Partilles koldioxidbudget kan vara slut redan om två år
Med nuvarande utsläppstakt är Partilles del av koldioxidkakan uppäten i mitten av 2026, menar sajten Klimatkollen. – Såklart allvarligt och oroväckande att inte utvecklingen går snabbare, säger Lina Johnson, utvecklingsstrateg inom Partille kommun.
Partille kan ha släppt ut sin del av Parisavtalets koldioxidutsläpp i mitten av 2026 om utvecklingen fortsätter som de senaste åren. Detta enligt Klimatkollen, en sajt som presenterar miljödata nedbrutet på kommunnivå. För att hålla sig inom budgeten – som det i Partilles fall återstår drygt 95 600 ton av – behöver utsläppen i kommunen minska med 33 procent varje år.
Mellan 2015 och 2021 (det senaste året SMHI har data för) minskade utsläppen i snitt med 2,6 procent per år och med nuvarande minskningstakt når utsläppen i kommunen noll först 2056.
– En klimatbudget är en väldigt bra illustration av vad hur det går med utsläppen och hur snabbt vi måste minska dem. Det är lätt att man fastnar i långsiktiga mål, men här blir det tydligt och lätt att prata om vad man kan göra lokalt, här och nu. Det är flera kommuner och regioner som tagit fram egna budgetar, säger Frida Berry Eklund, Klimatkollens grundare.
Utvecklingsstrategen Lina Johnson har haft sin heltidstjänst inom Partille kommun i drygt tre år.
– Innan dess fanns en miljöstrateg som arbetade halvtid. Ibland så jobbar jag med andra övergripande frågor också, men miljö och klimat är mitt huvudområde.
Vad tänker du om beskeden runt koldioxidbudgeten?
– Tyvärr är det ju väntat eftersom vi vet att klimatförändringarna är en enorm utmaning både för oss och för resten av samhället. Det är ju någonting som vi står inför och som vi måste hantera. Så siffrorna i sig skulle jag inte säga är förvånande tyvärr, säger Lina Johnson.
Hon fortsätter:
– Sedan är det ju så att vi som kommun måste, tillsammans med alla andra aktörer i samhället, så klart göra det vi kan för att öka takten i omställningsarbetet och minska vår klimatpåverkan så mycket vi kan. Och sedan är det ju såklart både allvarligt och oroväckande att utvecklingen inte går snabbare. Vad gör man i Partille för att minska utsläppen och utsläppstakten?
– Det har hänt en del de senaste åren gällande klimatarbetet i Partille kommun. Bland annat genom de olika klimatlöftena som vi antaget och arbetar med. Det är ett regionalt projekt, klimat 2030, som är en satsning för att öka omställningsarbetet i Västra Götalandsregionen. Det är positivt och förhoppningsvis kommer det synas i statistiken så småningom eftersom att siffrorna som finns nu är eftersläpande.
I Partille har det också arbetats på en övergripande nivå med att integrera hållbarhet och klimatarbetet ”i de ordinarie processerna”.
– För att det är så vi ser att vi får vår största effekt. Och det innebär att alla våra nämnder, förvaltningar och bolagen både ska sätta mål och arbeta för en klimatsmart samhällsutveckling. Vilket också är ett av kommunfullmäktiges fokusområden, menar Johnson.
För att räkna ut koldioxidbudgeten för ett land, ett län eller en kommun behöver man bestämma två saker. Dels hur stor den totala (globala) budgeten är, dels hur budgeten ska fördelas.
Klimatkollen har utgått från en global budget som ska ge oss 50 procents chans att klara 1,5 graders uppvärmning, som forskare vid Uppsala universitet har brutit ned på nationell nivå. Klimatkollen har sedan fördelat den nationella budgeten på varje kommun. Fördelningen baseras på hur stora utsläppen är i dag.
Det är inte självklart hur stor den globala koldioxidbudgeten ska anses vara för att motsvara Parisavtalets krav: temperaturökningen ska begränsas till väl under två grader med sikte på 1,5 grader. Uppsala
forskarna har även tagit fram en budget för Sverige baserat på en global budget som med 83 procents sannolikhet håller temperaturökningen under två grader. Det utsläppsutrymmet är nästan tre gånger så stort som det som Klimatkollen använder. Med det större globala utsläppsutrymmet tar Partilles budget slut i början av 2032. Och istället för 13 kommuner ser över 60 kommuner i landet ut att klara budgeten med nuvarande utveckling.
