TILLSAMMANS 2.0
Coworking är det nya kollektiva. När Ferdinand Bobergs urbana juvel slår upp portarna i ny jobbkostym, kikar Plaza på fenomenet i stort.
I ETT RASANDE tempo – prestissimo! – förändras världen framför våra terminalglasögon. Under en kort tidsrymd, har vi blivit gränslöst mobila. Allt som kan digitaliseras, kommer att digitaliseras. Med intelligent trådlös teknologi inom räckhåll kastas traditionella trossatser ut och okonventionella idéer vinner terräng. Delnings- och gigekonomin är ett faktum. Människor, varor, tjänster och information rör sig allt snabbare i en allt större omfattning och hela världen är tillgänglig.
Coworking tillhör inte dagens senaste ”buzzword”, men haussen håller i sig. Den kollektiva kontorstanken har sin grund i Berlin och hacker-kollektiven. Utvecklingen tog fart ordentlig i San Fransisco runt millenniumskiftet. Första gången ordet coworking dök upp i Googles databas var 2007. Som koncept vinner det allt större erkännande.
Företeelsen är en de luxe-variant av den kollektiva tanken i arbetsplatsform. Allt vilar på en konstant värdegrund, vilken ger ytterligare skjuts: det handlar inte bara om en plats där du befinner dig för att arbeta, utan en idé – du är ju också en del i en större gemenskap där du som medlem delar med dig av – och får tillbaka – inspiration, utveckling, kunskap och samarbete. Att kreativa människor och företag samlas i en självvald gemenskap är en förlösande faktor. Synergieffekterna som uppstår bara genom att vistas under samma tak är evidensbaserade.
Fredrik Carlström, med bakgrund från reklam, film och design, grundade medlemsklubben Alma 2017, Han saknade ett ställe där kreatörer och entreprenörer inom allt från tech, musik och arkitektur till mode, konst och media kunde samlas – men inte bara för arbete. Hans idé om att likasinnade i en gemenskap sporrar varandra grundades i erfarenheten av väl genomtänkta bordsplaceringar vid middagsbjudningar. Inspirationen kom från platser som gjort historiska avtryck, bland andra amerikanska forsknings- och vetenskapscentret Bell Labs som under en stor del av 1900-talet var den plats i världen där den mest innovativ forskningen producerades.
– Allt börjar med en idé. Så fantasi och kreativitet är de starkaste krafterna i universum. Men den kreativa processen är ömtålig, idéer är ömtåliga. Så vi har försökt bygga en plats där förutsättningarna för idéer är optimala och som ger dem näring, säger Fredrik Carlström.
Med Alma, i den tidigare designhögskolans Beckmans lokaler mitt i Stockholm, satte Carlström en ny standard interiörmässigt med hjälp av arkitekterna Tham & Videgård. Den tidlösa enkelheten, byggd på hembonade detaljer och genomtänkta materialval, belönades under öppningsåret med Sveriges Arkitekters pris för bästa inredning, Guldstolen. Omskrivet i allt från Architectural Digest och Domus till Wallpaper, har Alma beskrivits som ett “antiWeWork”
av designtidningen Surface och som “den coolaste arbetsplatsen” av Vogue. Det här blev också starten för utvecklingen av branschen, där konkurrensen om en viss typ av människor och verksamheter nu handlar om unicitet snarare än medlemsavgifter. En viktig komponent för att stimulera såväl befintliga som presumtiva medlemmar, är ett innehållsrikt program där Alma hittills arrangerat allt från boklanseringar och pop-up butiker till middagar och innovativa föreläsningar.
Swedish Fashion Association, som arbetar med att samla, stödja och främja svenskt mode nationellt och utomlands, har valt att sitta på Alma sedan ett år tillbaka. Generalsekreterare Catarina Midby har med sin bakgrund inom H&M lång och global erfarenhet av att jobba i stora organisationer.
