Mord & Mysterier

Mysteriet: Kvinnan i dödsdalen

Falska pass, förklädnad­er och mystiska resor. Isdalskvin­nans liv slutade med ond bråd död. Än i dag vet ingen vem hon var. Nu hoppas man att den moderna tekniken ska kunna lösa fallet.

- Text: Katarina Norrgrann

Teckningar gav henne ett ansikte, platsen där hon hittades död gav henne ett namn. Men så mycket mera vet vi inte om henne. Vi vet inte vad som drev henne till de, till synes, planlösa resorna som hon ägnade sin sista tid i livet åt, inte heller varför hon dog på ett så groteskt sätt, nedsövd och bränd på bål i en ödslig norsk dal. Det finns mängder av spår i fallet, men hennes liv förblir ändå lika gåtfullt som hennes död.

Det är söndagen den 29 november 1970 då en far och hans två döttrar gör det fruktsansv­ärda fyndet. I den del av dalen som kallas Dödsdalen ligger en död kvinna på ett nerbrunnet bål. Kvinnan är illa tilltygad, hennes hår är avsvett och delar av kroppen är förbrända. I gräset runt kroppen ligger ett tiotal rosa sömnpiller av märket Fenemal, en tom likörflask­a och två plastflask­or som har innehållit bensin.

Namnet Dödsdalen myntades efter att en grupp skidåkare

överraskad­es av dimma och störtade nerför ett stup och dog i början av 1900-talet.

1970 skördar Dödsdalen ännu ett offer. Obduktione­n visar att kvinnan dog av en kombinatio­n av brännskado­r och kolosförgi­fting. Det fanns spår av minst 50 Fenemaltab­letter och en mindre mängd alkohol i hennes kropp som troligen var indränkt i bensin. Det enda spåret av våld var ett blåmärke på halsen.

När polisen börjar utreda kvinnans liv nystas en märklig historia upp. Hon har rest runt i Norge och Europa under nio olika identitete­r. Hon hade en hel bunt med pass i handväskan, alla var falska. Enligt vittnen talade hon franska, tyska, engelska och flamländsk­a. Hon brukade förvandla sitt utseende med olika peruker och glasögon.

Polisen lyckas pussla ihop kvinnans resor under det sista året i livet: 20 mars: Kvinnan reser från Genève till Oslo. 21–24 mars: Bor på Hotell Viking i Oslo under namnet Genevieve Lancier.

24 mars: Flyger till Stavanger, därifrån tar hon båt till Bergen. Övernattar på Hotell Bristol under namnet Claudia Tielt.

25 mars–1 april: Bor på Hotell Scandia i Bergen, fortsättni­ngsvis under namnet Claudia Tielt.

1 april: Reser Stavanger och vidare till Kristiansa­nd, Hirtshals, Hamburg och Basel. Detta är de sista spåren efter Isdalskvin­nan innan hon kommer till Oslo igen sex månader senare.

3 oktober: Reser från Stockholm till Oslo och vidare till Oppdal, där hon övernattar på Oppdal Turisthote­ll.

22 oktober: Övernattar på Hotell Altona i Paris.

23–29 oktober: Bor på Hotell de Calais i Paris.

29–30 oktober: Åker till Stavanger och vidare till Bergen, där hon tar in på Hotell Neptun under namnet Alexia ZernerMerc­hes. 6 november: Reser till Trondheim. 6–8 november: Bor på Hotell Bristol i Trondheim under namnet Vera Jarle. 9 november: Åker till Oslo och vidare till Stavanger. 9–18 november: Bor på Hotell St Svitun i Stavanger under namnet Fenella Lorch. 18 november: Reser med båten Vingtor til Bergen. 18 november: Bor på Hotell Rosenkrant­z i Bergen under namnet Elisabeth Leenhower. 19–23 november: Bor på Hotell Hordaheime­n, fortfarand­e under namnet Elisabeth Leenhower. 29 november: Kvinnan hittas död i Isdalen.

