PILLERMÖRDAREN
HUR TAR MAN LIVET AV SJU MÄNNISKOR PÅ 15 TIMMAR OCH KOMMER UNDAN MED DET? SVARET ÄR: ANVÄND ”VARDAGSDROGEN” PARACETAMOL.
Läs om när hela Chicago av panik på grund av förgiftade värktabletter.
Badrumsdörren gick igen med en smäll i huset i stadsdelen Schaumburg i nordvästra Chicago. Ett ögonblick senare hörde Dennis Kellerman en dov duns, som om någon tappade något i marken. Han ropade till sin dotter: ”Mary, är allt okej?” Han fick inget svar. Klockan var halv sju på morgonen den 29:e september 1982 och Mary var förkyld. Hon kanske inte hade hört honom? Han provade igen: ”Mary, är allt väl?” Inte heller den här gången kom det någon reaktion från badrummet.
Dennis tänkte att det var bäst att kolla läget, så han öppnade dörren och tittade in i badrummet. Där låg tolvåriga Mary i sin pyjamas, medvetslös på golvet. Dennis ringde omedelbart efter en ambulans och den duktige akutsjukvårdaren Dave Sprung var på plats bara några minuter senare. Han prövade alla möjliga återupplivningsförsök och mediciner för att Mary skulle återfå medvetandet. Ingenting fungerade. Inte heller läkarna vid Alexian Brothers Medical Center i Elk Grove Village kunde komma fram till vad det var för fel på Mary.
Strax före klockan tio samma morgon dödförklarades Mary Kellerman. Det kan omöjligen ha berott på en vanlig förkylning. De receptfria smärtstillande pillren hon tog kan heller inte ha varit dödliga.
TYLENOL-TERRORN
Samma dag, men i en annan del av staden – Arlington Heights – stannade Adam Janus hemma från jobbet på grund av sjukdom. Det var tidig eftermiddag och Adam hade hämtat barnen på förskolan. Den 27-årige brevbäraren kände sig dålig och tog därför ett par extra starka Tylenol (ett amerikanskt märke av paracetamoltabletter). När han gick till sovrummet för att lägga sig en stund medan pillren verkade snörde hans hals ihop sig och han ramlade in i köket med stora andningssvårigheter. Bara någa sekunder senare låg han raklång på golvet med en knappt märkbar puls.
Adam Janus kördes i all hast in till intensivavdelningen på Northwest Community Hospital, där överläkaren Thomas Kim och hans medicinska team gjorde allt som stod i deras makt för att återuppliva Janus – utan resultat. Klockan 15:15 på eftermiddagen kunde inte doktor Kim göra mycket annat än att skriva dödsattesten, med hjärtstopp som dödsorsak. Familjen, som hade samlats vid Adams sida, åkte sorgtyngda tillbaka till hemmet.
Det här vad dock inte sista gången doktor Kim skulle möta Janus-familjen den här sorgliga onsdagen. Mindre än två timmar senare, då Kim var på väg hem från arbetet, fick han besked om att två medlemmar av familjen var på väg
till sjukhuset i ambulans. Han antog att det var den avlidnes föräldrar som fått kraftiga sorgreaktioner. Naturligtvis hade både Adams mamma och pappa sett mycket nedstämda ut när de lämnade sjukhuset.
”Nej”, sa sjuksköterskan: ”Det är hans bror, och de behandlar hans svägerska också”. Kim blev mycket överraskad när han hörde detta. Båda måste ha blivit akut sjuka, trots att de verkade helt friska när de åkte från sjukhuset. Nu kämpade Stanley (25) och hans 19 år gamla fru Theresa med samma hemska symptom som Adam hade haft bara några timmar tidigare.
