I nor­ra In­di­en gör man eg­na gla­ciä­rer

Kli­mat­för­änd­ring­ar­na motas med is­torn.

National Geographic (Sweden) - - INNEHÅLL - AV ARATI KUMAR-RAO FO­TO AV CIRIL JAZBEC

Vad gör man när snön som man är be­ro­en­de av för att få vat­ten smäl­ter för snabbt och gla­ciä­rer­na dra­git sig till­ba­ka högt upp på ber­get? I nor­ra In­di­en, i re­gi­o­nen La­dakh, för­sö­ker män­ni­skor­na han­te­ra kli­ma­tets för­änd­ring­ar ge­nom att ska­pa enor­ma ko­ner av is, som ger jord­bru­kar­na till­gång till vat­ten.

LA­DAKH, EN HÖGPLATÅ vid In­di­ens nord­spets, bort­om Hi­ma­laya, är en ut­satt re­gi­on. Fi­en­den skär av vat­ten­käl­lor­na och tor­kar ut åk­rar­na. De­spe­ra­ta jord­bru­ka­re, som un­der lång tid har fött upp pash­mi­na­get­ter och od­lat vete och korn på den tor­ra mar­ken, tar sin till­flykt till Leh, en stad vid flo­den In­dus. In­gen­jö­ren So­nam Wang­chuk och jag kör över bergs­pass och ge­nom da­lar på över 2 500 me­ters höjd för att in­spek­te­ra hans för­svar: höga ko­ner av is som han kal­lar stu­por.

”Den här fi­en­den bär ing­en uni­form, kän­ner ing­en lo­ja­li­tet med nå­gon na­tio­nal­stat och bär ing­et au­to­mat­va­pen”, sä­ger So­nam Wang­chuk, som har grun­dat en fri­sko­la i La­dakh.

Fi­en­den är näm­li­gen kli­mat­för­änd­ring­ar­na. En ök­ning av den ge­nom­snitt­li­ga vin­ter­tem­pe­ra­tu­ren med cir­ka en grad un­der de se­nas­te fy­ra

år­tion­de­na har fått en vik­tig länk i La­dak­hs vat­ten­cy­kel att bris­ta. La­dakh, som lig­ger in­ki­lat mel­lan Pa­kis­tan och In­di­en, får i ge­nom­snitt in­te mer än cir­ka hund­ra­tio mil­li­me­ter regn om året. Hög­pla­tåns livs­nerv är vin­terns snö och ber­gets gla­ciä­rer. Ne­der­bör­den har emel­ler­tid bli­vit allt­mer obe­räk­ne­lig och snön smäl­ter in­nan det är dags att plan­te­ra på vå­ren. Dess­utom har gla­ciä­rer­na dra­git sig till­ba­ka långt upp på ber­get och smäl­ter allt se­na­re.

”Glap­pet mel­lan den se­na av­smält­ning­en av vin­terns snö och vå­rens av­smält­ning av gla­ciä­rer­na blir allt stör­re”, sä­ger So­nam Wang­chuk. Det­ta glapp, som med­för en allt tor­ra­re vår, gör det omöj­ligt att be­dri­va jord­bruk. ”Vårt kolav­tryck är näs­tan noll, men det är vi som drab­bas när kli­ma­tet för­änd­ras”, sä­ger han. Män­ni­skor­na i re­gi­o­nen La­dak­hi kan in­te gö­ra nå­got åt kli­mat­för­änd­ring­ar­na, men is­stu­por skul­le kun­na ge dem en del vat­ten på vå­ren.

NÄR VI SVÄNGER AV hu­vud­vä­gen och fort­sät­ter upp­för ett trångt pass nä­ra grän­sen till Pa­kis­tan bör­jar So­nam Wang­chuk be­rät­ta sin histo­ria för mig. År 2013 la­de han mär­ke till att is, till och med på låg höjd och mitt i som­ma­ren, låg kvar i skug­gan av en bro. Han in­såg att han kun­de hjäl­pa by­ar att fry­sa vat­ten på vin­tern, så att det kun­de an­vän­das på vå­ren. Att ge skug­ga åt sto­ra isy­tor ut­gör ett prak­tiskt pro­blem, men en hög kon­struk­tion skul­le ge skug­ga åt de in­re de­lar­na

– och ju bran­ta­re si­dor­na är, desto bätt­re, för då mins­kar om­rå­det som ex­po­ne­ras för sol­ljus. ”Min gym­na­si­e­mat­te hjälp­te mig att in­se att en kon var den enk­la lös­ning­en”, sä­ger So­nam Wang­chuk me­dan han tar en hår­nålskur­va.

