BIT­CO­IN - den di­gi­tal guld­gru­van

Otrolig teknologi - - Specialeffekter - Text: Truls Ste­inung

Di­gi­ta­la peng­ar för­bryl­la­de he­la värl­den när de plöts­ligt kraf­tigt öka­de i vär­de under slu­tet av 2017. Här får du ve­ta allt om hur de fun­ge­rar.

Bit­co­in har än­da tills ny­li­gen va­rit ett li­te mys­tiskt fe­no­men som först och främst blir nämnt i me­dia i sam­band med dunk­la ak­ti­vi­te­ter på nä­tet, som da­ta­in­trong och för­sälj­ning av il­le­ga­la va­ror. Men de se­nas­te må­na­der­na har di­gi­ta­la peng­ar bli­vit brän­nan­de ak­tu­el­la på grund av en plöts­lig och våld­sam upp­gång i vär­de på över 2 000 pro­cent. Här re­der vi ut vad en bit­co­in egent­li­gen är och vad de be­ty­der för dig.

Bit­co­in kan ver­ka kom­pli­ce­rat för de oin­vig­da, men kort sam­man­fat­tat är det en di­gi­tal va­lu­ta som ba­ra ex­i­ste­rar på in­ter­net. Vem som helst kan kö­pa och säl­ja bit­co­ins, men den är in­te of­fi­ci­ellt ut­fär­dad av en bank som en van­lig va­lu­ta. Istäl­let blir va­lu­tan di­gi­talt de­lad ut som en be­lö­ning till de som bi­drar till att upp­rätt­hål­la och fö­ra vi­da­re nät­ver­ket.

Bit­co­in blev lan­se­rat 2009 av en el­ler fle­ra per­so­ner som fi­gu­re­ra­de on­li­ne under den mys­tis­ka pseu­do­ny­men Sa­tos­hi Na­ka­mo­to, men tek­no­lo­gin le­ver nu sitt eget liv ut­an att va­ra be­ro­en­de av den (el­ler de) som ska­pa­de mjuk­va­ran. Ing­en en­skild per­son el­ler in­sti­tu­tion har allt­så kon­troll över bit­co­in och det en­da som be­grän­sar an­ta­let bit­co­ins är själ­va da­ta­pro­gram­met. Vär­det av­görs där­för ba­ra av till­gång och ef­ter­frå­gan – det ser man tyd­ligt när va­lu­tan sväng­er våld­samt.

Re­dan under 2011 upp­lev­de mark­na­den sto­ra sväng­ning­ar i vär­det av bit­co­in ef­tersom pri­set plöts­ligt steg till över 150 dol­lar. Det häng­de ihop med att va­lu­tan blev om­nämnd myc­ket i me­dia. Det sam­ma hände ock­så under 2013. Se­dan 2015 har vi sett en mer jämn stig­ning av vär­det som plöts­ligt es­ka­le­ra­de våld­samt mot slu­tet av 2017.

Avan­ce­rad tek­no­lo­gi

Bit­co­in-tek­no­lo­gin byg­ger på det som kal­las blockchain (block­ked­ja på svens­ka). Det är den­na ked­ja som säk­rar att ing­en kan fus­ka med över­fö­ring­ar av va­lu­tan el­ler för­fals­ka nya bit­co­ins. Block­ked­jan fun­ge­rar helt en­kelt som en räk­ning, där al­la över­fö­ring­ar står ned­skriv­na. Des­sa block är kryp­te­ra­de (ko­da­de) så att de in­te kan änd­ras på. Dess­utom in­ne­hål­ler var­je block med bit­co­in-da­ta ock­så in­for­ma­tion om de fö­re­gå­en­de bloc­ken. Det är vad som gör pro­gram­met till en ked­ja som in­te kan bry­tas ut­an att det upp­täcks.

En an­nan vik­tig prin­cip är att block­ked­jan in­te är fy­siskt gömd på en hem­lig plats. Den är näm­li­gen för­de­lad i ko­pi­or hos an­vän­da­re över he­la värl­den. Al­la des­sa ko­pi­or hålls all­tid syn­kro­ni­se­rad så att en falsk ko­pia kan av­vi­sas av al­la de and­ra.

Kö­pa och säl­ja bit­co­in

Bit­co­in spa­ras i en di­gi­tal plån­bok som de­fi­nie­ras av en lång se­rie av uni­ka tec­ken. Den är allt­så helt unik och till­hör dig för att du är den en­da som har nyc­keln till den. Den pri­va­ta nyc­keln måste man ha för att se in­ne­hål­let och häm­ta bit­co­ins ur plån­bo­ken.

Du kan ock­så fö­ra över bit­co­ins till and­ra an­vän­da­re väl­digt en­kelt. Pro­ces­sen är un­ge­fär som när man an­vän­der mo­bil­bank­tjäns­ten Swish. Du be­hö­ver ba­ra kun­na adres­sen till din mot­ta­ga­res di­gi­ta­la plån­bok, så kan du gö­ra över­fö­ring­en på någ­ra se­kun­der med en ap­pli­ka­tion i mo­bi­len el­ler i din webb­row­ser.

Hem­si­dor som ame­ri­kans­ka Co­in­ba­se.com lå­ter dig väx­la mel­lan van­li­ga peng­ar och bit­co­ins ge­nom nor­ma­la be­tal­nings­tjäns­ter som Pay­pal el­ler lik­nan­de, men de tar en li­ten av­gift. På fins­ka LocalBit­co­ins.com kan du ock­så hand­la di­rekt med pri­vat­per­so­ner. Om du ska hand­la med svens­kar kan du an­vän­da en helt van­lig ban­kö­ver­fö­ring.

Du kan ock­så hand­la med små bråk­de­lar av en bit­co­in. Du be­hö­ver allt­så in­te kö­pa en hel bit­co­in (för drygt 150 000 kro­nor) för att kom­ma igång.

Din plån­boks­fil (di­gi­ta­la plån­bok) – som egent­li­gen är låst i block­ked­jan och ba­ra ex­i­ste­rar up­pe i mol­net – kan du an­ting­en få till­gång till via ett pro­gram lo­kalt på din da­tor el­ler via ett pro­gram i mol­net. Den sist­näm­na lös­ning­en pas­sar bra för ny­bör­ja­re som ba­ra vill kom­ma igång, men du blir då ock­så be­ro­en­de av att pro­gram­met i mol­net all­tid fun­ge­rar när du be­hö­ver det.

Mer avan­ce­ra­de an­vän­da­re väljer of­ta att spa­ra sin plån­boks­fil lo­kalt, men det­ta krä­ver att du lad­dar ned he­la el­ler i al­la fall de­lar av block­ked­jan. Den är i skri­van­dets stund runt 174 GB och väx­er he­la ti­den.

Oav­sett hur du kopp­lar dig till din plån­boks­fil är det egent­li­gen ba­ra kon­to­num­ret och lö­senor­det Kon­to­num­ret kal­las för pub­lic key (publik nyc­kel) på eng­els­ka och är en sorts as­sy­met­risk kryp­te­ring, som det skul­le ta hund­ra­tals år för obe­hö­ri­ga att knäc­ka även om de ha­de myc­ket stor da­torka­pa­ci­tet. Det­ta är in­te sam­ma sak som din plån­boks adress – som and­ra får till­gång till. Lö­senor­det kal­las pri­va­te key (privat nyc­kel) på eng­els­ka och är en se­rie slump­mäs­sigt ut­val­da siff­ror. Det är spe­ci­ellt lö­senor­det du måste hål­la hem­ligt för and­ra per­so­ner.

De mest hård­hu­da­de tar där­för helst va­ra på kon­to­num­ret och lö­senor­det på ett pap­per i ett bank­fack, så att de in­te ska ris­ke­ra att för­lo­ra kon­trol­len över kon­tot vid ett even­tu­ellt da­ta­in­trång. Kom ihåg att ing­en kan hjäl­pa dig om

du skul­le för­lo­ra lö­senor­det – skul­le olyc­kan va­ra fram­me är du där­för utelåst från din plån­boks­fil för all­tid. Då är al­la bit­co­ins som du ha­de på kon­tot ock­så förlorade.