Något var helt uppenbart fel. Tre unga medlemmar av samma familj blir inte slumpmässigt dödssjuka. Chefobducenten Edmund Donoghue (som tidigare samma dag blivit informerad om Mary Kellermans misstänkta dödsfall) kontaktades av polisen i Cook County. De ville ha myndighetspersoner med medicinsk kompetens på plats. Sjuksköterskan Helen Jensen och utredaren Nick Phisos skickades direkt till Janus-familjens hem, de kom dit klockan åtta på kvällen. En kvart senare förklarades Stanley Janus död. Men i Janus-huset såg allt ut att vara i sin ordning. I alla fall vid första ögonkastet.
EN DOFT AV MANDEL
Sjuksköterskan började med att fråga ut Adam Janus änka. Efter att de kommit hem runt fem den kvällen hade både Stanley och hans fru tagit två Tylenol var. Paret kollapsade strax därefter. Jensen plockade upp pillerburken och märkte att det saknades sex piller. Adam, Stanley och Theresa hade tagit två var, så det gick ihop. Det här kunde inte ses som något övertygande bevis på egen hand, då dosen Extrastrenght Tylenol var helt ofarlig.
Jensen och Phisos åkte tillbaka till Northwest Community Hospital och pratade med doktor Kim på akutmottagningen. Under den korta bilturen blev Jensen mer och mer övertygad om att medicinen låg bakom dödsfallen. ”Här har du den skyldiga”, sa Jensen och satte Janus Tylenol-burk på bordet. Doktor Kim var inte helt övertygad och gick rastlöst fram och tillbaka i rummet medan han grubblade. Överläkaren funderade på alla möjliga och omöjliga förklaringar till det som hänt, men kom hela tiden tillbaka till samma tanke: cyanid. Men hur skulle de kunna bevisa det? Det gick inte att göra sådana tester på Northwest Hospital. I så fall måste han skicka blodproverna till ett annat ställe.
Samtidigt ringde Phisos till polisen i Elk Grove och
DE RECEPT FRIA, SMÄRTSTILLANDE PILLREN KAN OMÖJLIGEN HA VARIT DÖDLIGA.
dem skicka över Tylenol-burken från Kellermans till sjukhuset. Som tur var togs tabletterna om hand som en del av bevismaterialet. När de kom kunde Phisos slå fast att både Kellermans och Janus piller hade samma kontrollnummer: MC2880.
Phisos ringde omedelbart till Donoghue och berättade om sin upptäckt. ”Öppna burkarna och lukta på innehållet”, kommenderade chefsobducenten. Phisos öppnade den första burken och hällde pillren över bordet. En tydlig doft av bittermandel strömmade in i hans näsborrar. Pillren från den andra burken luktade likadant. Både Phisos och Donoghue var nu övertygade om att det var cyanid i burkarna.
Några timmar senare, klockan ett på natten till torsdag, kom svaren från laboratoriet som hade undersökt doktor Kims blodprov. Offren i Janus-familjen hade mellan 100 och 1000 gånger den dödliga dosen av cyanid i blodet. De hade ingen chans att överleva.
Klockan ett på förmiddagen den 30:e september mötte Donoghue en advokat från Johnson & Johnson, en del av samma koncern som Tylenol-producenten Mcneil Consumer Healthcare. De gick tillsammans igenom labbrapporterna. De skulle snart behöva gå ut till allmänheten med sina fynd, för att undvika fler dödsfall. Chefen för Rättsmedicinska institutet i Cook County, Roy Dames, tog kontakt med ledningen i Johnson & Johnson. Det stora läkemedelsbolaget drog sig för att gå ut med en offentlig varning, men när Dames frågade direktören för bolaget om en bättre lösning fick han inget svar.
FRÅN HIMMEL TILL HELVETE
Det arrangerades i all hast en presskonferens, där Dames varnade de boende i Cook County för att använda Tylenol. Klockan 15:00 bestämde sig Johnson & Johnson för att återkalla alla Tylenol-förpackningar med kontrollnummer MC2880, som ett steg i undersökningen av dödsfallen. Tyvärr kom varningen för sent för tre personer, som dog ganska kort efter Kellerman- och Janus-dödsfallen.
