.

Rätts­psy­ki­a­tri­ker Ma­ri­an­ne Kristi­ans­son har fors­kat i kri­mi­nel­la per­so­ners psy­ken i år­tion­den. Hon vill in­te ut­ta­la sig spe­ci­fikt om Jo­han­na Möl­ler, men be­rät­tar att forsk­ning­en har dra­git någ­ra ge­ne­rel­la slut­sat­ser som stäm­mer in på många grova vålds­brotts­ling­ar.

En hel del av dem har an­ti­so­ci­a­la drag. De är im­pul­si­va, tän­ker in­te ef­ter in­nan de age­rar. And­ra är känslo­mäs­sigt ky­li­ga, de bryr sig in­te om si­na med­män­ni­skor.

– Många av oss har någ­ra av de dra­gen, men i små do­ser. Kän­ne­teck­nan­de för den här ka­te­go­rin är att do­ser­na är stör­re, sä­ger Kristi­ans­son.

Dess­utom är sam­man­hang­et vik­tigt. Den som um­gås med kri­mi­nel­la el­ler le­ver un­der svå­ra om­stän­dig­he­ter lö­per stör­re ris­ker än and­ra.

Att en män­ni­ska le­ver he­der­ligt i he­la sitt liv och de­bu­te­rar med grov brotts­lig­het först i me­del­ål­dern är myc­ket ovan­ligt.

– Men det är in­te ett helt okänt fe­no­men. De kan kla­ra sig för att de har levt i sta­bi­la sam­man­hang he­la sitt liv. Men så plöts­ligt hän­der någon­ting.

Många av des­sa per­so­ner är ma­ni­pu­la­ti­va. Och den sam­man­tag­na bil­den av Möl­ler är att hon är just ma­ni­pu­la­tiv.

Yt­ter­li­ga­re en led­tråd åter­finns i ­Möl­lers för­re pojk­väns över­kla­gan­de till hov­rät­ten. Mo­ham­mad Ra­ja­bi, i tings­rät­ten dömd till 14 års fäng­el­se för mord och mord­för­sök, åbe­ro­par bland an­nat föl­jan­de skrift­li­ga be­vis­ning:

”Rätts­psy­ki­a­triskt ut­lå­tan­de av­se­en­de Jo­han­na Möl­ler till styr­kan­de av den di­a­gnos hon åsatts samt hen­nes för­må­ga att ma­ni­pu­le­ra och ut­nytt­ja sin om­giv­ning.”

Ut­red­ning och rät­te­gång av­slö­ja­de att Möl­ler kon­stant för­sökt få folk att ly­da hen­ne. Någ­ra av hen­nes barn har be­rät­tat att hon över­ta­la­de dem att ge ali­bi, av­lyss­na­de sam­tal vi­sar att hon gav sin pojk­vän in­struk­tio­ner om vad han ­skul­le sä­ga till po­li­sen och i för­hör be­rät­ta­de hon att hon för­sök­te lu­ra de rätts­psy­ki­a­tris­ka utre­dar­na.

’’ Många av oss har någ­ra av de här dra­gen, men i små do­ser

Fo­to: PO­LI­SEN

Mo­ham­mad ­Ra­ja­bi vi­sar un­der en re­kon­struk­tion hur han satt gräns­le över Gö­ran.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.