AMY GIUNTA & MARTIN LILJA
å svenska uppsamlingsplatser för konst har blivit lika hajpade som Loyal, som sedan 2000 har existerat i flera skepnader och på olika platser med stark internationell förankring. Det började i London där Martin Lilja och Kristian Bengtsson startade Loyal Magazine. Det fick snabbt hög status i konstvärlden och många samlare kom att se magasinet som en portal till den bästa unga, amerikanska samtidskonsten – som Wes Lang och Eddie Martinez. Den New York-baserade fotografen Amy Giunta gillade Loyal Magazine så mycket att hon började distribuera det och på så sätt träffade hon Martin Lilja. 2005 öppnade det äkta paret Loyal Gallery i Stockholm, för att 2010 flytta ner till Malmö. Nu, åter på plats i Stockholm, är de entusiastiska över att ha installerat sig på Kammakargatan. Men de saknar samtidigt södern.
– Det var den schysstaste lokal vi haft, i ett spännande område vid hamnen, säger Martin.
Loyal har tidigare släppt litteratur av bland andra Martin Luuk och Brett Wilson. Och parallellt med återflytten till Stockholm har de tagit det mer naturliga steget till konstböcker, där Vol. 1 av Kristian Bengtsson är först ut. En återgång till Loyals ursprung, menar Amy.
– Allt började med att vi ville publicera Kristians bilder. Nu har vi slutit cirkeln.
Det har blivit flera mässor för Loyal och det här är tredje gången som paret ställer ut sina konstnärer under Art Basel Miami Beach. De ser det hela som en återförening med konstfolk de känner och föredrar, enligt Amy, att vara del av satellitmässan Untitled på South Beach.
– Vårt första år här var 2012, då också på Untitled. Vi tycker om att vara med och bygga något från grunden. Nu har Untitled växt och konceptet med en sammanhängande curerad mässa är så grymt. Omar Lopez Chahoud, artistic director, har fått hit så många fantastiska namn. Det är ett öppet och vackert utrymme och konsten blir så engagerande i strandljuset.
Vad kan ni säga om konstnärerna ni ställer ut denna gång?
– Förut har vi lyft fram amerikanska namn här. Nu gjorde vi något annorlunda och la fokus på norska Sandra Vaka Olsen, som jobbar med kroppen kontra teknologi. Och så har vi med amerikanen Jack Siegel, som nog är den mest minimalistiska konstnär vi arbetat med.