– Här är vi ett litet team med två fast anställda på heltid och gillar att vara i ett större sammanhang med fler ”kollegor”, reception, riktiga mötesrum och lunchrestaurang, berättar generalsekreterare Catarina Midby. Fördelarna är många menar hon vid en jämförelse:
– Det bästa är den sociala biten, med trevlig personal och medlemmar. Också läget och inredningen som gör att andra gillar att komma hit för möten.
I Harvard Business Review redovisades redan för fem år sedan fördelarna med coworking. Forskning visade att medlemmar presterade bättre då arbete fick ett större syfte när kontrollen över jobbsituationen och flexibiliteten överlag ökade. Tidigare har den här typen av smart curerade ytor och platser varit förbehållna prestigefulla universitet, statliga forskningsenheter och vissa moderna företag i framkant. Nu finns mixen av stora sociala utrymmen, privata kontor, mötesrum, en rad valmöjligheter och servicetjänster beroende på medlemsnivå tillgängligt för alla – och inte bara egenföretagare, distansanställda, entreprenörer, kreatörer och startups lockas. Att slopa tunga overhead-kostnader och långa hyresavtal accelererar i attraktion, även för mellanstora företag och större globala etablissemang. Det är perfekt att erbjuda nyckelpersoner som inte vill sitta i periferin, tänker många.
– Fler börjar inse att det klassiska kontoret inte är det enda sätter att organisera människor på. För att lyckas borde man istället fundera på vad det är man vill åstadkomma och sedan organisera sig på ett sätt som gör det möjligt att attrahera, behålla och inspirera de bästa människorna, fortsätter Carlström.
Även funktionen som satellitkontor och tillfälliga arbetsplatser under en längre projektperiod attraherar. Ett friare sätt att arbeta är alltså här för att stanna, inte minst har annus horribilis 2020 i sig varit en tipping point. Coworking är inte en nischprodukt längre. Från renodlade startups, börjar även större fastighetsbolag att paketera kontorsytor på mindre, snabbare kontrakt med gemensamma ytor, WiFi och service. Städernas progression i takt med teknikens utveckling, gör att många byggnader förlorat sitt forna syfte. Nu får de nytt liv innanför fasaden som kollektiva arbets- och samlingsplatser där just huskroppen och dess historia är en bidragande faktor till framgång. Och när utbudet blir större, ligger konkurrenskraften inte hos de generiska, nyckelfärdiga lösningarna - det den globala börsnoterade WeWork blivit symbolen för. Nu är det kombinationen av plats, byggnad och servicemix som driver utvecklingen i innerstadsregionerna.
I en av Ferdinand Bobergs byggnader, Stockholms gamla
tekniska verk för gas- och elproduktion, öppnar nu United Spaces en ny coworking-arena. Ferdinand Boberg är en av landets främsta arkitekturikoner och den som introducerade ett nytt formspråk i Sverige då hans yrkesbana sammanföll med den moderna, realistiska rörelsen. Han insåg tidigt vikten av symbios mellan välbefinnande och skicklig byggnadskonst. Resonemanget har Boverket fastställt en gång för alla i sitt Underlag för nationell arkitekturpolicy, 2017: ”God arkitektur har en stor påverkan på enskilda individer och bidrar till ökad livskvalitet.” Boberg propagerade för hållbara, äkta material som åldras vackert då byggnader ska vara stabilt beständiga under ansenlig tid. I underlaget står även att ”god arkitektur ser platsens unika förutsättningar och kulturhistoriska värden som en resurs som behöver förvaltas. Att arbeta med arkitektur handlar om att ta tillvara och ibland ändra det som redan finns, men även att skapa något helt nytt.”
