Den nya festivalträningen
Vi har alla hört det förr. ”Glöm inte vardagsträningen”. Tips om att hoppa av några hållplatser för tidigt, göra knäböj i hissen eller att diskret häva sig upp och ner på tå mellan möten. Vardagsträningen ropar efter en uppgradering – och sommarens rejäla
Basen slår, ända in i hjärtat. Kroppen är varm, trots att solen redan gått ner. Vänner dansar och skrattar, mitt i folkhavet som aldrig står still. Neonljusen lyser i takt med den stigande pulsen. Du sjunger med i texterna som formas vid scen, rör dig till musiken och tar några djupa andetag i natten. Allt det här händer – men du har missat det största av allt. Att du, samtidigt som du njuter av livet på festival, faktiskt utför sommarens längsta träningspass. Utan att veta om det. Att lura hjärnan
När artist efter artist kliver upp och får dig att dansa, hoppa och svettas, sätts alla muskler i kroppen i arbete. Resultatet blir att vi nästintill lurar hjärnan att fokusera på att vi dansar till fjärde låten, när träningspasset i själva verket är i full gång. Lovisa Sandström är utbildad inom idrottspsykologi, arbetar som PT och gör Träningspodden med Jessica Almenäs. Hon menar på att den uthållighet som kroppen omedvetet pressar sig till under en konsert inte vanligtvis uppnås i andra miljöer.
– Människor som aldrig skulle springa i två timmar kan utan problem dansa i två timmar. Det är också svårt att springa länge på samma hårda underlag. På festival rör man sig på ojämn mark och kan kontinuerligt byta rörelsemönster.
Träning som utförs på festivalområdets oregelbundna ( och eventuellt leriga!) mark ger också effekt på resultaten. Fler muskler aktiveras, balansen tränas upp och smidigheten ökar. Dessutom finns det såklart fördelar med att vara utomhus – solljus, D- vitamin och frisk luft gör gott för både kropp och sinne. Att kombinera de två faktorerna, och samtidigt stå mitt i en livespelning av Zara Larsson eller Icona Pop, gör att träningen sker omedvetet och utan pekpinnar eller krav. Peppen är total på festival och sanningen är att inställningen gör skillnad.
– Det sägs att människor som tränar mot sin egen vilja inte får lika bra hälsoeffekter som de som vill träna. På festival rör du dig konstant, samtidigt som
du mår bra mentalt och oftast inte ens funderar på om det känns tungt att dansa i några timmar till. Musik gör att vi släpper på prestationskraven samtidigt som det ökar vår t välmående. Sammanhanget tänjer kroppens spärrar för vad den vanligtvis är kapabel till. Musikens påverkan
Att musiken är central på festival är vida känt, och samma princip gäller träning. Vid gruppträning synkroniserar musiken deltagarnas rörelser precis som den ger bra takt för ett jämnt löpsteg på springturen. Det som egentligen lockar oss till musiken, främst i träningssammanhang, är känslorna.
– Många av de jag coachar i mitt arbete som PT vill använda musik för att förstärka känslor. Musiken kan ta en till en annan plats eller upplevelse där man mått bra eller känt sig stark. Det tar motivationen till nya nivåer.
Detsamma kan sägas om prestationen. Det som gör att festivaldansen faktiskt kan pågå i timmar kommer inte odelat från att musiken som strömmar ur högtalarna är extra bra eller har rätt tempo. Musik får oss att prestera bättre när vårt välmående ökar. Hormonet endorfin, som hjärnan skapar när kroppen njuter, har sedan länge kopplats till musik och rörelse. Några knäböj till Spotifylistan kan absolut ge kroppen en skjuts, men aldrig i samma utsträckning som ett liveframträdande.
– Vad som händer på festival är att musiken spelas på plats och behovet av att fly in i någon annan känsla finns inte. Snarare försvinner du in i stunden och ditt personliga välmående, det musiken skapar i dig, fördubblas. Du får kraftigare ljudvågor emot dig, du känner trycket från högtalarna och du förenas i ett stort samspel med andra som känner samma glädje och energi som du. Stämningen smittar av sig
När man känner välmående och glädje finns hormonet oxytocin alltid med i bilden. I festivalklungan bidrar hormonet till att glädjen växer, eftersom den smittar av sig. Det är lite som ordspråket säger: delad glädje är dubbel glädje.
– Eftersom hormonet frigörs av beröring, utvinns oxytocin och endorfiner när andra står och hoppar och dansar tillsammans med dig. Om du ser att en person mår bra får du ett påslag av oxytocin, bara för att någon annan mår bra. Det förs vidare automatiskt.
När vi är glada går blodtrycket ner, vi använder ansiktets muskler när vi skrattar och spänningar i nacken släpper. Vi bryter av ett negativt ansiktsspråk och den nya mimiken förs vidare till andra. Att samlas kring en upplevelse, få dela ett minne med sina vänner ( och säkerligen ett par tusen människor till) förlänger känslan av glädje, även efter.
– Konserten har absolut en större inverkan på dig om det är 2 000 personer framför scenen än om du skulle stå ensam. Så kraftfull är gemenskapen. Oxytocin är ett viktigt hormon vid anknytning och stärker musikens påverkan att förena dem som upplever festivalen tillsammans. Det gör också att kroppen orkar dansa mer, att musiken upplevs starkare och att de som åker på festival tillsammans växer som vänner.
Så, tänk dig. Basen slår, ända in i hjärtat. Kroppen är varm, trots att solen redan gått ner. Vänner dansar och skrattar, mitt i folkhavet som aldrig står still. Endorfiner och oxytocin flyger över fältet, smittar av sig och fördubblas. Sommarfestivalerna har gjort sitt, och vardagsträningen kommer aldrig mer vara sig lik.