CITYNÄRA SEKELSKIFTE
Rebecca Lingbert och Olle Karl son förälskade sig i en sekelskiftes villa i Mälarhöjden. Det tog ett år av renovering innan de kunde flytta in, men nu har de svårt att tänka sig att bo någon annanstans.
Rebecca Lingbert och Olle Karlson förälskade sig i en sekelskiftesvilla i Mälarhöjden. Det tog ett år av renovering innan de kunde flytta in, men nu har de svårt att tänka sig att bo någon annanstans.
Den gula sekelskiftesvillan, som byggdes någon gång runt förra sekelskiftet, är k-märkt och ligger i Mälarhöjden i södra Stockholm. Villan byggdes från början som en sommarstuga och hade under åren hyrts ut till diverse kulturpersoner. Rebecca Lingbert och Olle Karlson köpte huset från Stockholms stad och fick hjälp av Olles föräldrar med finansiering.
– Vi hade inte haft ekonomisk möjlighet att köpa det i det läget, men sedan tre år tillbaka är hela huset vårt, säger Rebecca som för tillfället är hemma med familjens senaste tillskott – lilla Lovis, tio månader.
I sitt ursprung bestod huset bara av en våning vilken bars upp av pelare, men på 30-talet byggdes en undervåning till. Rebecca och Olle flyttade in 2012 efter att ha renoverat i drygt ett år.
– Många tyckte att vi var tokiga som köpte huset. Dels för att det var i sådant renoveringsbehov, men nog mest för att vi var så unga. Vi var bara dryga 25 och alla våra vänner bodde i lägenhet. När de var ute och festade fixade vi med huset, ler Rebecka.
Huset var i så pass dåligt skick att allt utom tak behövde göras om. Väggar, socklar, karmar, dörrposter och kakelugn revs för att sedan byggas upp igen – allt enligt regelverket för kulturmärkta hus. Att restaureringen tog sådan tid berodde till stor del på det idoga letandet efter lister, beslag och andra ursprungsdetaljer.
– Ibland tänkte vi: ” Vad har vi gett oss in på?” Och renoveringen underlättades ju inte av att det inte finns en enda rak vinkel i huset. Här är allt lite skevt och vint. Det är så klart lite besvärligt när det kommer till att inreda det, men jag gillar det icke-perfekta med huset. Det är ju det som gör det så charmigt, säger Rebecca.
Interiören består av en blandning av gammalt och nytt – där en hel del möbler införskaffats på Blocket. Möbelinköpen, berättar Rebecca, som är den som ” bestämmer det mesta” när det kommer till inredningen (med undantag från husets instrument som är Olles), börjar ofta med att hon får en idé om något, varpå hon registrerar en Blocketbevakning. Sedan ger hon sig inte förrän hennes önskan är uppfylld. Så var det bland annat med vardagsrummets två gråa Karin – Bruno Mathssons klassiker från 1973 – och det stora Haybordet på den inglasade verandan.
– Matplatsen på verandan är en av våra favoritplatser här hemma. När vi sitter där och ser ut över vatten och rådjur brukar jag tänka att vi inte kommer kunna bo bättre än såhär. Lantligt men ändå så nära stan.
Naturen och läget – med tunnelbana tar det 20 minuter till city från
”Jag gillar det ickeperfekta med huset. Det är ju det som gör det så charmigt”
Mälarhöjden – är det bästa med förorten, tycker Rebecca. Och det faktum att flera av deras vänner nu börjat flytta till området gör det hela inte sämre.
– Nu börjar många av dem också bilda familj och bli sugna på hus. Vi gjorde ju allt i lite omvänd ordning. Först hus, sedan familj, haha.
Invändigt börjar villan bli klar – det som väntar härnäst är trädgården. En plats som hittills ”mest fått sköta sig själv”. Vilket är förståeligt med vetskapen om att två av familjens fyra medlemmar är under fyra år.
– Vi har ett kolonilottsområde precis intill oss så vi njuter av de vackra trädgårdarna där så länge, säger Rebecca.
Med tanke på ett krävande husprojekt i backspegeln kan man anta att paret borde ducka för all typ av renovering de närmaste åren. Men, nej då, inte alls. För ett år sedan köpte familjen ett sommarställe i Stockholms mellersta skärgård. Detta i form av ännu ett sekelskifteshus i behov av renovering.
– Vi fick tillträde i samma veva som vi fick vårt andra barn, så vi hann inte göra något med det alls förra sommaren. Men den här våren är vi supertaggade att sätta i gång. I alla fall jag, skrattar Rebecca.
”Vi gjorde ju allt i lite omvänd ordning. Först hus, sedan familj”