Så arbetar Partilles skolor förebyggande mot skolattacker
Partille: Att tänka efter före är något som skolorna i Partille försöker att göra när det kommer till hotfulla situationer. Med en ny rapport har bland annat Lexbyskolan fått till en ny rutin för hur de arbetar för att motarbeta skolattacker. – Vi har en ständig dialog i personalstyrkan om hur vi ska hantera olika situationer ifall de dyker upp. Mycket handlar om mental förberedelse, säger rektor Mattias Strömberg.
En måndagseftermiddag i slutet av september. Ett gyllene ljus faller över fotbollsplanen där en ensam kille i 10–årsåldern står och övar skott på mål. Vid sidan av fotbollsplanen finns skolan där 520 elever dagligen tillbringar sina dagar.
Med ett ryck går jag in genom entrédörren och möts av en regnbågsflaggsbanderoll som är målad runt hela lokalen. Bänkarna på den öppna ytan lite längre fram är utsmyckade enligt samma devis och bredvid dem finns ungdomar i olika åldrar. De samtalar om ämnen som orsakar skratt då och då. Det är en fin puls i lokalen.
– Ska du ha utvecklingssamtal nu? frågar en tjej en annan.
– Kom ihåg fysikboken. Vi ses hemma sen, säger en pappa till sin son och går ut genom entrédörren.
En vanlig skola på en helt vanlig ort en helt vanlig dag. Vad skulle kunna hända här? Förhoppningsvis ingenting. Och det arbetar Partille kommuns skolor för att se till.
Något som vi i Sverige har varit relativt förskonade från är pågående dödligt våld, PDV, i form av skolattacker. Ändå är det få som inte får upp skolattacken i huvudet när Trollhättan kommer upp som samtalsämne.
– Många skolor tog nog till sig av den handlingen i Trollhättan. Vi har tack och lov haft väldigt få skolattacker i Sverige. Närmsta landet som det pratas om är Finland, som har liknande statistik som Sverige. Annars är det USA som förknippas mest med sådana attacker, säger Mattias Strömberg, rektor på Lexbyskolan.
Något som bidragit ytterligare för Partilles skolors preventiva arbete gällande PDV–attacker är kompendiet med titeln ”Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan”. Det är en vägledning framtaget av MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap), polisen och CVE (centret för våldsbejakande extremism) som publicerades i somras. I denna vägledning tydliggörs det hur personal ska agera vid en allvarlig situation. Det finns även checklistor som skolorna kan använda sig av – allt för att säkerställa att man inte glömt något viktigt moment i en stressad situation.
– Vi har en ständig dialog i personalstyrkan om hur vi ska hantera olika situationer ifall de dyker upp. Mycket handlar om mental förberedelse, säger rektor Mattias Strömberg och fortsätter:
– Vi har haft övningar i personalstyrkan där vi satte upp olika scenarion och ställdes inför olika frågeställningar. Exempelvis, en elev står och skriker och kastar stolar runt omkring sig. Vad gör du?
Då gör vi en riskbedömning och värderar situationen – och agerar utifrån våra rutiner.
Varje skola har ett ansvar för att upprätthålla en rutin för hur man ska arbeta vid olika situationer – men någon som också sitter som spindeln i nätet är Anders Ekman, avdelningschef för service och lokaler med ansvar för säkerhetsfrågor på utbildningsförvaltningen i Partille. Han har förvisso nyligen tillträtt sin tjänst, men är redan i
"Vi har en ständig dialog i personalstyrkan om hur vi ska hantera olika situationer ifall de dyker upp. Mycket handlar om mental förberedelse
Mattias Strömberg rektor
full fart med att skapa en personlig kontakt med kommunens rektorer.
– Att ha ett nära samarbete med skolorna är jätteviktigt. Det handlar om att bli medvetandegjord om den skolmiljö man vistas i till vardags och hur man kan agera i olika situationer kopplat till trygghet
och säkerhet. Frågan är också hur man ska prata med barnen – i vilken omfattning och så där. Det är svåra frågor, säger Anders Ekman och fortsätter:
– Utbildningsförvaltningen lägger stor vikt vid säkerhetsutbildningar. Vi har påbörjat utbildningsinsatser där vi är ute och träffar personal för att sy ihop en rutin på bästa sätt. Sedan är rutinerna olika på olika skolor, där ålder på barnen spelar en stor roll. Hur man agerar med en yngre barngrupp kontra en äldre är inte likadan.
Vidare pratar Mattias Strömberg och Anders Ekman om vikten att fortfarande ha en inbjudande och öppen känsla i skolans lokaler.
– Skolan är ingen allmän plats, men vi vill att den ska upplevas som en öppen miljö för våra elever och personal, säger Mattias.
För att en rutin ska komma direkt från ryggraden behövs det övning. Likt många militärer säger så sägs drill vara kunskapens moder. Och alla minns garanterat diverse brandövningar genom sin skolgång. Men övningar för PDV–attacker görs, till skillnad från brandövningar, utan elever.
– Studier har visat att det inte visar god effekt för eleverna att delta i sådana övningar. Det handlar om att personalen ska veta hur de ska agera, och sedan tar de informationen vidare till eleverna. De får enkelt sagt lära sig att de ska göra som pedagogen säger så snabbt som möjligt, säger Mattias.
Man kan inte förbereda sig för precis allt – det enas Mattias och Anders om. Men man kan arbeta preventivt för många olika scenarion och på flera olika sätt. Och för Lexbyskolans rektor är den första kontakten med eleverna väldigt viktig.
– Det handlar om att bygga relationer tidigt. Då kan man enklare tolka in signaler och plocka upp någon ifall de börjar bryta sitt mönster, säger Mattias.
Vad skulle det kunna vara för signaler?
– Ökad frånvaro exempelvis. Men även att eleven upplever sig vara utsatt på något sätt och att det inte hanteras, att hen upplever ensamhet och kanske isolerar sig. Att uppleva utanförskap eller att vara missförstådd kan också vara stora signaler – och då kan hen uppleva sig missförstådd från ett eller flera håll – så som av en person, av skolan eller samhället i stort.
Mattias pratar om att även psykisk ohälsa kan ligga bakom ett avvikande beteende, men samtidigt att alla dessa delar kan vara svåra att upptäcka.
– Det handlar om att ha så bra koll som möjligt och erbjuda hjälp tidigt.