TERRORISM ATT SKRATTA ÅT
David Schwimmer och Nick Mohammed vill fylla underrättelsetjänstens korridorer med larvigt trams.
David Schwimmer och Nick Mohammed vill fylla underrättelsetjänstens korridorer med larvigt trams.
HOMELAND, 24, FALSK identitet, Killing
Eve. De senaste decennierna har teman som underrättelsetjänsten och nationens säkerhet legat till grund för några av de mest framgångsrika tv-serierna. När komikern Nick Mohammed tar sig an genren vill han skjuta in lite klassisk brittisk arbetsplatshumor. I Intelligence ska den timide brittiske agenten Joseph (Nick Mohammed) teama upp med den bufflige NSA-jänkaren Jerry, som spelas av Vänner-stjärnan David Schwimmer.
Hej Nick, kan du berätta om din tv-serie Intelligence?
– De är en arbetsplatskomedi som utspelar sig i GCHQ, en del av Storbritanniens underrättelsetjänst. Det är den här institutionen som knäckte Enigma-koden i slutet av andra världskriget. Här får vi följa ett team som tacklar cyberbrott som får ett tillskott i form av NSA-agenten Jerry, som spelas av David Schwimmer. Jerry är en kaxig typ som arbetar lite annorlunda än de tillknäppta kollegorna från GCHQ men som han nu måste lära sig att samarbeta med.
Under många år nu har vi sett flera seriösa tv-program på temat hemliga agenter och nationell säkerhet. Varför kände du att det var läge att skratta åt det?
– På sistone har tv-komedier gått åt dramahållet och handlat mer om allvarliga ämnen. Det jag ville göra med Intelligence var att ta ett allvarligt ämne och göra något kul av det, med en humor som är larvig och nästan cartoony i sin karaktär. Jag tror att vi kan behöva skratta hjärtligt även åt det här, utan att för den delen förringa det arbete som sådana här myndigheter bedriver. På tal om saker som tar sig på för stort allvar.
Sedan tidigare har du en karaktär som heter Mr Swallow och som driver med pretentiösa teaterarbetare. Är det lättare att parodisera något som är väldigt seriös till sin natur?
– Åh ja, det är det absolut. Det är lite elakare och känns som om du busar i klassrummet. De larviga skämten jag gör som Mr Swallow blir roligare eftersom det sker i en miljö som tar sig på så blodigt allvar. Intelligence undergräver inte det arbete som underrättelsetjänsten gör, det är snarare en undersökning av de människor som arbetar där. De tar en öl efter jobbet, sjunger i kontorskören och är som kontorsarbetare är mest – med den stora skillnaden att de jobbar med nationens säkerhet. Det är just det motsatsförhållandet som jag tycker är roligt.
Hur fick du med David Schwimmer på projektet?
– Jag gjorde en pilot som var en parodi på en morgonshow men som aldrig lyfte. Men på något sätt kom David Schwimmer över en kopia och hörde av sig för att han ville bolla lite idéer med mig. David kom över och vi hade en workshop men det mynnade inte ut i något. Men när jag började jobba med Intelligence tänkte jag att David skulle funka perfekt i rollen som Jerry. Jag skickade ett första utkast till honom och han hoppade på direkt.
Utifrån det lilla jag har sett ser Intelligence ut att leka med dubbelakten, där du är ”the straight guy” och David Schwimmer ”the screwball”. Hur funkade den dynamiken?
– Min karaktär Joseph är också väldigt tramsig, men ja, i jämförelse är han en rakare roll. Dynamiken fungerar lite som en dubbelakt. Jerry är den där fräcke typen som bullshitar och har svårt att samarbeta med folk. Medan min karaktär, Joseph, är tillbakadragen, inte särskilt bra på sitt jobb och i behov av en slags fadersfigur. Och han gillar att Jerry kommer in och rör runt i grytan. Att spela ”the odd couple” med David Schwimmer har verkligen varit en dröm.
På tal om arbetsplatskomedier. Storbritannien har en tradition av att göra riktigt bra sådana. Hur kommer det sig?
– Oj, jag vet inte om jag har ett svar på det. Vi är ett land fullt av excentriska personligheter och kanske finns det något i vårt medvetande eller i vår kultur som gör att vi värderar seriositet högt, samtidigt som vi tycker om att utmana den bilden. Jag tror att några av våra klassiska arbetsplatskomedier som Dad’s Army och Fawlty towers är bra exempel på det där brittiska. Ledsen, för ett väldigt vagt svar. Jag tror att det är sant det du säger, men jag kan inte sätta fingret på varför. Jag skulle vilja tro att vi inte tar oss själva på för stort allvar, men å andra sidan finns många det fall där vi gör just det.
Intelligence visas på C More First.