In­om budd­his­men är en stu­pa en bygg­nad av i re­gel sten el­ler le­ra som in­ne­hål­ler vör­da­de re­li­ker. So­nam Wang­chuk och hans ele­ver bygg­de sin förs­ta is­stu­pa i no­vem­ber 2013. De led­de ett vat­ten­drag ut­an­för Leh ge­nom ett rör ned­för ett berg och led­de se­dan vatt­net vi­da­re upp­för ett ver­ti­kalt rör till ett mun­styc­ke. Det var allt; att byg­ga en stu­pa är ing­et avan­ce­rat. So­nam Wang­chuks grupp öpp­na­de mun­styc­ket på nat­ten när det var mi­nus­gra­der i luf­ten. Den fi­na strå­len frös me­dan den föll till mar­ken. Sak­ta res­te sig en hög med is runt rö­ret, av­smal­nan­de mot top­pen.

Den där förs­ta test­stu­pan blev sex me­ter hög, ut­gjor­des av hund­ra­fem­ti­o­tu­sen li­ter vat­ten och stod till maj må­nad.

Se­dan dess har So­nam Wang­chuk lärt by­bor i La­dakh att byg­ga stu­por.

År 2019 bygg­de de tolv styc­ken, av vil­ka två var över tret­tio me­ter höga. I år bygg­de de tju­go­sex, av vil­ka nio var hög­re än tret­tio me­ter.

Me­dan vi kör längs ett bråd­djup kom­mer vi till byn Ka­rith. So­nam Wang­chuk tas emot som en hjäl­te av en grupp sko­le­le­ver, som bygg­de byns förs­ta lil­la stu­pa år 2016. ”Vi vill gö­ra bar­nen med­vet­na om vad det är som hän­der i om­värl­den och på vil­ket sätt det på­ver­kar oss”, sä­ger rek­torn Mo­ham­mad Ali. So­nam Wang­chuk vill ock­så gö­ra värl­den med­ve­ten om vad den ut­sät­ter La­dakh för. Stu­por­na är ”en väckar­kloc­ka om att det är hög tid att för­änd­ra ko­lin­ten­si­va livssti­lar i stä­der­na”, sä­ger han.

Ka­rit­hs fjol­års­stu­pa var tju­gotvå me­ter hög. Där den stod i skug­gan av en topp kla­ra­de den sig au­gusti ut, vil­ket gjor­de det möj­ligt för jord­bru­kar­na att vatt­na si­na åk­rar. I år bygg­de jord­bru­kar­na och ele­ver­na till­sam­mans en än­nu hög­re stu­pa. ”En dag ska vi byg­ga en is­stu­pa som ba­ra väx­er och väx­er”, sä­ger Mo­ham­mad Ali. □

Kon­for­ma­de is­stu­por fun­ge­rar som vat­ten­torn ge­nom att de lag­rar vin­terns smält­vat­ten, så att det kan an­vän­das vid vår­såd­den. Ung­do­mar­na som bygg­de den här stu­pan i den nor­din­dis­ka byn Gya öpp­na­de ock­så ett kafé i den. För in­täk­ter­na lät de byns äld­re åka på en pil­grims­re­sa. ”Ing­en åker nå­gon­stans med dem”, sa en av ung­do­mar­na.

ÖVERST T.H. So­nam Wang­chuk, som kom på idén med is­stu­por­na, har star­tat en fri­sko­la ut­an­för Leh i La­dak­hi. Ele­ver­na har hjälpt till att byg­ga en del av tor­nen. Här fi­rar de Jor­dens dag på stu­pan i Phy­ang. NEDERST T.V. En stu­pa är van­li­gen en sten­bygg­nad som budd­his­ter upp­för som en hel­ge­dom för re­li­ker. År 2019, då mun­kar­na i Phy­ang hjälp­te till att byg­ga den här is­stu­pan, ska­pa­de någ­ra konst­nä­rer ett al­ta­re i den. NEDERST T.H. Is­stu­por byggs vin­ter­tid ge­nom att vat­ten leds från en bergs­ström till ett ver­ti­kalt rör. Vatt­net pressas ut ge­nom ett mun­styc­ke längst upp och när den kal­la luf­ten fry­ser det fal­lan­de vatt­net bil­das en kon av is runt rö­ret.

ÖVERST T.V. Stu­pan ut­an­för byn Lam­so står i skug­gan av berg och kla­ra­de sig till långt in på som­ma­ren. Där­med fick bön­der­na till­gång till vat­ten tills det kom smält­vat­ten från na­tur­li­ga gla­ciä­rer, som dra­git sig till­ba­ka långt upp i ber­get.

Den här stu­pan ut­an­för byn Sha­ra Phukt­sey vann pri­set för den störs­ta stu­pan i en täv­ling år 2019. Stu­pans när­ma­re sju mil­jo­ner li­ter lag­rat vat­ten bi­drog till att konst­be­vatt­na åk­rar i fy­ra by­ar. Stu­pan loc­ka­de även tu­ris­ter. Isklätt­ra­re kom för att klätt­ra på den bran­ta ut­si­dan.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.