Genom att mixa en massiv huskropp med fint utformade detaljer, gärna med rik dekor i jugendstil, lät Boberg överföra innovativa idéer till reella konstruktioner. Nu så här drygt 120 år senare, har 4 200 kvadratmeter av den totala ytan i Torsgatans kraftfulla fastighet renoverats ingående under tre års tid enligt Q-märkningens strikta riktlinjer. Historia och nutid flätas samman på ett konstruktivt sätt. Från fönstren med hög våningshöjd, vissa med välvd båge och småspröjs i överkant, är utsikten över vattnet intill Barnhusbron vidsträckt. Den som vill fördjupa sig i arkitekturens relevans, kan ta del av The Value Handbook utgiven av det statliga organet i England, The Design Council, som handhar främjandet av landets form- och designfrågor. I boken fastställs de värden en väl gestaltad, officiell byggnad ska uppfylla. Torsgatan 26 bockar av samtliga sex, från marknads-, symbol- och funktionsvärde till miljömässigt, socialt och kulturellt värde. För interiören står arkitekt- och designbyrån Specific Generics som djupdykt i Bobergs historia där även gode vännen Anders Zorn medverkar. Zorn står för inspirationen till interiörens färgsättning med sitt porträtt av senatorshustrun Elizabeth Sherman Cameron från år 1900. Maja Bernvill, Chief Creative Officer på Specific Generics, berättar:
– Målningen innehåller många typiska element för jugendstilen, som böljande och stiliserade naturelement, asymmetri och tydlig inspiration från Asien. Färgpaletten vi arbetat efter, är en balanserad enhet med bland annat en röd bibliotekshylla, fåtöljer i orange, marmor med rosa ådring. I de rikt dekorerade och Q-märkta mötesrummen, går väggarnas träpaneler i mahognyröda toner. Vi har använt oss av både färg och motiv från målningen, men också tidsandan har inspirerat till en samtida tappning.
Tankegångarna går igen i inredningen där både asymmetrin och naturen syns i bord, sittmöbler och materialval. De olika arbetsplatserna varierar i utformning, där en del möbler är Specific Generics egna innovationer, såsom de okonventionella skrivborden.
– Borden är ritade för att främja samarbete och har därför en organisk form utan två kortändor. De är också så pass stora att man ska våga slå sig ner även om det redan sitter någon där, vilket kan vara svårt med de privata sfärerna svenskar i allmänhet har. Men, har man väl fått två personer att sitta ner vid samma bord kommer snart samtalet igång.
Som en del i helhetsupplevelsen ingår en konstupplevelse i regi av inhouse-kuratorn Jun-Hi Wennergren Nordling.
– I direkt närhet finns både Bonniers konsthall och SvenHarrys konstmuseum, i den andan såväl som Ferdinand Bobergs, kommer det att finnas utvald konst här i rummen, vi arrangerar vernissage med föredrag och verken byts ut med jämna mellanrum. Vid öppningen kommer verk av Jenny Källman, Åsa Jungnelius och Jonas Nobel att hänga på plats, berättar Karl Granberg, marknadschef.
Den habila designen omfattar även utsidan: på de två enorma innergårdarna färdigställs uteserveringar, gym och padelbanor. För att skapa ett flöde av människor, kommer gårdarna med sina aktiviteter att vara öppna även för externa besökare.
»Fler börjar inse att det klassiska kontoret inte är det enda sättet att organisera människor på.«
Nu väcks alltså den tämligen avsomnade södra delen av gatan till liv. I våras beskrev arkitekten Gert Wingårdh öppenhjärtigt i en debattartikel i branschorganet Arkitekten att: ”Koncept saknar värde om resultaten inte blir värdefulla för dem som möter husen varje dag. Det är för dem vi måste fortsätta anstränga oss att ge husen detaljer där kärleken kan få fäste. Detaljer är inte bagateller. De kan tvärtom vara det mest avgörande.”
Orden kopplar på ett tydligt sätt samman vad som beskrivs ovan: Bobergs banbrytande byggnadsstil, Zorns tavla, samtida designassociationer som knyter an till kulturhistoriska värden och viljan att skapa framtidens arbetsplatser redan nu.