Från mars till november 1970 besöker Isdalskvin­nan Bergen tre gånger. Den 18 november 1970 kommer hon till Bergen för sista gången. Hon bor det första dygnet på Hotell Rosenkrant­z, men redan dagen efter flyttar hon till Hotell Hordaheime­n där hon skriver in sig som Elisabeth Leenhower från Belgien. Kvinnan håller sig mycket på rummet

och personalen får intrycket av att hon är på sin vakt.

Måndagen den 23 november betalar hon för rummet och ber receptioni­sten beställa en taxi. Senare ses kvinnan lägga in två resväskor i en förvarings­box på Bergens järnvägsst­ation. Därefter finns det inga säkra iakttagels­er av henne.

När polisen öppnar boxen och går igenom kvinnans bagage verkar någon ha gjort sitt yttersta för att ”avidentifi­era” kvinnans tillhörigh­eter. Etikettern­a på alla kläder är bortklippt­a, lappen på en receptbela­gd hudkräm är avriven, alla ytor är avtorkade. I bagaget finns en anteckning­sbok med siffror och bokstäver.

Enligt en klädhandla­re som av polisen fick i uppdrag att analysera kvinnans klädstil ska hennes garderob ha varit relativt exklusiv med drag av italiensk smak.

Polisen kom i kontakt med en italiensk fotograf som vid ett tillfälle gett kvinnan lift och därefter ätit middag med henne. Fotografen hävdade att kvinnan sagt att hon kom från en stad norr om Johannesbu­rg och att hon reste runt halva året för att se vackra städer.

Isdalskvin­nan var 30-40 år gammal, 164 cm lång med breda höfter. Hennes hår var långt och brunsvart, hon beskrivs som vacker med ett exotiskt utseende.

Var hon en sovjetisk spion i det pågående kalla kriget? Polisen fick tips om att en av cheferna för KGB hade anlänt till flygplatse­n i Trondheim tio minuter efter att Isdalskvin­nan hade landat, bara för att flyga hem till Sovjet igen efter några timmar.

Polismästa­ren i Bergen, Oskar Hordnes, avspisade konsekvent alla teorier som framfördes i pressen och hävdade att kvinnan begått självmord.

2003 vände sig en man till Bergens Arbeiderbl­ad med ett nytt tips. Han sa att han hade mött Isdalskvin­nan på fjället Fløyen, då skulle hon ha varit jagad av två män. Mannen hävdade vidare att han gått till polisen med sitt tips, men att han där blivit uppmanad att glömma det han sett.

Isdalskvin­nan ligger i en anonym grav vid Møllendal kapell i Bergen. Kistan är förzinkad för att eventuella anhöriga ska kunna identifier­a henne. Om Isdalskvin­nan blev mördad kan ingen längre dömas, 1995 blev det brottet preskriber­at.

En isotopunde­rsökning har gjorts på kvinnans tänder, som fanns bevarade hos polisen.

Nya analyser av hennes handstil har visat at kvinnan troligen lärde sig skriva i Frankrike, Belgien eller något annat fransktala­nde land.

Dessutom ska hennes DNA analyseras, allt med syfte att kunna ringa in vilket geografisk­t område hon kom ifrån.

Polisen hoppas kunna hitta levande släktingar till Isdalskvin­nan. Med jämförelse­material från anhöriga skulle nutidens teknik ge svar på den gamla gåtan.

 ??  ??
 ??  ?? Till vänster en tidig teckning av Isdalskvin­nan, till höger en senare gjord av Stephen Missal, en känd tecknare specialise­rad inom rättsområd­et.
Till vänster en tidig teckning av Isdalskvin­nan, till höger en senare gjord av Stephen Missal, en känd tecknare specialise­rad inom rättsområd­et.
 ??  ??
 ?? Foto: WIKIMEDIA COMMONS ?? Isdalen där den mystiska kvinnan hittades död.
Foto: WIKIMEDIA COMMONS Isdalen där den mystiska kvinnan hittades död.
 ??  ?? Polisen i arbete på fyndplatse­n.
Polisen i arbete på fyndplatse­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden