BITCOIN - den digital guldgruvan
Digitala pengar förbryllade hela världen när de plötsligt kraftigt ökade i värde under slutet av 2017. Här får du veta allt om hur de fungerar.
Bitcoin har ända tills nyligen varit ett lite mystiskt fenomen som först och främst blir nämnt i media i samband med dunkla aktiviteter på nätet, som dataintrong och försäljning av illegala varor. Men de senaste månaderna har digitala pengar blivit brännande aktuella på grund av en plötslig och våldsam uppgång i värde på över 2 000 procent. Här reder vi ut vad en bitcoin egentligen är och vad de betyder för dig.
Bitcoin kan verka komplicerat för de oinvigda, men kort sammanfattat är det en digital valuta som bara existerar på internet. Vem som helst kan köpa och sälja bitcoins, men den är inte officiellt utfärdad av en bank som en vanlig valuta. Istället blir valutan digitalt delad ut som en belöning till de som bidrar till att upprätthålla och föra vidare nätverket.
Bitcoin blev lanserat 2009 av en eller flera personer som figurerade online under den mystiska pseudonymen Satoshi Nakamoto, men teknologin lever nu sitt eget liv utan att vara beroende av den (eller de) som skapade mjukvaran. Ingen enskild person eller institution har alltså kontroll över bitcoin och det enda som begränsar antalet bitcoins är själva dataprogrammet. Värdet avgörs därför bara av tillgång och efterfrågan – det ser man tydligt när valutan svänger våldsamt.
Redan under 2011 upplevde marknaden stora svängningar i värdet av bitcoin eftersom priset plötsligt steg till över 150 dollar. Det hängde ihop med att valutan blev omnämnd mycket i media. Det samma hände också under 2013. Sedan 2015 har vi sett en mer jämn stigning av värdet som plötsligt eskalerade våldsamt mot slutet av 2017.
Avancerad teknologi
Bitcoin-teknologin bygger på det som kallas blockchain (blockkedja på svenska). Det är denna kedja som säkrar att ingen kan fuska med överföringar av valutan eller förfalska nya bitcoins. Blockkedjan fungerar helt enkelt som en räkning, där alla överföringar står nedskrivna. Dessa block är krypterade (kodade) så att de inte kan ändras på. Dessutom innehåller varje block med bitcoin-data också information om de föregående blocken. Det är vad som gör programmet till en kedja som inte kan brytas utan att det upptäcks.
En annan viktig princip är att blockkedjan inte är fysiskt gömd på en hemlig plats. Den är nämligen fördelad i kopior hos användare över hela världen. Alla dessa kopior hålls alltid synkroniserad så att en falsk kopia kan avvisas av alla de andra.
Köpa och sälja bitcoin
Bitcoin sparas i en digital plånbok som definieras av en lång serie av unika tecken. Den är alltså helt unik och tillhör dig för att du är den enda som har nyckeln till den. Den privata nyckeln måste man ha för att se innehållet och hämta bitcoins ur plånboken.
Du kan också föra över bitcoins till andra användare väldigt enkelt. Processen är ungefär som när man använder mobilbanktjänsten Swish. Du behöver bara kunna adressen till din mottagares digitala plånbok, så kan du göra överföringen på några sekunder med en applikation i mobilen eller i din webbrowser.
Hemsidor som amerikanska Coinbase.com låter dig växla mellan vanliga pengar och bitcoins genom normala betalningstjänster som Paypal eller liknande, men de tar en liten avgift. På finska LocalBitcoins.com kan du också handla direkt med privatpersoner. Om du ska handla med svenskar kan du använda en helt vanlig banköverföring.
Du kan också handla med små bråkdelar av en bitcoin. Du behöver alltså inte köpa en hel bitcoin (för drygt 150 000 kronor) för att komma igång.
Din plånboksfil (digitala plånbok) – som egentligen är låst i blockkedjan och bara existerar uppe i molnet – kan du antingen få tillgång till via ett program lokalt på din dator eller via ett program i molnet. Den sistnämna lösningen passar bra för nybörjare som bara vill komma igång, men du blir då också beroende av att programmet i molnet alltid fungerar när du behöver det.
Mer avancerade användare väljer ofta att spara sin plånboksfil lokalt, men detta kräver att du laddar ned hela eller i alla fall delar av blockkedjan. Den är i skrivandets stund runt 174 GB och växer hela tiden.
Oavsett hur du kopplar dig till din plånboksfil är det egentligen bara kontonumret och lösenordet Kontonumret kallas för public key (publik nyckel) på engelska och är en sorts assymetrisk kryptering, som det skulle ta hundratals år för obehöriga att knäcka även om de hade mycket stor datorkapacitet. Detta är inte samma sak som din plånboks adress – som andra får tillgång till. Lösenordet kallas private key (privat nyckel) på engelska och är en serie slumpmässigt utvalda siffror. Det är speciellt lösenordet du måste hålla hemligt för andra personer.
De mest hårdhudade tar därför helst vara på kontonumret och lösenordet på ett papper i ett bankfack, så att de inte ska riskera att förlora kontrollen över kontot vid ett eventuellt dataintrång. Kom ihåg att ingen kan hjälpa dig om
du skulle förlora lösenordet – skulle olyckan vara framme är du därför utelåst från din plånboksfil för alltid. Då är alla bitcoins som du hade på kontot också förlorade.
Vem använder bitcoin?
Trots att det finns företag och butiker som accepterar bitcoin som betalning är valutan inte för alla ännu. Nu som priset har fått ett enormt uppsving och kan fortsätta uppåt har också viljan att spendera dyrbara bitcoins på produkter blivit ännu mindre. Därmed är denna valuta kanske först och främst en investering och inte något som man använder för att betala för varor och tjänster. Detta kan emellertid fort ändra sig om priset på bitcoin stabiliseras.
En annan anledning till att valutan inte har brett ut sig är nog också för att bitcoin i stor utsträckning har varit kopplat till dunkla aktiviteter på nätet. Ett exempel är webbplatsen Silk Road som existerade på Darknet (ett privat, virtuellt nätverk för fildelning där personer kan vara anonyma) mellan februari 2011 och oktober 2013. Denna webbplats blev känd som ett huvudsäte för narkotikahandel på nätet. Där gjordes nämligen alla köp och all försäljning med bitcoin. Ett annat exempel är attacker med utpressningsvirus på folks datorer, där de kriminella kräver betalning i bitcoin för att ge tillbaka kontrollen över din dator. Dessutom har bitcoin använts för pengatvätt.
Det var kanske från början anonymiteten som följde med bitcoin som gjorde den attraktiv för brottslingar, men det har med tiden visat sig att man inte är så anonym som man skulle kunna tro. Även om blockkedjan är krypterad och kontona är privata är ändå alla överföringar offentliga. Därför är det fullt möjligt att se på överföringar som görs mellan vissa konton och knyta dem till personlig information. Detta blir polisen mer och mer medveten om. Därför är inte bitcoin lika attraktivt inom kriminell verksamhet längre.
Belöning för beräkningarna
Eftersom bitcoin är helt oberoende av banker och stater blir de inte heller utfärdade på samma sätt som vanliga pengar. Istället uppstår bitcoin faktiskt som belöning för de som är med på att upprätthålla och föra vidare en kopia av blockkedjan.
Blockkedjan är som tidigare nämndes krypterad (det vill säga låst med koder) så att man inte kan fuska med den. Som en del av processen med att kryptera nya data kräver systemet att en stor mängd beräkningar genomförs. Dessa beräkningar måste göra med en kraftfull dator för att göras effektivt. Bitcoin-nätverket är organiserat så att alla som vill kan vara med och bidra med de nödvändiga beräkningarna. I praktiken fungerar det faktiskt som en tävling där man försöker att vara först med att utföra dessa räknestycken. Det är vinnaren som belönas med bitcoins. Denna process kallas för ”mining” (utvinning på svenska). De som håller på med bitcoin-mining får alltså betalt bitcoin beroende på hur mycket de bidrar.
Systemet betalar ut bitcoin i ett bestämt tempo och vid uppstarten under 2009 var antalet på 50 bitcoins per block. Detta antal halveras automatiskt ungefär var fjärde år och ligger nu på 12,50 bitcoins per block. Systemet har också en begränsning på det totala antalet bitcoins som kan utvinnas någonsin – nämligen 21 miljoner. Detta bidrar också till att skapa en ökad efterfrågan. I och med att utbetalningarna halveras vart fjärde år kan vi räkna med att världens sista bitcoin inte blir utvunnen förrän någon gång långt in i framtiden. Det beror helt på hur teknologin utvecklas, men med dagens teknologi sker det inte förrän tidigast år 2140.
Bitcoin-teknologin är också uppbyggd så att de som köper bitcoins kan framskynda betalningar genom att betala en liten extra avgift. Ju mer de betalar, ju fortare går det. Denna avgift går till den lyckliga vinnaren av den aktuella blocken. Man tror att i framtiden kommer dessa avgifter att ta över som utbetalning till de som utvinner bitcoin allt eftersom blocken blir mindre värda.
Bitcoin kräver massa ström
Det är också möjligt att utvinna bitcoins även om du laddar ner den nödvändiga programvaran, men med tiden som valutans popularitet har ökat och det är flera som önskar äga den räknas detta inte längre
som lönsamt för folk med vanliga datorer.
En av anledningarna bakom detta är att den enorma insatsen av kraft som går åt för att göra beräkningarna för att utvinna bitcoins, drar väldigt mycket ström. Faktiskt har det beräknats att en enda bitcoin-överföring kräver 250 kWh. Det sägs att hela bitcoin-nätverket tillsammans använder lika mycket ström som hela Danmark.
Det gör helt enkelt bitcoin till en miljöbov och många argumenterar för att det inte är hållbart i längden. Samtidigt jobbas det också med att uppdatera teknologin för att minska strömåtgången och det finns konkurrerande teknologier som försöker lösa problemet.
På grund av detta har mycket av utvinningen av bitcoin blivit flyttad från entusiasternas datorer till stora anläggningar med hundratals specialiserade datorer och kraftiga kylanlägg. Det har alltså blivit till en stor industri – det är till och med möjligt för vem som helst att hyra maskinkraft från sådana serverfarmer. Kanske kan det kan vara ett enkelt sätt att komma in i bitcoin-utvinning, om man är en nybörjare.
Bitcoin-bubblan
Bitcoins har gått igenom en stark prisökning de senaste månaderna. De som var smarta och köpte bitcoins för 1 000 kronor vid början av 2017 kan nu vid årsskiftet skryta med 18-19 000 kronor om de bestämmer sig för att sälja. De som var tidigt ute och utvann eller köpte några tiotals bitcoins under 2010 kan nu räkna sig vara miljonärer.
Det finns faktiskt exempel på bitcoin-miljardärer. Bröderna Cameron och Tyler Winklevoss – som från början blev berömda för att de anklagade Mark Zuckerberg för att ha stulit idéen för Facebook – investerade nämligen stort i bitcoin under 2012. De berättade för New York Times under 2013 att de ägde bitcoins till ett värde av 11 miljoner dollar och hade tänkt behålla dem. Med den senaste prisökningen borde deras förmögenhet vara uppe i miljardklassen.
Men det är också många som menar att en sådan här prisökning tyder på att bitcoin-bubblan är på väg att spricka. Vissa påstår till och med att hela valutan är ett korthus som kan rasa samman när som helst. Det kan ändå verka som den etablerade finansvärlden har fått upp ögonen för de nya digitala pengarna. Det kan i alla fall teoretiskt sett leda till att bitcoin stiger lite till innan den ultimata nedgången kommer.
Om bitcoin plötsligt skulle förlora hela sitt värde är det samtidigt ingen saknad på andra aktörer som kan ta över som den ledande kryptovalutan. Ethereum och Litecoin är bara ett par exempel. I och med att dessa fortfarande kan vara lönsamma att utvinna för vanligt folk har de blivit mer och mer populära bland entusiaster. Om de kommer till att ta över bitcoin är emellertid omöjligt att förutspå.
Även om bitcoin inte är den tryggaste investering för gemene man tyder det senaste uppsvinget på att framtiden för digitala valutor ser ljusare ut. Och det fina i kråksången är att de som inte har 150 000 kronor till övers kan prova att utvinna sina egna digitala pengar.