– Det finns flera sätt att beräkna budgetens storlek, och det går inte säga vilket som är rätt eller fel. Vi väljer den här eftersom den tydligt siktar på 1,5 gradersmålet och tar hänsyn till rättviseprincipen, säger Frida Berry Eklund.
I många kommuner tar budgeten slut inom något år, finns det inte en risk att folk snarare tänker att det är kört?
– Den risken kan finnas, men det är ju inte så: varje tiondels grad som vi lyckas begränsa uppvärmningen med spelar roll. Vi får aldrig tänka att ”nu har vi blåst förbi 1,5-gradersmålet och då är det kört”. Det vi säger är att vi har väldigt lite tid.
Det finns också olika uppfattningar om hur stor del av det framtida utsläppsutrymmet som bör tillfalla Sverige. Uppsalaforskarnas beräkningar bygger på att utvecklade länder, som Sverige, får släppa ut en mindre del av koldioxiden. Bland de utvecklade länderna fördelas sedan deras utsläppsutrymme – ungefär som Klimatkollen gör med kommunerna – baserat på hur mycket man släpper ut idag.
Forskare vid Chalmers har invänt att det sättet att räkna missgynnar ett land som Sverige, som har minskat sina utsläpp relativt mycket under de senaste decennierna, medan stora utsläppare som USA gynnas. De föreslår flera alternativa sätt att fördela den globala budgeten, bland annat ett som baseras på sammanlagda utsläpp per person.
Genom att inkludera historiska utsläpp får rika länder i praktiken mindre del av det framtida utsläppsutrymmet. Budgeten som bygger på att Sverige tar ett historiskt ansvar för utsläpp från och med millennieskiftet är drygt fem gånger så stor som den Klimatkollen använder. Det är också i närheten av vad Naturvårdsverket har beräknat att Sverige kommer att släppa ut om klimatlagens miljömål nås.
Använder man Klimatkollens beräkningar på den nationella budgeten tar Partilles utsläppsutrymme slut i början av 2038.
I Partille kommun står transporter för de största utsläppen. Enligt SMHI släppte sektorn 2021 ut knappt 35 100 ton koldioxid, vilket motsvarar 82 procent av utsläppen inom kommungränsen. Det är utsläpp som med stor sannolikhet ökar när reduktionsplikten sänks, ett beslut som ligger hos riksdagen. Och i andra kommuner står en eller flera industrier för en stor del av utsläppen – något som kommunen inte kan bestämma över.
– Det finns fortfarande mycket kommuner kan göra, inte minst inom transportsektorn. Hur kan man få fler att gå och cykla, hur kan man underlätta pendling? Det krävs verkligen ett samspel mellan det nationella och det lokala, och just nu har det lokala ingen draghjälp av det nationella. Det är inspirerande att se hur många kommuner som tar upp facklan, säger Frida Berry Eklund. Transporter står ju för en stor del av utsläppen i Partille, hur ser ni på den utmaningen?
– Västra Götalandsregionen är ju generellt en ganska industritung region. Men vi har ju inte jättemycket tunga industrier i Partille, men vi har E20 istället, så våra utsläpp är främst kopplat till transporter. Vi har ju olika rådighet inom olika områden. Vissa kommuner har tunga industrier, andra har motorvägar eller andra faktorer som gör att vi har olika utmaningar att hantera. Det är inte alltid vi har rådighet. Men som kommun behöver vi ju agera där vi har rådighet. Sedan kan det ju också handla om att påverka indirekt. Genom att föregå med gott exempel, beteendeförändringar eller annat, menar Lina Johnson på Partille kommun.
Inom transportsektorn pågår i dagsläget arbete inom flera områden för att förbättra situationen, berättar hon.
– Till exempel att ställa om vår egen fordonsflotta till fossilfria alternativ. Ställa klimatkrav på transporter i upphandlingar, och också styra samhällsplaneringen för att främja gång, cykel och kollektivtrafik.
Under det senaste året har det varit mycket fokus på cykelfrämjande arbete i Partille, vilket också ska ha märkts av i den rikstäckande föreningen Cykelfrämjandets årliga kommunvelometer.
– Vi förbättrade oss kraftigt sista mätningen. Vi samverkar också väldigt mycket med våra kommunala bostads- och energibolag kopplat till byggnationer och fastigheter. Och så jobbar vi mycket med verksamheterna utifrån avfallsmål med cirkulära flöden, återbruk och så vidare, berättar Lina Johnson.