Asabea Britton
Jag drivs av att lära mig mer och att föra det vidare.
Kvinnokroppen är ett under. Men mens, klimakteriet och allt däremellan, har hittills varit ämnen som har sopats under mattan – fram tills nu. I takt med att allt fler kvinnor efterfrågar tillgänglig information om vad sin kropp går igenom har Asabea Britton blivit en folkbildare av sin tid. Hon är barnmorskan som genom sitt Instagramkonto förnyat sättet på vilket information om tidigare tabubelagda ämnen sprids. Som nyexaminerad barnmorska och gravid med sitt första barn, lade hon i förbifarten upp några lärokort från utbildningen på sitt privata konto; en osminkad sanning om hur vaginala bristningar vid födsel kan se ut. På grund av den chockartade responsen insåg Asabea att hon behövde dela med sig av sitt knowhow. På kort tid har hennes konto gått från privat till offentligt där 28 000 följare, i en ständigt växande skara, följer hennes dagliga uppdateringar. Och Asabea backar inte för svåra frågor. I sina stories går hon, lugnt och sakligt, igenom de ämnen följarna vill veta mer om. Här finns svar på allt från sen abort och förlorad känsel vid sex till vattenfödsel, amning, smärtlindring och första tiden med bebisen. Intresset för hennes moderna sätt att folkbilda, där pedagogiska bilder varvas med mer privata upplevelser, är omättligt.
– Folk vill veta mer, ibland om grundläggande saker som borde vara självklara. Vi pratar mycket om förändringar som måste till, men inte så mycket händer. Jag tycker att det är viktigt att öka kunskapen, för med det kommer makt: du vet vad du har rätt till och vad du kan förvänta dig.
Efter varje inlägg, strömmar uppskattande kommentarer in: ”Du är fantastisk! Superbra föreläsning.” ”Är så tacksam för att du gör detta.” ”Du är en vardagshjälte för oss gravida!”
Vad gör dig så uppskattad?
– När jag började skriva om barnmorskegrejer på Instagram fanns så vitt jag vet ingen annan som gjorde det, så jag fyllde ett hålrum. En förlossning är ju inte bara en liten begränsad del, utan något man bär med sig hela livet på gott och ont. Det förändrar absolut en människa. Generellt tror jag mitt sätt att prata är modernt och skapar en fin relation med mina följare. De har förtroende för mig och känner att de kan identifiera sig med mig och mina värderingar.
Är Instagram en bra läroplats?
– Ja, födandet måste normaliseras och inte upplevas som främmande och farligt. Här har sociala medier en viktig roll genom sitt lättillgängliga format. Det är enkelt att skicka ett DM, dela info, länka och ha frågestunder. Jag vet att det hjälper många med förlossningsrädsla och de som bearbetar trauman att höra andras berättelser på ett ofiltrerat sätt.
Idag väntar Asabea sitt andra barn och arbetar till vardags på en ungdomsmottagning. Där träffar hon främst unga kvinnor mellan 12 och 23 år som vill prata om preventivmedel, könssjukdomar och underlivsbesvär. På fritiden interagerar hon med sina följare på Instagram och via sin blogg. Det är lätt att se att Asebeas yrke har blivit hennes stora intresse.
– Jag drivs av att hela tiden lära mig mer och att föra det vidare. Kan jag och mitt konto vara en källa till att vissa får en bättre upplevelse, så är det fantastiskt. Att vara barnmorska kombinerar min kärlek för vården, kvinnor och det pedagogiska. Jag älskar att det är så brett, självständigt och uppskattat. Att det både är det friska och det sjuka och att jag kan göra skillnad. Du kommer också väldigt nära inpå och blir inbjuden att vara ett stöd i de mest intima delarna av livet. Det är väldigt givande.
Hur kan vi öka medvetenheten om viktiga kvinnofrågor?
– Genom att sexualupplysningen blir bättre och mer gedigen redan från grundskola ända till gymnasiet. Det behövs särskild kompetens för att lära ut det här ämnet och det ska inte läggas på matteläraren som när jag gick i skolan. Man behöver en tydlighet om vad som ska ingå och det behöver vara brett och inkluderande. Det är inget man betar av på en månad.
Asabea växte upp i Stockholms innerstad och har även bott i Uganda, Ghana och Etiopien. Båda föräldrarna är professorer inom infektionssjukdomar respektive parasitologi och har jobbat med forskningsbistånd.
Hur mycket har din uppväxt präglat dig?
– Jag kommer från en brokig, men väldigt tajt familj med blandade hudfärger och åldrar, vilket har präglat mig väldigt mycket och berikat min barndom. Visst har jag haft perioder när jag önskade att min hy var vitare och håret rakare. De stadsdelar jag växte upp i är inte speciellt mångkulturella. Trots det har jag alltid varit omringad av människor från olika delar av världen och områden, vilket hjälpt mig att känna mig mindre utsatt. Det är något jag vill att mina barn också ska få med sig.
Varför blev du barnmorska?
– I tonåren prioriterade jag inte skolan och var lite strulig och betygen blev så där. Mamma har alltid sagt att jag måste studera vidare, det var otroligt viktigt för henne. Först visste jag inte vad jag skulle plugga, men siktade in mig på läkare. Efter Komvux och typ 40 000 högskoleprov, utan att få tillräckliga betyg, bestämde jag mig för att bli sjuksköterska och fortsätta försöka komma in på läkarlinjen. När jag jobbade som undersköterska på en förlossningsavdelning under studietiden, föll alla bitar på plats: det var ju det här jag skulle syssla med!
Behöver vi prata mer om mödravården och barnafödande?
– Absolut! Det är ju något av det största som kan hända och man kan göra: att bli gravid och sedan få föda bör absolut tas på mycket större allvar. När man lägger ner BB-avdelningar så att folk tvingas åka bil 12 mil för att föda är ju en katastrof! Förutom fler vårdplatser, mer personal med rätt kompetens och bättre arbetsvillkor, så skulle jag vilja få in fysioterapeuter i förlossnings- och mödravården. Det här en period i ens liv att värna om, vilket inte görs nu.
Om du fick ge ett råd till alla blivande mödrar. Vad skulle det vara?
– Lita på din instinkt och egen förmåga. Välj vilka som får ge dig råd och tips med omsorg. Och kom ihåg att allting med barn går i perioder.