Vem an­vän­der bit­co­in?

Trots att det finns fö­re­tag och bu­ti­ker som ac­cep­te­rar bit­co­in som be­tal­ning är va­lu­tan in­te för al­la än­nu. Nu som pri­set har fått ett enormt upp­sving och kan fort­sät­ta upp­åt har ock­så vil­jan att spen­de­ra dyr­ba­ra bit­co­ins på pro­duk­ter bli­vit än­nu mind­re. Där­med är den­na va­lu­ta kanske först och främst en in­ve­ste­ring och in­te nå­got som man an­vän­der för att be­ta­la för va­ror och tjäns­ter. Det­ta kan emel­ler­tid fort änd­ra sig om pri­set på bit­co­in sta­bi­li­se­ras.

En an­nan an­led­ning till att va­lu­tan in­te har brett ut sig är nog ock­så för att bit­co­in i stor ut­sträck­ning har va­rit kopp­lat till dunk­la ak­ti­vi­te­ter på nä­tet. Ett ex­em­pel är webb­plat­sen Silk Ro­ad som ex­i­ste­ra­de på Darknet (ett privat, vir­tu­ellt nät­verk för fil­del­ning där per­so­ner kan va­ra ano­ny­ma) mel­lan feb­ru­a­ri 2011 och ok­to­ber 2013. Den­na webb­plats blev känd som ett hu­vud­sä­te för nar­ko­ti­ka­han­del på nä­tet. Där gjor­des näm­li­gen al­la köp och all för­sälj­ning med bit­co­in. Ett an­nat ex­em­pel är at­tac­ker med ut­press­nings­vi­rus på folks da­to­rer, där de kri­mi­nel­la krä­ver be­tal­ning i bit­co­in för att ge till­ba­ka kon­trol­len över din da­tor. Dess­utom har bit­co­in an­vänts för peng­a­tvätt.

Det var kanske från bör­jan ano­ny­mi­te­ten som följ­de med bit­co­in som gjor­de den at­trak­tiv för brotts­ling­ar, men det har med ti­den vi­sat sig att man in­te är så ano­nym som man skul­le kun­na tro. Även om block­ked­jan är kryp­te­rad och kon­to­na är pri­va­ta är än­då al­la över­fö­ring­ar of­fent­li­ga. Där­för är det fullt möj­ligt att se på över­fö­ring­ar som görs mel­lan vis­sa kon­ton och kny­ta dem till per­son­lig in­for­ma­tion. Det­ta blir po­li­sen mer och mer med­ve­ten om. Där­för är in­te bit­co­in li­ka at­trak­tivt in­om kri­mi­nell verk­sam­het läng­re.

Be­lö­ning för be­räk­ning­ar­na

Ef­tersom bit­co­in är helt obe­ro­en­de av ban­ker och sta­ter blir de in­te hel­ler ut­fär­da­de på sam­ma sätt som van­li­ga peng­ar. Istäl­let upp­står bit­co­in fak­tiskt som be­lö­ning för de som är med på att upp­rätt­hål­la och fö­ra vi­da­re en ko­pia av block­ked­jan.

Block­ked­jan är som ti­di­ga­re nämn­des kryp­te­rad (det vill sä­ga låst med ko­der) så att man in­te kan fus­ka med den. Som en del av pro­ces­sen med att kryp­te­ra nya da­ta krä­ver sy­ste­met att en stor mängd be­räk­ning­ar ge­nom­förs. Des­sa be­räk­ning­ar måste gö­ra med en kraft­full da­tor för att gö­ras ef­fek­tivt. Bit­co­in-nät­ver­ket är or­ga­ni­se­rat så att al­la som vill kan va­ra med och bi­dra med de nöd­vän­di­ga be­räk­ning­ar­na. I prak­ti­ken fun­ge­rar det fak­tiskt som en täv­ling där man för­sö­ker att va­ra först med att ut­fö­ra des­sa räk­ne­styc­ken. Det är vin­na­ren som be­lö­nas med bit­co­ins. Den­na pro­cess kal­las för ”mi­ning” (ut­vin­ning på svens­ka). De som hål­ler på med bit­co­in-mi­ning får allt­så be­talt bit­co­in be­ro­en­de på hur myc­ket de bi­drar.