Fyrabarnsmamman Mary ”Lynn” Reiner var hemma i Winfield – ungefär fem mil från Arlington Heights – tillsammans med det senaste tillskottet till familjen. Hon hade ont efter födseln och bestämde sig för att ta ett par Tylenol. Bara några sekunder senare, klockan kvart i fyra på eftermiddagen den 29:e september, kollapsade hon på golvet. Klockan 09:30 nästa morgon kunde läkarna vid Central Dupage dödförklara 27-åringen.
Tre timmar efter att Reiner fått i sig de cyanid-täckta pillren, berättade butiksmedarbetaren Mary Mcfarland (35) för sina kollegor att hon behövde gå till badrummet och ta något mot sin huvudvärk. Precis som i de andra fallen hittades Mary medvetslös en kort stund senare. Hon drog sitt sista andetag på Good Samaritan Hospital i Downers Grove, klockan 03:15 natten till torsdagen.
De giftiga Tylenol-pillrens sista offer skulle bli den 35-åriga flygvärdinnan Paula Prince. Hon landade på Chicago O’hare International Airport efter en eftermiddagsflight från Las Vegas. Hon stannade till vid ett Walgreens-apotek på North
DE HITTADE EN ÖPPEN TYLENOLBURK I BADRUMMET OCH PAULAS LIK BARA NÅGRA STEG BORT.
Wells Street på vägen hem mot sin lägenhet i Old Town. Klockan var 21:30 när hon köpte en burk Tylenol.
Några dagar senare, fredagen den 1:a oktober, kom polisen till lägenheten på North Lasalle Street efter att Princes oroliga syster hört av sig. Paula hade inte svarat på hennes samtal och flygvärdinnan hade dessutom inte dykt upp på den returflight som hon skulle jobba på. När poliserna kom till platsen hittade de en öppnad burk Tylenol i badrummet. Paulas kropp låg bara några steg därifrån. Hon hade inte ens lyckats ta sig över tröskeln.
EN ÅTERVÄNDSGRÄND
Det här var den första gången ett Tylenol-dödsfall skedde innanför Chicago stads gränser. Tre timmar senare, klockan 20:00, informerades borgmästare Jane Byrne och polisinspektör Richard Brzeczek om dödsfallet.
Nyheten nådde snart Donoghues folk i Cook County, där toxikologen som undersökt blodproven krävde omedelbara åtgärder. Innan klockan hunnit bli 23:00 hade borgmästare Byrne kallat till en presskonferens. Hon informerade pressen om att alla Tylenol-produkter skulle tas bort från butikernas sortiment.
Efter en lång helg kunde kommunstyret i Chicago den 4:e oktober informera allmänheten om en ny regel. Från och med nu skulle alla mediciner som såldes i staden bli säkert inpackade så att det inte gick att manipulera innehållet. Dagen efter meddelade Johnson & Johnson att alla Tylenol-produkter skulle återkallas, med hopp om att undvika fler tragedier.
Det blev ett stort pådrag för att reda ut hur det här hade kunnat ske. Men trots noggranna undersökningar kunde man inte se att något gått fel i produktionsprocessen. Det här handlade om mord.
Trots att en insatsstyrka på 115 personer jobbade hårt med fallet gick det inte att hitta någonting som länkade en gärningsman till det fruktansvärda brottet. Paula Prince fanns med på apotekets övervakningskamera när hon betalade för Tylenolen i kassan. Det fanns däremot inget videomaterial från gångarna mellan hyllorna på apoteket. Därför gick det inte att säga om någon hade gjort något med pillerburkarna.
När oktober närmade sig sitt slut jobbade ungefär 40 personer med polisundersökningen, och kort därefter lades fallet ned. Det blev ett så kallat cold case. Det skulle hinna gå 27 år innan myndigheterna i Illinois tog upp jakten på mördaren igen. Det skedde när FBI samlade in Dnaprover från kända kriminella, bland annat Una-bombaren Ted Kaczynski (som till och från bodde i Illinois 1982), i maj 2011. Det visade sig dock vara en återvändsgränd, och än idag är mördaren okänd och på fri fot.