PI­RA­TER­NAS KODEX

Pirater! - - Sjöröveriets Guldålder -

Att va­ra pi­rat var in­te ba­ra sorg­lös plund­ring och rö­van­de;

det fanns ned­skriv­na reg­ler som man ock­så skul­le föl­ja.

Pi­ra­ter­nas kodex, i all­män­het, var upp­fö­ran­de­reg­ler som sat­tes upp av kap­te­nen och be­sätt­ning­en in­nan av­färd. Al­la pi­ra­ter som fär­da­des på far­ty­get skul­le svä­ra en trohetsed och skri­va un­der över­ens­kom­mel­sen som en slags for­mell an­tag­ning. Den do­ku­men­te­ra­de strikt vad som skul­le gö­ras, vad som in­te skul­le gö­ras, och lämp­ligt straff el­ler gott­gö­rel­se. Van­ligt­vis för­stör­des al­la spår av ko­dex­en ef­ter resan, för att den in­te skul­le upp­täc­kas och an­vän­das un­der rät­te­gång­ar som be­vis på olag­li­ga öve­rens­kom­mel­ser.

All­var­li­ga för­se­el­ser som stöld, de­ser­te­ring el­ler hem­lig­hets­ma­ke­ri kun­de be­straf­fas med strand­sätt­ning el­ler till och med dö­den, men det fanns ock­så mind­re hår­da reg­ler för ute­gångs­för­bud, al­ko­hol och ha­sard­spel om­bord. Om nå­gon ska­da­des i strid, er­bjöd ko­dex­en er­sätt­ning. Stor­le­ken be­rod­de på hur all­var­lig ska­dan var, för­lo­ra­de man en arm el­ler ett ben kun­de man få hund­ra­tals sil­ver­styc­ken.

Ar­tik­lar­na tar ock­så upp hur stor an­del var­je pi­rat skul­le få ef­ter en lyc­kad kap­ning, vil­ket of­tast be­rod­de på de­ras rang om­bord på skep­pet. Van­ligt­vis fick kap­te­nen mel­lan fem och sex an­de­lar; hög­re gra­der, som styr­man, fick två an­de­lar; be­sätt­nings­med­lem­mar fick en an­del och yng­re per­so­ner, som skepps­gos­sar, fick en halv an­del. Vid oe­nig­het låg be­slu­tet all­tid hos kap­te­nen, men pre­cis som för res­ten av be­sätt­ning­en kun­de kap­te­nens be­fäls­po­si­tion tas ifrån ho­nom (ibland ge­nom my­te­ri) om den miss­bru­ka­des el­ler in­te sköt­tes.

Bart­holo­mew Ro­berts, en ökänd buc­kan­jär un­der ti­digt 1700-tal, tving­a­de of­ta er­öv­ra­de be­sätt­ning­ar att bli pi­ra­ter och att skri­va un­der ko­dex­en. Att gö­ra upp­ror mot de skriv­na reg­ler­na in­ne­bar, på ett sätt, att skri­va un­der sin egen döds­dom, och ko­dex­en var li­ka myc­ket ett sätt att ut­här­da livet på det hår­da ha­vet som att hål­la ord­ning i le­den. Ro­berts egen pi­rat­ko­dex över­lev­de, tack va­re hans oläg­li­ga död i strid, och do­ku­men­ten an­vän­des se­na­re i rät­ten, som ett vitt­nes­mål mot sjö­rö­veri.

«All­var­li­ga för­se­el­ser kun­de be­straf­fas med strand­sätt­ning el­ler till och med dö­den.» Al­la pi­ra­ter skrev un­der en upp­fö­ran­de­kod in­nan de god­kän­des som be­sätt­ning. Stöld­god­set de­la­des

upp mel­lan be­sätt­ning­en be­ro­en­de på de­ras

rang.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.