Tecknen i grottorna Landet runt
INTE BARA KLOTTER. Det skrivna språket uppstod inte ur tomma intet. Ny forskning visar att grafisk kommunikation kan ha förekommit bland våra förfäder tiotusentals år innan det första kända skriftspråket kom till.
Gamla milor brinner igen efter den stora branden i Västmanland.
När paleoan tropologen Genevieve von Petzinger läste en kurs vid University of Victoria i Kanada om grottmålningar i Frankrike, kom hon i kontakt med dem – punkter, streck och andra geometriska tecken i utkanten av de vackra djurmotiven. När hon insåg att samma tecken dök upp i nästan varenda grotta som hon besökte, ville hon veta mer om deras bakgrund. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort: ingen hade tidigare intresserat sig för dem.
– Det lustiga var att i de flesta grottor var det fler geometriska symboler än bilder på människor och djur, men när jag letade efter en litteraturförteckning över symboler i andra grottor hittade jag ingenting. Det fanns inte ens ett register över antalet tecken, säger Genevieve von Petzinger.
Hon bestämde sig således för att ta saken i egna händer och valde att skriva sin masteruppsats om symbolerna i franska grottor. Och som doktorand vid University of Victoria fick hon möjlighet att utöka sitt forskningsområde till hela Europa. Flera år och 52 grottor senare var det häpnadsväckande resultatet ett faktum: samma 32 tecken hade ofta förekommit under en tidsrymd av 30 000 år, från senpa leolitikums början för 40 000 år sedan till dess slut för 10 000 år sedan.
– Om det hade handlat om slumpmässigt klotter så hade variationerna varit betydligt fler, men i stället upprepas samma symboler i både tid och rum. Det tyder på att människor vid denna tidpunkt redan hade utvecklat ett system för grafisk kommunikation – möjligen ett av de äldsta i världen, säger hon.
Trots tidspannet på över 30 000 år återkommer hela 65 procent av symbolerna under hela perioden. Allra vanligast är linjen, som förekommer i 70 procent av fallen.
Därefter följer punkten, som finns på 42 procent av platserna.
Förutom linjen och punkten återfinns bland annat en triangel, en spiral och ett handavtryck bland de 32 symbolerna. Dessutom verkar det som om människorna redan för drygt 40 000 år sedan var duktiga på att ”tagga saker”; den Twitter- och Insta gramvänliga fyrkantstaggen, även kallad hashtag, är en av de 32 vanligaste symbolerna. Det är dock den anspråkslösa lilla pricken som blev Genevieve von Petzingers favoritsymbol.
– Punkten är så ödmjuk och enkel, men ändå har den potential som en av de mest intressanta symbolerna. Den kan mycket väl ha använts med olika innebörd på olika platser, bland annat vid räkning, som vägmarkör och för att beteckna stjärnkonstellationer.
De äldsta sammanhängande
skriftsystemen som har påträffats antas vara drygt 5 000 år gamla. De härstammar från Egypten och Sumer i dagens Irak. Genevieve von Petzinger är övertygad om att hennes upptäckt kommer att bidra till svaret på frågan hur, var och när den grafiska kommunikationen utvecklades, som i slutändan ledde fram till de första skriftspråken.
– Alla arter kommunicerar med varandra, men vi människor är den enda som har tagit det till en annan nivå. Vår förmåga att dela med oss har varit en stor del i vår framgångshistoria, och vår moderna värld är baserad på vår kommunikationsförmåga – framför allt i skriven form, säger hon och fortsätter:
– Till skillnad från det talade ordet kunde meddelanden nu bevaras utan fysisk närvaro och över tid, vilket var ett stort steg framåt när det kommer till kommunikation.
En annan förhoppning är att upptäckten ska sprida nytt ljus över den moderna människans utveckling.
– En av de största frågorna inom paleoan tropologin är att förstå hur och när vi människor blev de vi är. Det faktum att våra förfäder redan för 40 000 år sedan använde geometriska tecken kan berätta mycket om deras kognitiva förmåga och kapacitet för abstrakt tänkande. Om det inte vore för deras uppfinning, vem vet hur världen hade sett ut i dag?
Genevieve von Petzingers arbete har mynnat ut i en databas och en nyligen publicerad bok, The first signs: unlocking the mysteries of the world’s oldest symbols. I den tar hon upp möjliga innebörder av tecknen, till exempel tidtagning, räknesystem, stjärnkonstellationer, signaturer och geografiska skyltar. Hon är dock noga med att inte dra några slutsatser, förutom att tecknen måste ha varit viktiga med tanke på hur långt förfäderna gick för att lämna sina avtryck. Hon minns speciellt ett besök i en grotta i Cudon i Spanien där hon, en halv kilometer under jorden, plötsligt fick syn på en takmålning som verkade fortsätta i evighet.
– Vi ålade oss fram som militärer samtidigt som taket blev lägre och lägre. Till slut var det så lågt att min man inte längre kunde hitta fokus med sin kamera. Allvarligt talat, vad gjorde våra förfäder där nere med bara en fackla?
Eftersom Sverige under stora delar av senpaleolitikum låg under ett kilometertjockt istäcke bör vi inte räkna med att hitta liknande tecken här uppe i norr.
– Sannolikheten att hitta något liknande här i Norden är väldigt liten; vi saknar ju helt paleolitisk grottkonst. Det finns förvisso några grottor med målningar i Norge men de är av senare datum, som äldst mesolitiska, säger Ulf Bertilsson, seniorforskare vid Svenskt hällristningsf orskningsarkiv. Izabella Rosengren är frilansjournalist.