Sy­ste­met be­ta­lar ut bit­co­in i ett be­stämt tem­po och vid upp­star­ten under 2009 var an­ta­let på 50 bit­co­ins per block. Det­ta an­tal hal­ve­ras au­to­ma­tiskt un­ge­fär var fjär­de år och lig­ger nu på 12,50 bit­co­ins per block. Sy­ste­met har ock­så en be­gräns­ning på det to­ta­la an­ta­let bit­co­ins som kan ut­vin­nas nå­gon­sin – näm­li­gen 21 mil­jo­ner. Det­ta bi­drar ock­så till att ska­pa en ökad ef­ter­frå­gan. I och med att ut­be­tal­ning­ar­na hal­ve­ras vart fjär­de år kan vi räk­na med att värl­dens sista bit­co­in in­te blir ut­vun­nen för­rän nå­gon gång långt in i fram­ti­den. Det be­ror helt på hur tek­no­lo­gin ut­veck­las, men med da­gens tek­no­lo­gi sker det in­te för­rän ti­di­gast år 2140.

Bit­co­in-tek­no­lo­gin är ock­så upp­byggd så att de som kö­per bit­co­ins kan fram­skyn­da be­tal­ning­ar ge­nom att be­ta­la en li­ten ex­tra av­gift. Ju mer de be­ta­lar, ju for­ta­re går det. Den­na av­gift går till den lyck­li­ga vin­na­ren av den ak­tu­el­la bloc­ken. Man tror att i fram­ti­den kom­mer des­sa av­gif­ter att ta över som ut­be­tal­ning till de som ut­vin­ner bit­co­in allt ef­tersom bloc­ken blir mind­re vär­da.

Bit­co­in krä­ver mas­sa ström

Det är ock­så möj­ligt att ut­vin­na bit­co­ins även om du lad­dar ner den nöd­vän­di­ga pro­gram­va­ran, men med ti­den som va­lu­tans po­pu­la­ri­tet har ökat och det är fle­ra som öns­kar äga den räk­nas det­ta in­te läng­re

som lön­samt för folk med van­li­ga da­to­rer.

En av an­led­ning­ar­na bakom det­ta är att den enor­ma in­sat­sen av kraft som går åt för att gö­ra be­räk­ning­ar­na för att ut­vin­na bit­co­ins, drar väl­digt myc­ket ström. Fak­tiskt har det be­räk­nats att en en­da bit­co­in-över­fö­ring krä­ver 250 kWh. Det sägs att he­la bit­co­in-nät­ver­ket till­sam­mans an­vän­der li­ka myc­ket ström som he­la Dan­mark.

Det gör helt en­kelt bit­co­in till en mil­jö­bov och många ar­gu­men­te­rar för att det in­te är håll­bart i läng­den. Sam­ti­digt job­bas det ock­så med att upp­da­te­ra tek­no­lo­gin för att mins­ka strömåt­gång­en och det finns kon­kur­re­ran­de tek­no­lo­gi­er som för­sö­ker lö­sa pro­ble­met.

På grund av det­ta har myc­ket av ut­vin­ning­en av bit­co­in bli­vit flyt­tad från en­tu­si­as­ter­nas da­to­rer till sto­ra an­lägg­ning­ar med hund­ra­tals spe­ci­a­li­se­ra­de da­to­rer och kraf­ti­ga ky­lan­lägg. Det har allt­så bli­vit till en stor in­du­stri – det är till och med möj­ligt för vem som helst att hy­ra ma­skin­kraft från så­da­na ser­ver­far­mer. Kanske kan det kan va­ra ett en­kelt sätt att kom­ma in i bit­co­in-ut­vin­ning, om man är en ny­bör­ja­re.

