Vågar du lämna filterbubblan?
Våra skräddarsydda informationsflöden har inneburit en större frihet, men påverkar också vår syn på saker och ting. Bör vi sträva efter att förändra vår världsbild – och är det dags att vidga våra vyer?
Att scrolla igenom sitt flöde på sociala medier är inte riktigt vad det var för ett par år sedan. För många av oss har Facebook blivit ett nyhetsflöde snarare än en plats för uppdateringar från vänner, och många gånger är det lätt att undra vad nyheterna som dyker upp faktiskt baseras på. För idag är det inte bara de sidor vi själva gillar och följer som dyker upp, utan i stor utsträckning artiklar och knäppa videos som vänner gillat eller kommenterat.
Tänk efter: hur många av de inlägg som dyker upp i ditt flöde utmanar egentligen dig, får dig att tänka till eller gör dig upprörd? För de flesta av oss är Facebook en ganska mysig plats där innehållet är anpassat efter oss själva och våra intressen på ett eller annat sätt.
Enligt Eli Pariser, grundare av nyhetssajten Upworthy, befinner vi oss i varsin filterbubbla. I hans bok The filter bubble: What the internet is hiding from you från 2011 beskriver han hur våra flöden på sociala
medier blir allt mer skräddarsydda beroende på de val vi gör: sidor vi gillar, vad vi söker på och till och med var vi befinner oss. Facebook och Googles algoritmer väljer sedan ut information baserat på dessa faktorer, och utesluter sådant som går emot vårt mönster.
Vad blir då konsekvensen av detta? Enligt Eli Pariser för det med sig en okritisk syn på världen.
– För att vara en bra medborgare är det viktigt att kunna se världen ur andra människors perspektiv och se det större sammanhanget. Om allt du ser grundar sig i din egen identitet blir det svårt, för att inte säga omöjligt, har han tidigare sagt.
Många varnar nu för hur den selektiva exponeringen på bland annat sociala medier påverkar politiken och journalistiken. I efterdyningarna av det amerikanska valet hävdades det till exempel att spridningen av falska nyheter varit med och påverkat slutresultatet, och flera experter menar att våra skräddarsydda flöden kan komma att påverka valresultatet även i Sverige nästa år – något som skulle vara fördelaktigt för de mer extrema partierna.
Enligt Peter Dahlgren, doktorand på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs Universitet, är det viktigt att vi inte ser utvecklingen så svart och vit. En preliminär analys efter valet i USA visade att det främst var äldre väljare som röstade på Donald Trump och yngre på Hillary Clinton, samtidigt som det är de yngre som använder sociala medier mest. Det är alltså alldeles för förenklat att påstå att en så kallad filterbubbla orsakat valresultatet, menar Peter Dahlgren. Enligt honom är idén om just selektiv exponering något överdriven:
– Man kan tänka sig ett scenario där personer som endast tar del av information på nätet som bekräftar det de redan tror på blir mer extrema. Men tittar man över längre tid, säg sex månader, ser man att människor generellt inte undviker det som talar emot deras egen övertygelse. Och ju mer vi tar del av andra sidan blir vi många gånger mindre extrema. Algoritmerna i sig utgör inte nödvändigtvis problematiken, säger Peter Dahlgren.
Mer intressant att titta på, menar han, är snarare hur journalistiken utvecklas.
– Under USA-valet kunde man till exempel se att de mest vinklade medierna, som exempelvis vänsterliberala Slate eller konservativa Breitbart, spred nyheter till sina läsare som sedan delade dem vidare på sina egna sociala medier. Dels bekräftar nyheterna vad de redan tror, vilket i sin tur skapar en popularitetseffekt – det blir mer populärt för att det är populärt. Går vi in på Facebook och ser att våra vänner har delat något som har 1 000 delningar, då klickar vi på det, oavsett om det bekräftar våra åsikter eller inte. Det är också antalet delningar som får något att sprida sig, inte bara innehållet. Konsekvensen är att små ämnen kan få större proportioner än vad de egentligen har. Journalister måste sätta ner foten och inte gå mot så kallade clickbaits, artiklar som folk klickar på mycket, genom att förvränga rubriker. De måste framhålla den samhällsnyttiga biten, vad som faktiskt är relevant som nyheter, säger Peter Dahlgren.
I Sverige är SVT en av de medieaktörer som går i bräschen för att motverka den här utvecklingen – i deras treårsstrategi för åren 2017–2020 är uppdelningen av åsikter och perspektiv en av de frågor man ska fokusera lite extra på.
– Polariseringen och de filterbubblor som skapas leder till en ökad känsla av splittring och en brist på tillit, trygghet och tillhörighet. Vår utmaning är att ge människor en känsla av samhörighet och att överbrygga de informations- och kulturklyftor som finns i samhället, skriver de i ett pressmeddelande.
Men vad kan just du göra för att ta dig ur den så kallade filterbubblan? Det simpla svaret är att fortsätta klicka och läsa. För oavsett om vi håller med eller inte om det som sägs i våra Facebookflöden är det i slutändan upp till oss själva att ta till det viktigaste verktyget av alla – källkritiken – även om det är vår bästa vän som delat artikeln.
Små ämnen kan få större proportioner än vad de egentligen har