Have a Seat
Efter att hon fått en ryggmärgsskada som tioåring och insett att kroppen inte orkade lyftas av kryckor, började Louise Linderoth använda rullstol. Hon insåg då hur kläders passform inte följde den vinkel kroppen skapar i en sittande position, och att det
Vad vill du förmedla med din kollektion?
– När jag själv började använda rullstol märkte jag hur folk kollade på mina ben istället för mitt ansikte. Det kändes som att mina ben var viktigare än resten av min kropp. Därför kändes det intressant att ta upp frågan och experimentera kring benens betydelse. Klä hela kroppen i ett par jeans och se vad som händer. Hur var din skaparprocess?
– Jag filmade mig själv när jag testade olika plagg för att få en uttrycksmässig uppfattning. Eftersom man inte är van vid att se kläder på personer i rullstol fick jag använda min egen kropp som modell. Jag klippte i jeans jag hade hemma för att få till en bra konstruktion och kunna utveckla tanken mer konstnärligt. Vad säger egentligen jeans om benen? Om jag gör ett par jeans som täcker hela kroppen, är kroppen då bara ett ben? Ett annat jeanspar i kollektionen går bara till knävecken. Betyder det att bara smalbenen är ben och resten av kroppen är överkropp? Sådana tankar hade jag med mig under hela skaparprocessen. Vad kände du innan visningen drog igång på Stockholm Fashionweek?
– Jag var väldigt nervös. Min kollektion var långt ifrån vad som vanligtvis syns på en modevecka. Samtidigt hade jag kommit till en punkt där jag tänkte att det inte spelade någon roll vad jag kände, för den här förändringen behövde ske. Du blev omnämnd i amerikanska Vogue som kanske den mest inspirerande kollektionen från Textilhögskolan. Hur tror du att de tänkte?
– Modevärlden är redo för utveckling där det gäller inkludering av olika typer av kroppar, och jag tror att Vogue ville stötta det. Förändring måste börja någonstans, med någon som vågar. Vad Vogue säger lyssnar branschen på och det var ett enormt stöd när det kändes som att jag var ute på djupt vatten. De bekräftade att jag hade gjort något rätt, att min kollektion inte var helt galen även om den var utanför ramarna.
Have a Seat gjorde succé både i Stockholm och i London, men på Köpenhamns modevecka fick dina modeller inte sitta i rullstol. Varför valde du att inte medverka?
– De gav inte rullstolen utrymme. Jag insåg senare att det var en inställning de hade och det gjorde mig besviken. Tillgänglighet och inkludering handlar inte om ramper eller praktiska lösningar, utan om en inställning till att alla ska vara välkomna. Det var därför jag valde att inte medverka. Dessutom hade kärnan i arbetet gått förlorad. Målet med kollektionen är att representera mångfald och om alla modeller går, då anpassar jag mig efter modebranschens ideal. Vad arbetar du med du just nu?
– Tillsammans med Dr. Denim kommersialiserar vi just nu mitt examensarbete. Vi gör ett par vardagsjeans som både är sköna och konstruerade efter en sittande position. De lanseras senare i sommar.