”Nå­gon gång i li­vet är man med om en dag då all­ting känns per­fekt.”

Plaza Magazine - - Intervju -

De ti­di­ga klub­bå­ren på Stu­dio 54, följt av ar­be­tet med att om­ge­stal­ta Guc­ci och se­dan ut­veck­la Yves Saint Lau­rent, har al­la bi­dra­git till att läg­ga grun­den för mo­de­hu­set Tom Ford. Ur ett mo­de­per­spek­tiv är det in­tres­sant att no­te­ra att Fords främs­ta egen­skap är att sät­ta sam­man en över­gri­pan­de kre­a­tiv vi­sion. Det hand­lar in­te så myc­ket om att kän­na till skill­na­den mel­lan oli­ka ty­per av knap­par el­ler hur man ska sy i ett blixt­lås på bäs­ta sätt, ut­an om vil­ka un­der­lig­gan­de vär­de­ring­ar man vill kom­mu­ni­ce­ra. Ford har två hu­vud­sak­li­ga styr­kor – han gör grund­lig re­se­arch och han har ett trä­nat este­tiskt sin­ne. När des­sa kom­bi­ne­ras ska­par han hel­hets­lös­ning­ar som ger en mer djup­gå­en­de ef­fekt än om han ba­ra skul­le ha fo­ku­se­rat på att gö­ra plagg i ett visst snitt. Va­ru­mär­ket Tom Ford är en full­stän­dig upp­le­vel­se, från hur mat­tan känns un­der sko­su­lor­na till vil­ket träslag som sit­ter i trapp­hu­set och hur va­ror­na är pla­ce­ra­de.

Ett ex­em­pel på den här för­må­gan är hans förs­ta spel­film, En en­da man, som kom 2009. Fil­men är ba­se­rad på en bok med sam­ma ti­tel skri­ven av den le­gen­da­ris­ka för­fat­ta­ren Christopher Is­her­wood. Boken är en klas­si­ker i sig, och hand­lar om en­sam­het, sorg och död in­ra­mad i en in­tel­lek­tu­ell ame­ri­kansk uni­ver­si­tets­mil­jö på sex­tio­ta­let. I Fords hän­der för­stärk­tes de este­tis­ka ele­men­ten. Som ut­bil­dad ar­ki­tekt ha­de han en djup­gå­en­de för­stå­el­se för sce­no­gra­fins be­ty­del­se, och den rums­li­ga di­men­sio­nen i fil­men är där­för fram­trä­dan­de. Även film­ko­sty­men är de­sig­nad av Ford, så att hand­ling­en be­rät­tas li­ka myc­ket ge­nom di­a­log som ge­nom oli­ka este­tis­ka ele­ment. Det­ta för­stärks ock­så av sound­trac­ket, det som se­na­re spe­la­des i Guc­ci-bu­ti­ker­na, och sät­tet han ar­be­tat med att för­med­la käns­lor via färg. Fil­men hand­lar om sorg och är där­för en färg­mäs­sigt ned­to­nad histo­ria, men när plöts­li­ga käns­lostor­mar gör sig påmin­da blir fär­ger­na star­ka­re och kla­ra­re, på sam­ma sätt som när man på­minns om ett fint min­ne el­ler ser en äls­kad ef­ter en tids från­va­ro. Ford för­kla­rar:

– Nå­gon gång un­der li­vet är man med om en så­dan där dag då all­ting känns per­fekt, då

Ju­li­an­ne Mo­o­re och Nicho­las Hoult (ovan). Co­lin Firth och Ju­li­an­ne Mo­o­re ur Tom Fords de­but­film En en­da man. Co­lin Firth no­mi­ne­ra­des till en Oscar för sin in­sats.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.