Kampen för en ”vanlig” skolgång
Stockholms skolor gör olika när det handlar om att antingen integrera barn med intellektuella funktionsnedsättningar i ordinarie klass eller placera dem endast i särskola.
Vasastadsbon Leander Österberg är tretton år och ska börja sjuan i högstadiet i höst. Han har Downs syndrom och har sedan det här läsåret gått till hälften i ”vanlig” klass och till hälften i särskolan i Matteusskolan.
Leander har gått i Matteus sedan han började i förskoleklass, och där påpekade personalen snart att han borde vara integrerad i ordinarie klass. Och det var han sedan, tillsammans med en resurs som hjälpte honom.
– Det gick väldigt bra. Från och med årskurs fyra fungerade det sämre, säger Leanders mamma Anna-Lena Christensson Österberg.
I fjärde klass började Leander ha en del lektioner i särskolan och i sexan utökades tiden där till 50 procent.
I oktober förra året fick Anna-Lena beskedet att hennes son inte längre skulle få vara integrerad i den vanliga grundskolan, utan gå heltid i grundsärskolan från och med sjunde klass.
Det känns så motigt att rektorn inte ser den potential våra barn har.
Jobb i ”vanliga” världen
Anna-Lena är kritisk till den utbildning hennes son får i särskolan, och säger att hon upplever att skolan inte ställer krav på Leander.
– Det gynnar inte honom alls. Jag tycker det känns så motigt att rektorn inte ser den potential våra barn har. Skolan vill att min son ska in i en daglig verksamhet efter skoltiden, jag vill att han ska lära sig för resten av sitt liv och kunna ha ett jobb i den ”vanliga” världen, säger Anna-Lena.
– Rektorn hänvisar till att lärarnas arbetsbelastning blir för hög, att det blir omöjligt för dem att arbeta med två läroplaner i så många olika ämnen. De säger att Leander utvecklas bättre i särskolan, säger hon.
Matteusskolans rektor Karolina Arvekvist, svarar i ett mejl på VasastanDirekts frågor och skriver bland annat såhär om den sociala biten:
”Skolans fokus är att eleverna ska uppnå kunskapskraven då det är vårt uppdrag men att eleverna lär sig det sociala samspelet är givetvis också viktigt. Detta har vi bra förutsättningar för att göra inom ramen för grundsärskolans verksamhet”.
Det är upp till varje rektor hur man ställer sig till integrering av elever med Downs syndrom i skolan.
Anna-Lena Christensson Österberg har varit i kontakt med utbildningsförvaltningen samt anmält ärendet till Skolinspektionen.
Byter skola
Skolinspektionen skriver i sitt beslut att Stockholms stad inte bryter mot skollagens bestämmelse om integrerade elever.
Rektorn skriver bland annat i sitt mejl att det är en fråga om kompetens hos lärarna snarare än om arbetsbelastning. Att de i grundsärskolan har lärare som är utbildade för att undervisa elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hon skriver vidare att skolan regelbundet gör bedömningar hur väl eleven utvecklas mot att nå kunskapsmålen.
”Det är det som är grunden för beslut om en elev som är mottagen i grundsärskolan ska gå integrerade i grundskolan eller läsa i en grundsärskoleklass”.
Nu har Anna-Lena beslutat att Leander ska byta skola när han börjar högstadiet, även om det innebär att han tvingas lämna sina klasskamrater i Matteus. I augusti börjar han i Kungsholmens grundskola, på andra sidan S:t Eriksbron.
– Där är de öppna för dialog med föräldrarna för att kunna erbjuda en anpassad utbildning och diskutera i vilken omfattning barnet ska vara i särskola respektive ”vanlig” klass. Jag ifrågasätter att det är upp till varje rektor att bestämma våra barns framtid, säger Anna-Lena.
Beror på eleven
Kungsholmens grundskola har valt att inte medverka i artikeln men bekräftar att Leander ska börja där. Biträdande rektorn skriver i ett mejl att de har formulerat en första plan. Den kommer att följas upp med jämna mellanrum och innebär dels inkludering i grundskoleklass, dels i mindre sammanhang och en-till-en beroende på vilka färdigheter och förmågor som ska utvecklas.
Lee Orberson, utbildningsdirektör i Stockholms stad, menar att det inte är konstigt att det skiljer sig åt hur olika skolor resonerar.
”Rektor har ansvar att göra bedömning om vilka insatser som ska göras om en elev inte utvecklas tillräckligt mot att nå kunskapsmålen. Att bedömningen kan skilja mellan skolor är naturligt. Bedömningen görs alltid utifrån elevens utveckling mot kunskapsmålen men insatserna kan skilja mellan vilken skola det är”, skriver han i ett mejl.