UTREDNINGEN

SÖKANDET EFTER SHANNAN PÅGICK FORTFARANDE – SKULLE HENNES KROPP LEDA TILL ETT SVAR ELLER FLER FRÅGOR?

Polisen hade inga tydliga spår som kunde leda dem till den som mördat dessa kvinnor. Shannans kund Brewer förhördes och hans hus genomsöktes två gånger, men polisen hittade inget som kunde koppla honom till vare sig Shannans försvinnande eller morden på de andra kvinnorna.

Polisen förmodade att mördaren var en vit man mellan 20 och 40 år gammal, med kännedom om den södra kustlinjen och Long Island. Man misstänkte att han hade ingående kunskap om rättsväsendet och kunde möjligen vara en före detta polis, även om Dormer tidigt förkastade denna teori. Men en sak var säker, mördaren var smart.

Den 6 december 2011 hittade polisen Shannans tillhörigheter i ett snår strax intill Oak Beach. Hennes kropp påträffades sedan på Gilgo Beach, inte långt från platsen hon ringt sitt sista nödsamtal mer än ett och ett halvt år tidigare. Den kriminaltekniska undersökningen kunde inte fastställa dödsorsaken, men polisen var säker på att Shannan inte dött som de andra kvinnokropparna. Shannan hade varit drogberoende och förmodades vara bipolär. Utredarna misstänkte att hon hade upplevt Ekboms syndrom, vilket får den drabbade att tro att hon håller på att ätas levande av insekter, något som kan vara en reaktion av droganvändning.

Polisen trodde att Shannan hade rusat ut från Brewers hus under en vanföreställning för att till slut nå fram till våtmarken där hon tog av sig kläderna för att på så sätt ”göra sig fri från” de misstänkta parasiterna. Polisen trodde att Shannon hade fallit omkull och drunknat i träskmarken.

Shannons mor Mari delade inte polisens teori och hävdade att hennes dotter hade blivit mördad. I november 2012 stämde Mari länspolisen vid Suffolk för att få fler svar. Doktor Michael Baden utförde en oberoende obduktion av Shannans kropp för att få klarhet i dödsorsaken.

”Det finns inga som helst bevis för att Shannan Gilbert skulle dött en naturlig död”, skrev Baden i rapporten och drog slutsatsen att det inte förelåg några bevis för att hon skulle dött av en överdos eller drunknat. Ändå klassificerades hennes död som en olycka.

Mari påstod att en man vid namn Peter Hackett hade ringt henne två dagar efter att Shannan försvann, sagt till henne ”jag driver ett hem för egensinniga flickor” och att han hade skrivit in Shannan. Hackett förnekade detta, men det skulle bevisas att han hade ringt två samtal. Han erkände senare att han ringt samtalen, men förnekade att han någonsin skulle ha lagt in Shannan. Kriminalpolisen förhörde Hackett, men han åtalades aldrig.

En mördare som redan satt inspärrad för mord och styckning av nio drogberoende prostituerade i New York mellan 1989 och 1993 misstänktes vara mördaren. Joel Rifkin kunde dock uteslutas.

En annan misstänkt var Lucius Crawford, en tidigare dömd från Westchester County. Crawford efterlystes för att knivhuggit två kvinnor till döds på 1990-talet och satt i fängelse mellan 1995 och 1998. När polisen hittade honom 2012 påträffade de honom med ett tredje offer död i hans säng. Polisen tog till slut bort honom från radarn på grund av brist på bevis för Gilgo Beachfallen.