Bit­co­in-bubb­lan

Bit­co­ins har gått ige­nom en stark pri­sök­ning de se­nas­te må­na­der­na. De som var smar­ta och köp­te bit­co­ins för 1 000 kro­nor vid bör­jan av 2017 kan nu vid års­skif­tet skry­ta med 18-19 000 kro­nor om de be­stäm­mer sig för att säl­ja. De som var ti­digt ute och ut­vann el­ler köp­te någ­ra ti­o­tals bit­co­ins under 2010 kan nu räk­na sig va­ra mil­jo­nä­rer.

Det finns fak­tiskt ex­em­pel på bit­co­in-mil­jar­dä­rer. Brö­der­na Ca­me­ron och Ty­ler Wink­le­voss – som från bör­jan blev be­röm­da för att de an­kla­ga­de Mark Zuc­ker­berg för att ha stu­lit idéen för Fa­ce­book – in­ve­ste­ra­de näm­li­gen stort i bit­co­in under 2012. De be­rät­ta­de för New York Ti­mes under 2013 att de äg­de bit­co­ins till ett vär­de av 11 mil­jo­ner dol­lar och ha­de tänkt be­hål­la dem. Med den se­nas­te pri­sök­ning­en bor­de de­ras för­mö­gen­het va­ra up­pe i mil­jard­klas­sen.

Men det är ock­så många som me­nar att en sådan här pri­sök­ning ty­der på att bit­co­in-bubb­lan är på väg att spric­ka. Vis­sa på­står till och med att he­la va­lu­tan är ett kort­hus som kan ra­sa sam­man när som helst. Det kan än­då ver­ka som den eta­ble­ra­de fi­nans­värl­den har fått upp ögo­nen för de nya di­gi­ta­la peng­ar­na. Det kan i al­la fall te­o­re­tiskt sett le­da till att bit­co­in sti­ger li­te till in­nan den ul­ti­ma­ta ned­gång­en kom­mer.

Om bit­co­in plöts­ligt skul­le för­lo­ra he­la sitt vär­de är det sam­ti­digt ing­en sak­nad på and­ra ak­tö­rer som kan ta över som den le­dan­de kryp­to­va­lu­tan. Et­he­re­um och Li­te­co­in är ba­ra ett par ex­em­pel. I och med att des­sa fort­fa­ran­de kan va­ra lön­sam­ma att ut­vin­na för van­ligt folk har de bli­vit mer och mer po­pu­lä­ra bland en­tu­si­as­ter. Om de kom­mer till att ta över bit­co­in är emel­ler­tid omöj­ligt att för­ut­spå.

Även om bit­co­in in­te är den tryg­gas­te in­ve­ste­ring för ge­me­ne man ty­der det se­nas­te upp­sving­et på att fram­ti­den för di­gi­ta­la va­lu­tor ser lju­sa­re ut. Och det fi­na i kråk­sång­en är att de som in­te har 150 000 kro­nor till övers kan pro­va att ut­vin­na si­na eg­na di­gi­ta­la peng­ar.

Spe­ci­a­li­se­rad ma­skin­va­ra som den­na ut­vin­ner bit­co­ins väl­digt fort, men pri­sen på så­da­na har sti­git upp till 50 000 kro­nor så man måste ut­vin­na myc­ket för att tjä­na in in­ve­ste­ring­en.

Så här kan en så kal­lad Mi­ning Farm med hund­ra­tals av spe­ci­a­li­se­ra­de da­to­rer se ut. Här är Mi­ning Farm på Is­land. (Fo­to: Mar­co Krohn, Cre­a­ti­ve Com­mons)

Många nät­bu­ti­ker för bit­co­in er­bju­der eg­na ap­pli­ka­tio­ner som gör det en­kelt att kö­pa och säl­ja.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.