Chefredaktören har ordet.
egnet strilar ner, liksom slår sådär hårt på fönsterblecket, precis den sortens vita brus som ofta får mig att snabbt sekundsomna – rakt ner på tangentbordet. Fast just i dag lyckas denna text hålla mig vaken. Det är en omtumlande tid vi vistas i just nu, virus och klimatkamp tampas om nyhetsrubrikerna och det ställe många av oss helst vill kura ihop oss på är nog våra hem. En mjuk säng, en skön soffa eller en stol vid ett dukat matbord, det finns många olika platser som känns sådär snälla för sinnet. I går kom jag på mig själv med att ha lyckats skapa en ny extrabra plätt, faktiskt. I min förra lägenhet satt jag alltid på köksgolvet och skrev, precis där det var som allra smalast mellan vägg och vägg, som en perfekt böjning av benen, låt oss säga cirka femtiofem centimeter bred. Nu – tadaa ( ja, spänningen höjs högt här nu alltså), är min absolut bästa jobbplats i soffan. För att vara någon som aldrig har lyckats hålla sig stilla en längre stund på just möbler som är designade för att sitta på, så är detta en väldigt otippad utveckling. Och den totala anledningen till denna utveckling är helt klart ett besök av stylist Saša Antić, som efter att ha tittat runt i mitt vardagsrum i trettio sekunder artigt frågade om han fick möblera om. Svaret var ja – och nu sitter jag där jag sitter, med soffan åt ett helt annat håll och tittar ut genom fönstret och tänker på hur härligt det är ändå, att vi inte vet var vi kommer trivas mest eller tänka bäst.
I det här numret av Plaza Interiör har vi en härlig köksspecial. Det matglada rummet som så många av oss har som sin absoluta favorit – för mig är detta rum sovrummet, som vi ju också zoomar in i detta nummer. Äta, sova och så gör vi allt igen, om igen och om igen. Hur underbart är inte det egentligen! Trevlig läsning och hoppas ni hittar er egen plats ni inte visste fanns.
”För att vara någon som aldrig har lyckats hålla sig stilla en längre stund på just möbler som är designade för att sitta på, så är detta en väldigt otippad utveckling.”