Husets baksida har känslan av en medeltida bygata, ett gathörn från en annan tid.
Huset befinner sig nu helt klart på toppen av sin karriär så här cirka 200 år efter den första grundstenen. Den gamla delen var på 90 kvadratmeter, den nya är på lika många och tillsammans ger de rum för mer än 180 kvadrat.
Paret Josef Eder och Sanna Hederus är båda arkitekter, Josef på General Architecture och Sanna på Kod. Hur var det att vara sin egen beställare?
– Gräsligt, skrattar Josef. Det tog tre år att bli eniga. Som arkitekter är vi vana vid att vara lite av en psykolog, att moderera i en relation, särskilt mellan par.
Husbygget hade enligt Josef en enda stor utmaning – ” att enas”. Men det lyckades familjen med. Och lustigt nog är det vad själva huset handlar om – att ena olika delar till något gemensamt men ändå behålla ett personligt uttryck.
– Ett långt förarbete var positivt. Tiden gjorde att vi inte hastade fram något, vilket resulterade i lösningar som tål just det – tiden, menar Josef. Där är ordet igen: Tiden. Torpet har vuxit upp till något av en filosofisk lek med tidsbegreppet. Se bara på husets baksida som ligger Josef varmt om arkitekthjärtat.
– Det är min favoritplats och har känslan av en medeltida bygata, ett gathörn från en annan tid.
Josef ser något vi andra inte ser, men så är det med arkitekters ögon. För att inte tala om barns fantasifulla blickar när de hittar egna världar, vrår och vilorum på de mest oanade platser.
– När vi inte hittar trettonåringen är han uppe på taket som binder ihop den nya och gamla delen. Behovet av egna utrymmen var viktigt i planeringen, även om sonens gömställe inte fanns med i planeringen, ler Josef.
Ett led i att harmoniera nytt och gammalt var hanteringen av exteriören. Det finns en likhet i byggtekniken. Delningen i panelen ger rytm till formen. Det syns i fasaden. Paret la ner lika mycket tid på den inre logistiken, hur passager spelar med öppningar till exempel. Invändigt består hemmet av två likvärdiga huskroppar som lirar mot varandra med varsitt huvudrum av snarlik storlek: köket i den gamla delen och vardagsrummet i den nya. Köket går i vitt, medan resten av huset – särskilt vardagsrummet – går i trä i form av stora paneler. Arkitekterna har utnyttjat hela formen i skivorna, vilket ger huset en återkommande rytm och harmoni. Tillbyggnaden är konstruerad av massiva, krysslimmade träskivor som för tankarna till ett modellbygge.
– Vardagsrummet blev vårt mest använda rum. Familjen samlas ofta på den mjuka heltäckningsmattan – den är lite av vår brottningsmatta, ler Josef.
Mattan går igen i huset, binder samman rum, skapar